Nyheter | Artiklar | Bloggar | Forum | Bilder | Annonser | Recensioner | Länkar | Kalender | Medlemmar | Din sida | Om... |
Att sy eller inte sy, det är frågan
Golvtäcke till en bebis
Goda vänner fick sitt första barn härom veckan. Jag ville förstås sy något till barnet. Kläder hade de ärvt i massor, och eftersom bebisar växer så fort och dessutom behöver byta kläder ofta, kändes det inte så kul att sy något plagg. Så jag föreslog en filt/täcke att ha på golvet där bebisen kan ligga.
Ganska snabbt kom jag fram till hur täcket skulle se ut. Här ser ni solsidan. Himmel och hav av gamla jeans, och en stor glad sol. Först tänkte jag mig att anända gula slipsar som strålar, men jag lyckades inte hitta några sådana.
Till slut hittade jag iallafall en gardin i två gula nyanser. Eftersom tyget är vävt utan någon tydlig baksida använde jag båda sidorna ut till de olika strålarna.
Till havet gjorde jag remsor av olika jeanslappar, sydde ihop på snedden och stickade alla sömmar med jeanstråd. Skummet på vågorna är en loppisspets, som också fyller funktionen att dölja skarven mellan himmel och hav.
På andra sidan av täcket sydde jag en sovande måne. Designen har jag gjort själv även om inspirationen kom från någon bild på nätet. Täcket är nästa 80 x 80 cm så det gällde att hitta något tillräckligt stort runt föremål som mall. Jag hade inget hemma, men fruktfatet hos en god vän var lagom stort.
Månen är sydd av krossad velour och det är inte lätt att fota. Här ser ni iallafall ansiktet.
Mössan var mer än en smula pillig att få dit. Jag klippte en tygbit i form av en rätvinklig triangel, som jag sedan fållade i kortsidan. Månen hade jag sytt fast lite på mitten där mössan skulle vara. På yttersidan la jag in mösstyget under månen och sydde med raksöm nästan fram till mösskanten. Sen sydde jag fast hela månen med tät sicksack, utom biten från munnen och upp till mössan. Efter detta vidtog en hel del handsömnad och pillande innan jag kunde avsluta med sicksack från en bit under mössan ner till munnen.
Insidan har jag fodrat med ett vanligt bomullstyg för att inte alla sömmarna skall synas. Jag har också sytt en ficka så att själva konstruktionen blir som ett örngott. Just nu ligger ett gammalt täcke instoppat där, men när barnet har vuxit och inte behöver någon filt att ligga på kan man stoppa in en stor kudde istället.
Det var ett roligt projekt en del moment att tänka ut men inte så svårt att sy.
Barnens tröjor blev en grytlapp
Nu tror ni väl att jag har snöat in på virkning, men det har jag inte. Det var bara det att jag rensade ut lite kläder ur killarnas garderober och då hittade jag en tröja som för all del var hel, men den hade tappat formen. Inget kul att skicka vidare till grannkillen som annars får allt vi har för mycket av eller som jag ledsnat på att se.
Slänga sånt man kan använda? Nej, det har jag svårt för. Som ni kanske minns brukar jag försöka sy kalsonger och trosor av gamla tröjor men denna tygkvalitet blir inte bra till det, den töjer sig för mycket. Men jag hade ju en lånad virknål kvar hemma! Och en annan tröja som jag tagit ur drift för ett tag sedan pga många fläckar. Dessa båda tröjor skar och klippte jag i smala remsor som jag sen sydde ihop omväxlande sisådär en halvmeter av varje.
Sen vidtog själva virkningen. Det var ju inte svårt men mycket påfrestande för händer och armar. Något skönverk blev det ju inte heller precis, kanterna är mycket ojämna. Svårt för en perfektionist att godkänna. Jag ser ju också att jag skulle gjort lite längre remsor av tygerna så att mönstret blev mer utspritt. Men grytlappen är iaf tillräckligt tjock och stor, vilket är huvudsaken, så att man inte bränner sig. Att det sen ser ut som något ett barn motvilligt gjort i slöjden får jag väl leva med.
Skyddsfodral till pingisracket
Snart 12-årige sonen tar med sitt pingisracket till fritidsklubben. Racket ligger löst och skramlar i ryggsäcken och det är förstås inte så bra. Så nu har jag sytt ett skyddsfodral.
Materialet kommer från ett par gamla slitna jeans. De bitar jag har använt var dock fina. Jag har sytt tydliga jeansdetaljer för att det är så roligt med alla stickningar. Några nitar hade också varit kul.
Fodret är ett av mina favorittyger. Jag har kviltat det med dubbla lager tunn fleece, med ett lager rivbart mellanlägg i mitten eftersom fleece är elastiskt.
Sy för att minska tyglagret
Jag har för mycket tyg. Någon här som inte har det? En hel del lär jag aldrig använda. Somliga tyger spar jag för att jag tyckte om dem förut, andra för att jag hoppas att jag trots allt får sy av dem. Mjuka tyger med barntryck, tex. Nog kan jag sy lite "barnsliga" kläder till mig själv men det finns ju gränser. Ugglor och igelkottar, nja. Dottern har vad hon behöver och mer därtill, hon brukar ärva efter en god väns flickor och så syr jag förstås en del ändå. Sönerna är 10 och nästan 12 så där får det inte vara för larvigt.
Senaste dagarna har jag försökt att "sy bort" lite av tyglagret. Förra helgen sydde jag ju kallingar till killarna av deras trasiga tröjor, nu har jag fortsatt kalsongproduktionen. De gråa är sydda av ett loppisfyndat tyg som jag tror har varit en soffklädsel tidigare, det räckte till två par favoritbrallor åt mig och två par kallingar och nu återstår bara en liten bit. De blåa har jag sytt av nytt tyg som jag förut sytt tröjor av (långärmad, kortärmad), nu blev det tre par kallingar och sen tog det slut.
Sen blev det en fodrad kasse till en god väns dotter (förresten en av tjejerna som min dotter ärver en massa kläder av). För lite sen sydde jag ett draperi till hennes rum och en remsa av tyget blev kvar. Lagom att göra en kasse av och så blev jag av med lite eget tyg till fodret. Ingen avancerad kasse precis men jag har sytt en ficka inuti av yttertyget.
Jag funderar på vad jag skall sy mer. Min dotter har beställt en ny traktortröja, men jag är inte riktigt sugen på att sy den just nu. Broderimaskinen stod uppställd i några veckor nyligen men nu står den på golvet igen, utan broderitillsatsen. Sybordet är fullt ändå, det är inte så stort. Så jag får se vad det blir. Har tänkt sy stora fickor av gamla jeans, till vantar och mössor som nu bara ligger på en bänk i hallen. Men jag är lite osugen på det också :-)
Sylust!
Äntligen lite sylust igen! Min 11-årige son sydde i november en mössa i julklapp till sin lillasyster. Jag fick hjärnsläpp under sömnaden vilket resulterade i en för kort mössa. Nu har vi kommit överens om att jag klipper till en ny mössa och han syr den. Själva tillklippningen gjorde jag igår och sen blev jag sugen på att sy något själv!
Som ni kanske förstått har jag svårt att slänga kläder som är urväxta eller har något hål. Utslitna kläder dermot, de åker i soporna. Eller numer i en påse som jag skall lämna på H&M vid tillfälle. Hursomhelst hade jag diverse tröjor liggande efter killarna. Slitna ärmslut eller något hål men i övrigt ok tyg. Så jag tog och svängde ihop varsitt par kalsonger åt dem. Båda skrattade när de fick tillbaka sina gamla tröjor som kalsonger.
Tioåringen klagade på att han inte hittade någon mössa. Istället gick han med luvan från en collegetröja på huvudet ute. Mycket opraktiskt när det snöar... Så medan han åt sin lunch sydde jag en ny mössa åt honom.
Boxerkalsonger av loppiströjor
Jag köpte ett par batikfärgade tröjor på loppis, en svartvit och en i två blå nyanser. Den blå skall bli barntröja med snörningen från den svartvita framöver. Den svartvita blev två boxerkalsonger (barnstorlek). Tyget är underbart mjukt och passar väl till plagget. Det var första gången jag sydde kalsonger och mönstret kommer från en Ottobre-tidning.
Jag fattar väl hur man syr tänkte jag och sydde fel jag vet inte hur många gånger på första paret. "Man skall använda det man har" sa en vän när vi pratade om sprättandet, och nog fick jag använda sprätten. Andra paret sydde jag på maxen halvtimme och utan fel.
Jag sydde också ett tredje par av en annan svartvit tröja, nu med coversöm i avvikande färg och utanpåliggande resår. Råkade sätta resåren fel men om mottagaren inte säger något så får det vara så. :-) Jag tycker att detta tyg var riktigt läckert till kalsonger, hade gärna haft mer.
Tröja av två loppislinnen (och en t-shirt)
Jag fortsätter oförtrutet mitt återbruksbloggande! Här en tröja som jag sytt av två mjuka loppislinnen. Det blå linnet hade en ficka som jag flyttade över till tröjan. Halsringningen har fått en remsa från en tunn loppis-t-shirt.
Trosor av gamla tröjor
Sönernas batiktröjor med screentryck har hängt med i många år. Hur sjutton de har kunnat ha dessa tröjor så länge förstår jag inte, men nu är de definitivt finito. Slitna ärmar, en hel del fläckar. Jag sydde trosor av det som gick att använda. Tyvärr hade jag hål u huvet när jag klippte så motiven kom för högt upp, men dottern vet ju inte det.
Volanglinne av loppiskläder
Att jag gillar återbruk, det har ni väl koll på vid det här laget? Jag tycker det är så onödigt att slänga sånt man kan använda. Att använda redan sydda plagg till att sy nya innebär stora begränsningar. Man har bara en viss mängd material, i en viss form. Och eftersom dussinkläder ofta är felskurna så kan man inte alltid använda hela tyget heller, åtminstone inte om man vill försöka lägga det på rätt ledd. Sammantaget ger detta en ordentlig utmaning, och det tycker jag är roligt.
Här har jag tagit ett loppislinne för några kronor, och kombinerat med tyg från en loppiströja för några kronor till. Tröjan var inte bred nog för att räcka till volangen, men jag har skarvat fint och det är inget man tänker på. Mönstret har jag fått genom att rita av ett av dotterns favoritlinnen (köpt), sen har jag vridit ut det lite från mittvikningen vid tillskärning för att få lite mer vidd.
Oinspirerat återbruk
Min dotter fick en "ny" cykel för ett tag sedan. En cykel som vänners dotter hade när hon var 5-6 år och som sedan stått ute ett antal år. Vi fixade till ramen och stänkskärmarna med ny färg, glitter och klarlack. Men en sak tyckte hon saknades: en väska fram på styret. Det hade nämligen hennes gamla cykel. Så hon beställde en.
Vad syr man en cykelväska av för tyg då? Jag gjorde inget åt saken. Så påminde hon mig häromdagen. Samma dag städade jag bort en av mina skämshögar i arbetsrummet. Däri låg barnens första ryggsäck, nu för liten för allihop förstås. Jag har inte riktigt haft hjärta att slänga eller skänka bort den, men nu kom den ju väl till pass!
Det var inte så många moment:
- sy ihop baksidan och sidorna så att väskan smalnade av nedtill
- anpassa botten efter det nya måttet
- sy en reflexpasspoal mellan botten och väskan (syns inte på bilden)
- klippa av axelremmarna och sy om en av dem så att väskan kan fästas på cykeln
Ganska oinspirerat, allihop. Men dottern blev glad och det är ju det viktigaste! Man orkar inte så mycket när det är så varmt. När vi vaknar är det 30 grader i sovrummet! Lite svalare var det igårkväll när jag sydde. Jag satte också en laglapp (köpt symärke) på ett konstigt hål över bakfickan på mina tunnaste byxor, och så flyttade jag på ett par knappar i min skönaste sommarblus. Sånt som man inte behöver tänka så mycket för att göra.