Maries Mönsterfunderingar

Blustestet pågår

Jag klippte alltså ut mitt livmönster i det blommiga tunna tyget, handtråcklade sylinjerna och insnittsmarkeringar och klippte ut bitarna grovt. Måste säga att det där med handsömnad är inte så lätt att få jämnt och kräver mera övning. Det var värt besväret sedan när jag skulle sätta samman bitarna. Jämfört med att klippa med exakt sömsmån och sedan sy med rätt distans till kanten hade det naturligtvis gått det också men då hade så mycket mera hängt på att klippningen blev exakt. Det känns som om jag får större frihet till priset av lite mera arbete om jag väljer att tråckla sylinjen. Frihet sätter jag stort värde på! Inte alla gånger men ibland.

Passform då? Jotack, över axlarna bra runtom bra men ovan bysten blev det veck. Det var för mycket tyg och det tunna, mjuka tyget hade ingen styrka att bära utan föll naturligtvis ner. Eftersom jag hade sömsmån i de snäva ärmarna blev det stram-linjer från bysten mot ärmhålan. Jag klippte upp sömsmånen och det blev bättre men fick ändå sätta mig och ta in bystinsnitten. Sedan blev det ok. Där ser man vad det betyder vilka tygegenskaperna är. Tjock styv siden hade varit helt annorlunda och med ett jacktyg med mellanlägg och foder blir det ett helt annat läge.
Kan dock konstatera att det skulle fungera fint att hänga en kjoldel i livet som då hjälpte till att sträcka ut det. Det behövs inte mycket för att hålla ner kanten så att veck slätas ut. Jag börjar förstå det där med att sätta en kedja i nedre kanten på Chanel-jackor.
En annan sak är att det här tyget är rent hopplöst att fotografera. Mönstret döljer effektivt veck och linjer (kanske inte alla). Det återstår att göra knäppslån fram, ärmkantning och halsringning och nedre fåll (eller kjol). Eftersom tyget är så mjukt funderar jag på att använda tunt mellanlägg i halsringningen som annars bara faller ihop om jag inte knäpper ända upp, något jag inte vill. Alternativt v-ringa överst och börja knäppningen en kort bit neröver. Jag får se vad det blir.

Så vad är lärdomen så här långt?
Först och främst - förstå tyget i förhållande till utformningen. Mitt ganska tjocka svarta tyg kommer att bära mycket mera och fördela tygöverskott bättre hoppas jag. Tunna tyger utan stretch ska ha snitt som har lite mera designvidd tror jag. (Jag blev lite deppig först över bystpassningen men tog på mig ett köpesplagg och insåg att de hade lite veck och stramlinjer de med :)
Därefter, att prinsesslinjer kan nog vara bra om man behöver ta in mycket tyg ovan bysten vilket kan bli aktuellt med en snäv passform. Ibland kan man utnyttja stretch i tyget men ofta inte. En bystinprovning från sidsömmen fixar inte hela biffen om det är en ordentlig kupa som ska fångas in. En BH som plattar till kan förstås vara en lösning men att gå i sport-bh jämt? Nej helst inte.

Att jag lär mig att jag har mycket att lära det har väl alla förstått redan? Sedan gör jag naturligtvis det här för utmaningen, annars går det att köpa en lös och vid one-size-fits-all-blus från en katalog. De är många där, tycker jag mig se.