Att sy eller inte sy, det är frågan

Tema lila

En god vän skall ha fest. Hon (liksom jag...) älskar lila och därför har festen lila som tema. Trots att det är min favoritfärg så hade jag inget passande plagg. Mest vardagströjor, och en långklänning som känns fel mitt i sommaren. Så det blev till att sy.

Stretchspetstyg hade jag redan, eftersom jag har tänkt mig sy något liknande. Mönster däremot, hade jag inte. Eller iallafall inget som jag visste skulle funka. Men i våras sydde jag en trikåklänning efter mönster från Ottobre. Den satt ganska bra, men kändes som ett nattlinne så den är inte färdigsydd. Nu tog jag i alla fall det mönstret och improviserade ihop ett mönster med lite mindre ärmhål samt smalare ärmar och fram/bakstycken. Tiden var som oftast ganska knapp, så något provplagg blev det inte fråga om. Jag tycker att det blev ganska bra. Om jag gör en till skall jag korta ärmarna mer och förlänga tröjan något.

Sytt på sistone

Denna höst har jag hittills läst mer än jag sytt. Det är mycket lättare att ta upp en bok som är på gång och läsa några sidor innan man blir avbruten, än att hinna med något vettigt i ett sömnadprojekt mellan alla måsten och "Mamma". Så jag har inte riktigt haft ro att sy. :-(

Jag har ptminstone lyckats förfärdiga en väska. Jag "behöver" en väska att använda i samband med gympa på mitt jobb och såhär ser den ut just nu.

Jeansen är fådda och var ganska slitna på benen. Fodret är mörkt cerisefärgat och det syns inte riktigt på bilden hos mig. Jag har inte sytt en massa invändiga fack utan bara ett stort fack med den svarta dekorativa dragkedjan. Jag har också sytt en påse med dragsko i samma tyg som fodret, avsedd att ta med smutstvätt i.

Så skulle jag ha lock på väskan. Jag sydde locket, och såg sen att på något vis var spetsen inte på mitten! Sprätta, klippa sy om. Nu ok. Sen sydde jag två knapphål. Avsikten var att använda befintlig knapp och att man skulle kunna dra åt mer eller mindre beroende på hur mycket innehåll det var i väskan.

Ibland har man otur när man tänker. Väskan skulle ju ha handtag också. De satt inte på när jag designade locket. Så knapphålet når inte fram till knappen med mindre än att man viker locket och det har jag inte lust med. Kanske syr jag om locket någon gång när/om andan faller på. Kanske gör jag en annan lösning som jag skall fundera lite mer på Just nu har jag tappat lusten att sy mer på väskan iaf så den får följa med till jobbet i detta skick.

Vidare har jag sytt mig en tunika. Silverstjärnorna blänker av blixten så det är hopplöst att få någon bra bild.

I samma tyg har jag också sytt en mössa till mig. Den blev i kortaste laget så jag skall sy en till med lite mer tyg. Jag känner mig glad i min nya mössa och den gick fort att sy, så tröskeln för att sy en till är inte så hög.

Idag har jag ritat mönster till ett par jeans åt tioåringen. Jag tänkte att elvaåringen kunde hoppa upp en storlek så hans lillebror fick lagom långa byxor men icke. Så jag får sy istället. Hoppas att tycget räcker till bara, det är loppistyg som vanligt.

Småblommig sommarblus

Förra sommaren sydde jag en blommig sommarblus, den tycker jag mycket om (utom halsringningen men den skall jag göra om har jag tänkt). Och för två år sedan sydde jag en sommarklänning till min dotter. Nu tänkte jag för ett par veckor sedan att det vore roligt att kombinera tyget i dotterns klänning med mitt blusmönster. Lite snabbsömnad sådär. ...eller inte.

Först sydde jag klart blusen, sånär som på resåren bak i halsen för Carina ville inte sy resår tydligen. (Dags för service.) Då hade den brodyrspets under oket fram och i ärmsluten, längre ärmar också. Sen konstaterade jag att blusen såg ut som ett nattlinne. Jag hade turen att hitta ett fint band i lokala lågprisbutiken, så jag sydde fast det på oket, kortade ärmarna och sydde barn i ärmsluten. Bättre!

Men jag tyckte ändå inte att blusen var bra. Tyget i min förra sommarblus har ett annat fall, men det här står ut bara. Tyget är smalrandig bäckebölja, eller kräppat eller vad det nu heter. Inte för att jag är smal som när jag var 20 men det är inte kul att gå klädd i tält. Så jag sydde en resår i ryggen. Nu får det duga.

Dotterns sommarklänning börjar bli liten, så innan jag satte saxen i tyget mätte jag noggrant upp att det räcker till en större likadan klänning åt henne. Men det blir något att sy till våren tror jag.

Tunika med ugglor

Jag sydde en ny tunika efter mitt nuvarande favoritmönster. Utan volang denna gång, men fortfarande med svängda nederkanter och längre bakstycke. Ärmarna blev en smula för långa så om jag råkar ha maskinen rätt trädd nån gång skall jag korta av ärmarna. Till dess viker jag upp dem.

Glada och vågade tunikor

Nu har jag sytt tunikor av två tyger jag köpte på Syfestivalen. Jag utgick från mitt nya favoritmönster. Förlängde en smula utåt sidorna fram och lite mer bak, la mönstret lite sentt mot mittenvikningen för en mer utställd effekt samt sydde på en volang. Den gröna är en smula vidare än den vågade. Den vågade tunikan fick "ärmvolang" också (heter det något på riktigt?) men jag kände att det kanske räckte med den så den gröna fick vanliga ärmar.

Jag är ju den som bara har enfärgat annars, möjligen något randigt, så detta är helt klart utanför min komfortzon. Den gröna hade jag på jobbet dagen efter att jag sytt den, men den vågade känns... lite för vågad kanske. Men skön hemmatunika!

Av det gröna tyget återstår några slamsor som kan bli ett linne till dottern. Av vågtyget finns lite mer kvar, det var en tvåmetersbit och den gröna 1,5 meter.

Tröja efter nytt mönster

Värmande vintervänner

Jag har en tunn kofta stickad i yllegarn. Eller hade. Den har hängt med i många år nu och har värmt mig väl. Med åren har den kära koftan blivit alltmer sliten. Senaste åren har den gått under namnet skämskoftan. Här kan ni se konstgjord andning som jag gjorde för ett par år sen:

Maskorna har nog gått efter att jag ersatte trasiga muddar med vikresår. Ärmarna är (var) generellt i dåligt skick med armbågar och slithål. Så idag gjorde jag slut på koftan - den fick bli en väst istället! Själva kroppen är helt ok, så jag tog de bästa delarna av en ärm och gjorde remsor att kanta ärmhålen med:

Jag passade också på att anpassa formen en smula. Det känns bra att göra om, ta tillvara och återanvända istället för att bara kassera. En del av det som återstår av ärmarna kan bli till sköna muddar/handledsvärmare.

När jag väl hade ångan uppe fick jag för mig att sy en hållahanden-muff för mig och ett barn. Det är mysigt att hålla handen men mysigare om man slipper frysa samtidigt. Jag tänkte att muffen skulle vara vändbar och gjorde den i dubbel fleece. Vändbar = inga synliga sömsmåner. Jag tänkte fel...

Tänkte om och det blev riktigt bra tillslut. Nu är muffen dock inte vändbar (eller, det är klart att man kan vända den men det finns synliga sömmar på insidan):

Min blommiga sommarblus

Förra sommaren köpte jag ett fint tyg på Tradera. Blommigt är verkligen inte min grej (eller ens mönstrat egentligen, jag gillar enfärgat) men jag såg framför mig att detta tyg kunde bli en glad sommarblus. Min mamma sa att tyget var ett gammalt gardintyg, minns jag rätt sa hon 69-tal. Jag var ju inte med då så jag vet inte :-)

Vilken modell blusen skulle få visste jag inte. Men för några veckor kom jag på att jag ville ha en likadan som en köpeblus jag har. Så det blev ju till att rita av och göra ett ungefärligt mönster. Jag brukar inte tycka det är mödan värt med ett provplagg, men denna gång gjorde jag en testblus först. Det var bra, det. Viss förändring av ärmarna och oket blev det innan jag satte saxen i blomtyget.

Jag tänkte sy i en knapp för att hålla ihop flikarna i oket fram. Efter lite funderande fram och tillbaka har jag bestämt mig för att vänta med det. Oket är fidrat med lakansväv och därmed rätt styvt än så länge, så det blir inte helt snyggt med en knapp. Jag har iaf varit på Erikshjälpen och köpt några knappkandidater, så nu har jag om jag ändrar mig. Min knappsamling begränsar sig i princip till reservknappar som följt med diverse plagg under åren så där fanns inget att hämta.

Återstår att se om jag kommer att använda blusen eller inte. Tyget verkar vara åtminstone delvis syntet och det är inget jag brukar gilla. Och så var det det där med mönstret... Det tar emot att sätta på mig färgglada mönstrade plagg. Men jag lovar att försöka!

Kläder som återuppstår

När sonen var på laserkalas i söndags fick jag några timmar att slå ihjäl på egen hand. Då gick jag bland annat på en loppis i närheten. Där hittade jag en blå velourklänning (tajt, kort och med korta ärmar) med silverränder som jag köpte för att sy något till min dotter. Som ni ser på bilden så slutade klänningen istället sina dagar som en väst till mig. Har haft den på mig i två dagar nu och jag gillar den oväntat mycket. (Och det finns en bit klänning kvar också som räcker till nån liten kjol eller så åt lilltjejen.)

Här en bild på mina nya favorithemmabyxor. Jag sydde dem igår, men jag vet att de blir favoriterna, för mönstret till dem kommer från mina gamla men ack så slitna favoritbyxor. Linningen med resår i kommer från de gamla byxorna. Tyget har jag köpt på loppis, det är ganska tjock singeljersey. Och det bästa av allt är att jag har tyg så det räcker till ännu ett par favoritbyxor!

En blus som blev mammas

Efter att ha sytt flera småbarnsklänningar i singoallamodell var jag sugen på att sy en blus till mig själv. Ritade lite på fri hand ett mönster som jag sen provsydde av ett gammalt lakan. Det blev ett tält! Då tappade jag intresset för ett tag.

För några veckor sedan tog jag tag i projektet igen, gjorde lite ändringar på provblusen som jag sedan förde över till mönstret. Sydde sen denna blus av ett loppisfyndat bäckeböljatyg. Tyget var inte tillräckligt långt för att ärmarna skulle nå den längd jag ville ha, så jag fick skarva. Trots detta blev ärmarna ändå i kortaste laget. (Vid tillskärning av ärmarna inträffade en incident orsakad av extrem klantighet. Jag tänker inte berätta om denna då det är pinsamt, men jag lyckades lösa problemet på ett OK sätt ändå.)

Jag känner mig rätt nöjd med själva modellen, även om jag misstänker att det blir några småförändringar av mönstret till nästa gång. Jag, som sällan har mönstrade kläder i flera färger, kände mig inte helt bekvämt med tygets mönster och insäg att jag nog inte skulle använda blusen så mycket. Så jag gav den till min mamma istället, det är ett tyg som passar henne bättre tycker jag,