Ann-Kathrins blogg

Det där med att skaffa sig stickmaskin

Min allra första kontakt med en stickmaskin var ett lån av en enkel maskin, och jag stickade ett litet randigt babyplagg på den, som faktiskt blev lika bra som ett likadant  jag gjorde parallellt i handstickning. Barnen som fick dessa är snart 40, så detta var ju för väldigt längesedan. 

Åren gick och jag stickade mycket för hand, men efter ca 20 år blev jag åter sugen på att testa det där med stickmaskin lite mer på allvar. Köpte en dubbelbädd Orion från 60-talet, som var komplett och mycket "vacker" att se på. Den fungerade men jag lyckades aldrig tämja den helt, så intresset falnade ännu en gång.

Maskinen är kvar i sin låda i förrådet, men obrukad. Och jag insåg att jag aldrig sett någon annan sticka mer än på Youtube, så jag anmälde mig till en veckokurs nu i somras med lånemaskin på plats. Fantastiskt roligt och vad kul att se andra sticka, som kan och som delar med sig av sin kunskap. Och jag lyckade bra med min föresats att göra stickprover och övningar och några halsdukar/schalar. Väl hemkommen skulle jag låta min Orion åter få skåda ljuset, men det blev inget ljus alls utan bara nattsvart. För den ville inte alls bilda fina maskor utan trilskades fortfarande, så då blev det skrotning istället.

Nu hade jag fått blodad tand, och ville verkligen ha en stickmaskin, så efter lite koll av annonsmarknaden, så blev det köp av en Brother-maskin i England via Ebay. Det som är så bra med Ebay är att man kan följa sina paket under resan och att godset är försäkrat. Man får ju också en preliminär ankomstdag. Jag kunde nu se att maskinen anlände till Malmö efter bara några dagar och scannades där, för att sedan komma i stadiet "in transit" mot slutdestinationen = en resa på 20 mil till mig. Sedan hände ingenting på en vecka, och jag som längtade efter min stickmaskin, som blivit utvald bland alla andra i annonser på Ebay, Blocket mm. den där dagen (ja, ni hör ju hur tokig man kan bli).

Då listade jag alla de koder för ID, som jag kunde hitta i dokumentationen på försändelsen och började söka på dem och jag fick napp att paketet fanns/funnits hos en av de större transportbyråerna och kontaktade deras kundservice. Till slut var det en person där, med egenskapen kundservice, som engagerade sig i sökandet, och paketet lokaliserades efter tre dagar inne på terminalen i Malmö. Därefter tog det ytterligare två dagar så var maskinen här hemma efter nästan en månads resa!

Nu håller vi på att bekanta oss med varandra, men redan efter bara några dagar , så kan jag säga att vi trivs och kommer att få kul ihop!