Renés blogg

En oplanerad resa

Så har det blivit ett uppehåll i bloggandet igen. För alla händer då och då saker som pockar på extra uppmärksamhet eller engagemang i vardagen. Svärfar hade varit sjuk ett tag och dog strax efter maken kommit tillbaka från Wales i slutet av mars. Så med detsamma efter påsk reste vi dit båda två. Trots allt blev det två fina veckor, mycket jobb men också en fin begravning, där vi inte bara tog avsked, utan jag också fick träffa släktingar som jag inte träffat tidigare. Och för maken kära återseende.

När jag packade inför resan var jag lite tveksam om jag bara skulle lägga ner lite kvällslektyr eller om jag skulle ta med handarbete. Det slutade med att jag la ner lite mönster, garn och en virknål. Och det var bra, för det blev lite tid i mellan åt. En kväll när vi satt och pratade kom det upp att Elin, min mans fasters barnbarn skulle fylla år. Hon fick en liten dress vid något tillfälle som finns här på sysidan, men nu skulle hon alltså fylla 6 år. Ingen tvekan, en ny liten tårtbit skulle virkas. Lite varje kväll och ingen större stress. Eftersom jag inte hade någon fyllning med mej, planerade jag att på en av mina promenader i stan', skulle jag titta in i en affär som för mej såg ny ut. Och ingen som jag frågade i familjen visste något om den.

Så jag traskade in till den lilla stadens centrum, klev in i affären och möttes av två "äldre" damer. En på väg ut men det var tydligt att de båda var ägarna. Där fanns några symaskiner som man kunde se var i bruk och tydligt var också att det var mycket quilt arbeten i affären, men också en del maskinbroderier och så lite tyg också. Ja, så skulle jag då berätta vad jag ville ha, vadd till EN tårtbit! Då var jag ju tvungen att förklara lite och det slutade med att jag fick en liten pappåse med vadd, som de absolut inte ville ha något för. Men jag brukar ju inte nöja mej med så små inköp i U.K. Mina ögon landade på ett tyg som skulle passa till lakan till Lucas, som döptes i vintras, när vi var sjuka. Ett mjukt, fint tyg med block med bokstäver på, som gick i blå nyanser. När jag nämnde att jag tänkte brodera namn och några små figurer med min Quilt Designer II, så blev det ännu mer prat. Den ena av damerna hade hemma en D. I och i affären sin Viking 2000, tror jag den hette där. Förutom att den var lite annorlunda i färgen, var det exakt samma nummer på den som min HQ 2000 från 1976. Ni kan ju tänka att det blev mycket snack. Här sa damen som var på utgång, att nu måste hon faktiskt gå, hon skulle till tandläkaren! :-)

Det blev i allafall en bit av tyget och jag fick bra rabatt också. Just nu har jag kommit så långt att broderiet ligger färdigt i Embird. Det har kommit några projekt i mellan men efter nästa vecka kan det nog bli dags för det det lilla påslakanet och örngott.

Före jag lämnade affären fick jag deras visitkort med hemsida, vilken jag inte hittar just nu. Men jag ska lägga upp den när jag hittar den.

Jag fick virkat och sytt ihop tårtbiten och två veckor efter vi kommit hem fick vi besked om att Elin blivit glad för sin lilla present! För mej gav den också mycket glädje på olika sätt!

Fortfarande har jag inte berättat om de små tunikorna eller väskorna som jag lovat, men det får bli nästa gång! Nu måste jag trots att jag försöker sitta uppe lite extra länge, gå och lägga mej. Jag går på mina nattpass i morgon och då brukar jag dröja kvar uppe för att komma i rätt tidsrytm tills dess! Så till nästa gång, God natt! :-)

Elins tårtbit fotograferad bredvid fina gräddsnipor på hennes mormors bokhylla!

Denna vintern, ett liv eller lyckan att kunna virka!

 Ja, de flesta förstår nog att det är något jag inte är riktigt nöjd med, något som kunde varit lite annorlunda. Att vintern hjälpt till kan man inte utesluta, men normalt sett gillar jag vintern. Nej, istället är det så att jag sedan 1 vecka tillbaka är inne på den 3:dje förkylningen sedan 21 december. Och även om jag vet att många är drabbade i vinter, har intensiteten och mängden av alla förkylningssymptom inte varit något jag tidigare upplevt. Och de behöver jag inte gå in närmre på! :-(

Allt detta har gjort att min ork försvunnit precis som min kondis. Har kanske varit ute 30 minuter totalt de senaste 3 veckorna. Då, efter julhelgerna tänkte jag, att eftersom jag inte orkade sitta vid symaskinen, kunde jag kanske virka lite när jag satt uppe.

Så lite saker från min väninnas garnaffär inhandlades, ett litet mönsterhäfte och några nystan i olika färger. Eftersom makens barnbarn Ffion skulle fylla 6 år i mars, tog jag sikte på att få gjort några saker tills dess.

Det blev fler sjukdagar än jag väntat mej och även de dagar jag varit frisk, har jag suttit med virkningen vid TV:n. Vid något tillfälle såg också Astrid och Manfred "godsakerna". Manfred, som ännu inte har så många ord, visade sitt gillande genom att ta den största tårtbiten i handen och delvis stoppa in den i munnen och låtsas bita! :-) Så jag var tvungen att lova att när jag hade virkat det jag planerat till Ffion, skulle jag göra några till dem.

Nu är Ffions kakor levererade och en dag när jag träffade Astrid och Manfred packade jag in kakorna lite extra fint till dem också! Alla tre verkade uppskatta dem, då de slank med i deras lekar med detsamma.



Mina planer var att Julia skulle fått några "kakor" till sin lillebrors dop. Men dopet var en av många saker som vi fått ställa in de sista månaderna. Så nu har jag några till på G, när jag inte sitter här och skriver. Tack ock lov för datorn och virkning när man inte har ork till något annat!