Nyheter Artiklar Bloggar Forum Bilder Annonser Recensioner Länkar Kalender Medlemmar Din sida Om... 
 

Annas blogg

Handarbete för nytta och nöje En lisa för själen

Min symaskin är som en grinig gammal gubbe.

Jo jag utlovade fortsättning på förra inlägget och då var ju tanken att hålla en röd tråd. Vad hände egentligen efter högstadiet? Jag får hålla er ett tag till då jag inte kan göra det inlägget som jag vill just nu...(kryptiskt javisst, men jag vill behålla spänningen :) )

Jag och min symaskin har ett aldeles eget förhållande.

Min fantastiska symaskin som jag köpte 1987 för min första lön har varit en trogen följeslagare. Den är av fabrikat Pfaff och modell 1071. Otroligt stark motor och kan sy över åtskilliga lager jeanstyg utan att knorra allt för mycket. Den bruna färgen var omodern redan 1987 men det kompenserades av dess förträfflighet.

Den har gått fint och inte allt för mycket. Effektiv sömnad per år är säkert inte mer än 40 timmar. Så ni förstår att när jag lämnat in den på service med jämna mellanrum så rekommenderas jag att sy mer på den för att hålla igång. Förra hösten började den dock bråka ovanlig mycket. När jag backade så fastnade den i backläge och det tog en stund innan den började gå frammåt igen. Stygnen var inte heller ok utan hoppstygn förekom. Så in på service och lagning. Det var januari i år som det blev gjort. Sydde inte så mycket mer på den, någon enstaka lagningssömnad. Med två pojkar hemma finns det ständigt byxbenslagningar att göra. I november skulle jag så börja med årets julklappsmakeri och annan rolig sömnad jag brukar unna mig. Men då händer det! Maskinen börjar klatra igen och vill inte funka riktigt. Först ville knappt motorn gå runt alls. Så det kändes typ så här:

Ja ni som också syr förstår säkert känslan. Tänkte att den kanske inte trivs i syrummet i källaren som bara håller ca 17 grader. Kanske fel olja i maskinen för den något så när låga tempen. Så upp med maskinen i köket och efter ett tag så började den fungera som vanligt igen. Phuuu!

Så har den nu stått i en vecka utan att jag haft tid att sy något och då är den lika kass som tidigare. Nu måste jag fara iväg igen till "symaskinstanten" och resonera. Kan hon ha gjort nått fel vi lagningen eller är det bara så att den börjar bli utsliten trots allt? Har jag inte en symaskin jag kan lita på då är det inte lika roligt att vara kreativ heller.

// Anna

Inlagt 2011-12-18 13:19 | Läst 8041 ggr. | Permalink
Kategorier:
Symaskiner 

(Logga in för att skriva en kommentar)
2012-04-24 15:31   Helena .
Jag hade en likadan modell fast helvit som jag köpt beg.. efter några år dog den. :( Den brummade men ville inte sy riktigt, i början var det bara ibland den stannade och brummade sedan blev det allt mer och sedan helt omöjligt.. Lämnade till symaskinsagenturen och där sa de att det kommer kosta nästan lika mkt som att köpa en ny. Sugigt. Så det är bra om du tar hand om din.
 
2011-12-19 03:58   Agneta Lindström
Det är aldrig roligt med symaskiner som knorrar hoppas din symaskinstant har någon lösning. Peppar, peppar så jag har haft tur med nästan alla mina maskiner genom åren, kan det kanske bero på att de fått jobba mycket.
Jag håller tummarna så du får färdigt ditt julklappsmakeri.
 
Sysidan.se är byggd med CommunityLib från Mainloop Personuppgiftspolicy
Annons