Maries Mönsterfunderingar

Överdrivet försiktig?

Törs jag lita på mitt mönster? Jag hade tänkt göra en klänning baserat på kjoltoile och livtoile samt Burdamönstret 8189 som en jacka. Det är bara det att det känns som mycket på en gång så jag tänkte sticka emellan med att sy en blus i ett tunt tyg. Jag har dels silke, dels ett mikropoly tyg, nästan genomskinliga så åtminstone silket ska sys dubbelt. Jag har ett passande mönster så jag tog mig an det och började rita upp det. Tog så livtoilen och kollade axellinjen. Samma som vanligt, behöver sänkas i ytteränden. Jag klippte en halv toile och testade och det såg ok ut om än inte så löst sittande som det så ut på modellfotot. Skulle jag göra en bystförstoring? Hm, skulle jag gå på silket direkt? Jag tittade runt och hittade en packe som jag köpt, blommigt och tunt utan att vara genomskinligt. Så kommer jag på andra tankar, jag har faktiskt inte sytt ett färdigt plagg från livtoilen, bara ett antal testskott. Jag bestämmer mig för att göra en blus från livmönstret i det blommiga tyget.
Men, ett men som legat och gnagt länge - min livtoile har ett bystinsnitt som gjordes från ärmhålets botten. Det är inte bra, t.ex. om man vill sänka eller höja ärmhålet. Även av andra skäl ville jag rotera den inprovningen till ett annat ställe i sidsömmen. Efter några försök och provritningar hade jag fått den på plats, sydde en halv toile på det och såg att det skulle nog fungera. Ritar upp ett nytt mönster med det nya läget för mitt blusprojekt.
Bild på mönstret:

Av tidigare (dåliga) erfarenheter vet jag hur svårt jag har att kontrollera kanter, passform och märkning i ett så mjukt och tunt tyg. Jag har också lust att träna på tekniken med att tråckla sylinjer efter ett mönster utan sömsmån och det är ingen sömsmån på mitt livmönster just nu. Sagt och gjort. Jag lägger ut mönstren på enkelt tyg, nålar fast och tråcklar mig runt kanterna och syr skräddarmarkeringar (trådar) på insnitt mm. Det fungerar faktiskt bra. Det här tyget skulle vara helt hopplöst att märka med penna/krita, dels för att det töjer sig, dels för att mönstret döljer effektivt markeringarna. Det här blir modellen för Chanel-jackan. Grovt tyg som aldrig går att rita på blir perfekt att tråckelmarkera. Vit sytråd försvinner nästan i mönstret! Kanske ska jag välja vit tråd att sy ihop med?
Bild på tyg med trådmarkering och en tråcklad bystinprovning (avig förstås). De mörka linjerna i papperet är 2x2 cm med punktade 1-cm rutor inuti.

Nu kan jag naturligtvis inte låta bli att ha en mönsterfundering. I mitt förra blogginlägg var det några rader om ärmhål. Nu hade jag Burdamönstrets ärmhål uppritat och kunde jämföra med mitt eget. Här ser ni resultatet. Jag har läst om hur ärmhål modelleras lite vårdslöst, att det egentligen är mera triangelformat än jämnt ovalt som det ofta ser ut i mönster. När jag har provat toiler som jag gjort på olika mönster så visar det sig att jag ofta inte fyller ut baksidan av skuldran upptill samt att det gärna blir veck nertill som beror på att tyget baktill trycks ner av ärmen. Skinnet har blivit lite slappt med åren tyvärr men det är inte hela orsaken. Är ärmhålet ordentligt urringat så stöter man aldrig emot kanterna men om man nu vill ha en ärmlös design som håller åt så blir det här påtagligt, armens fäste mot kroppen är triangulärt och inte ovalt. Jag har gjort en bild där linjerna av dessa två varianter finns inlagda. Det ska bli intressant att se hur det ser ut när jag gjort min blommiga blus. Linjerna är nästan lika långa, Burdas bara 15 mm längre. Ja jag har sänkt Burdamönstrets axel lite så det är inte riktigt original, men lika för bägge så mera jämförbart. Burdamönstret har en ärm som ska in också, 30 mm ska hållas in där. Den ärmen får jag nog toppa lite.
Bild på ärmöppningslinjer

Blir det bra så kan jag ge mig på att sy klänningen i det svarta tyget. Enda funderingen där är hur mycket jag behöver lägga till för foder och tygåtgång i sömmar med ett lite tjockare tyg.
Nu blir åtminstone mitt livmönster kontrollerat. Det ska inte bli en ny UFO den här gången och om det blir bra är tanken att jag skulle sätta på en kjoldel för jag har köpt tyg för en hel klänning. Då kommer det en ny problematik. Nu är tanken att ha en knäppslå på blusen mitt fram men med en kjoldel skulle midjan sätta stopp för den stängningsvarianten. Kan förstås sätta blixtlås i sidan. Nå, ett senare problem. Nu ska jag först tråckla midjeinsnitten och sy bystinsnitten samt axelinsnitten. Ni kanske tycker jag skulle eliminera dem men jag ska ha dem kvar tills vidare. Att hålla in 15 mm på 150 mm axelsöm kan vara trixigt och att lägga mera i mitt-baksömmen har också sina sidor för det formar sämre. Här i det här mönstrade tyget ser ingen de där inprovningarna.