Det går inte att väva och sy

När jag satt och mysgooglade och sökte inspiration till att väva mattor så fann jag denna artikel: http://www.kravallslojd.se/s2/Tankar/naer-det-inte-gar-att-vaeva.html

Jag kände så för den som skrivit artikeln. Jag kände en samhörighet där hennes tankar och mina tankar vävs samman i en sorgsen kör inför det masstillverkade. Jag får ibland frågan vad mina alster kostar. Många drar efter andan och säger OJ. Att sedan förklara att jag i princip tar betalt för materialet och intet annat är svårt att förklara.

Men jag tänker fortsätta att göra mina alster, för det får mig att må bra. Det gör mig lycklig. Skulle någon dessutom vilja köpa någon sak i bland så ger det mig pengar att köpa nytt material och få skapa mera.

// Anna en regning dag i Sundsvall

---

(Logga in för att skriva en kommentar)

2012-05-10 21:34   Maritha L

Så bra att det här tas fram i ljuset. Många glömmer att få något sytt till sig innebär för det mesta att man blir ägare till ett unikt alster. Detta måste få kosta.
Kan ibland bli irriterad på att det tas för givet att tråd,band, resår mm ingår.
Intressant är hur vi ska kunna ändra på det här .
Bra Anna att du tar upp den här frågan.
 

2012-05-10 10:25   Agneta Lindström

Vilken känslosam berättelse och vilken tur jag har som får och kan göra det jag älskar mest, att sy. Det har varit min hobby och "räddning" i många år när jag har ramlat ner. Det är nog så att de flesta tycker att vi ofta har det som terapi men de förstår inte att det inte är helt gratis. Jag är bara så glad så länge jag klarar att sy och min släkt och vänner vill ta emot mina alster.
 

2012-05-10 08:09   No Name

Samma problem för oss frilansfotografer, får ofta höra "Men du tycker ju det är kul!"
Jo, förvisso, men jag har utrustning i klassen 200K (allt som allt) och använder min tid inte bara till att trycka på knappen utan också till att redigera och ta fram papperskopior. Så, resa, förberedelser, organisering på plats, efterarbete... Jag har slutat jobba gratis. :)
 

2012-05-09 13:50   Prinsessan Rosa

Tack för att du lyfter fram en viktig del av handarbetandet. Jag möts ibland av uppfattningen att eftersom jag ändå syr så mkt till mig själv kan jag väl ändå göra lite till honom/henne. Typ, lite gratis, eller för en fika.
Mina närmst sörjande tar jag aldrig betalt av, dvs familj och nära vänner. En del ger jag kompispris för att det känns bäst. När jag säger vad fullpris är tror en del att man inte är riktigt klok. Men jag tar av min tid, jag sliter på mina verktyg och redskap och tar av mitt material.
Folk skulle aldrig komma på tanken att betala målaren med ett paket kaffe. Jag är inte proffessionell på det viset som en målare, snickare, rörmokare osv, men jag har en stolthet i det jag gör och jag vet att jag är duktig.

Jag vill tillägga att det finns de som tycker jag är för billig. I vintras fick jag 1/3 av priset extra i dricks för att kunden var så nöjd!!!!!