ida-maria´s blogg

bakdag

Vad glad jag blir när så många tycker om att läsa det jag skriver, jag började ju för länge sedan att blogga men så föddes n-j och det gällde att överleva och ingenting annat. Nu är läget något stabilare och vi har hittat ett sätt att leva på i vår vardag. Jag valde att ha kvar den här bloggen och fokusera på att skriva om mitt slöjdande, jag vill inte att hela vårt liv ska bli n-j´s sjukdom, jag försöker alltid se det friska och vanliga, så långt det är möjligt. Det är väl en överlevnads strategi.

Idag har vi bakat, eller, n-j har ätit deg och jag har bakad i ren o skär panik :) Först blev det sockerkaka, o sen även kanelbullar, mjölk o glutenfria så n-j ska ha något att fika. Det är ju lite ovant att baka med glutenfritt mjöl, det känns mer som potatismjöl. Sockerkakan blev platt o smakar inte riktigt gott, fast inte dåligt heller, antar att den inte smakar sockerkaka egentligen. Bullarna blev ändå bra, även om degen verkade så död så fick dom fart inne i ugnen, smaken är okej, även om dom inte heller smakar riktigt som vanliga bullar. Men det e ju mina det, det här var första gången med glutenfritt, antar att man lär sig med tiden.

Nu på kvällen innan n-j skulle i säng så var vi i syrummet o härjade lite, jag klippte ut ett par byxor till honom av en av mina gamla koftor, nån syntet kofta från gina trico, den hade gjort sitt o fått hål under ärmarna så jag tyckte den kunde få bli byxor till n-j, tänkte att det blir lite lagomt varma, inte yllebyxor men ändå lite tjockare, passar nog bra när vi är i stugan. Och dit ska vi förhoppningsvis på söndag, om allt klaffar nu bara! p-n är redan där o håller på med veden, vägen dit var inte öppen men skulle väl öppnas nu till helgen, så då kommer han ner m skoter o så åker vi alla tre bil dit. man vill ju inte åka dit när inte vägen e öppnad ifall n-j skulle bli dålig, att åka skoter dit skulle han klara.

dagarna går i full fart

Det är vår på gång, sanna mina ord, igår var vi ute hela eftermiddagen, n-j trivs ute och det är lätt att få saker gjorda medans han spatserar runt på gården. Igår fick jag ordning på skinnet jag hållt på med, mjukgjorde det och nu e det så fint o mjukt. Jag gör alltid något nytt skinn, så skinnförådet aldrig ska gapa tomt, för rätt som det är behöver man skinn till något och det e så dags då att komma på att man borde garvat skinn. Visst kan man ju köpa skinn av garveriet i Dragnäs utanför Jokkmokk, men det e ju roligast att göra själv. Till genuin samisk slöjd funderar ju enbart naturgarvade skinn, så de som är kemiskt garvade fungerar inte, o inte är dom speciellt roliga att arbeta med heller, livlösa.

Idag var vi till Muonio, Finland, för att hämta reservdelar till skotern, och samtidigt var jag på mataffären och handlade lite glutenfria produkter till n-j. Sen när vi kom hem så hann vi äta o sen kom besöket, som vi ju väntade på. Min moster med hennes svärdotter och hennes två flickor. Jätteroligt tyckte n-j, han och äldsta flickan är jämngamla. Sen var det nästan lägdag när dom hade gått, så gick den dagen, men vi hann ju med en hel del iaf :)

i morgon ska vi till bvc o väga n-j, det gör vi i regel en gång i veckan, för att hålla koll på hans vikt. Det är en kamp varje dag att få i honom det han behöver, så det är ju alltid lite orolig när man ska lägga honom på vågen. Jag hoppas och tror att han har gått upp nu. men vi får se.

Min mamma var förbi här om dagen och hade med sig tulpaner till mig, då blev det så vårfint i vårt kök :) Duken på bordet är vävd av min farmor.

skinn o sånt

Igår intenterade jag lite i magasinet, jag har två skinn som jag avhårat o garvat i höstas, men det var så kaotiskt här hemma med n-j just då så hela arbetet blev inte så välgjort, mjukgörningen blev lidande, så jag tog upp skinnen o la dem i nytt fett-bad. sen gick jag igenom säcken med bällingar, det var fort gjort, för där fanns bara en omgång. Så idag när vi var hem till min mamma så tog jag resten av mina bällingar med hem, i morgon ska jag gå igenom säckarna o se vad som finns. och skinnen då? jodå jag hade dom i pälsfett o så hängde jag ut dem i kåtan idag. dit frös dom till, i morgon ska jag  ta o jobba med dem. önskar mig hård vind till veckan så dom kan få bli lite vindpinade.

Igår blev gardinerna också färdiga, vitt botten m svarta fåglar på, helt okej tyg men inte riktigt fint ändå. men det duger tills jag hittar något finare. Började även lägga upp maskor för en mössa till n-j, men kom inte så långt med den saken. fast jag e nöjd, hann ju med mkt mer än jag brukar göra. men saken e den att nu e det såpass fint ute så n-j kan leka ute o samtidigt hinner jag göra en massa utesysslor, som pyssla med skinnen.

småfix

sockarna jag hållt på med ett tag, o som blev färdigstickade för ett tag sedan färdigställde jag idag, fäste trådar och gjorde flätorna. Så nu e dom klara och jag kan börja med något nytt. Började med dom där gardinerna jag pratat om tidigare, kom långt men blev inte färdig, n-j är febrig och var inte så på humör att vara i syrummet. han packade upp två lådor med sondsprutor, sen var tålamodet slut.

mamma var hit idag en sväng, hon hade med sig tulpaner till oss och vantar hon stickat till n-j, fina smidiga vantar till våren. Igår hade vi fått paket av min äldsta syster, det var en massa roligt, en mössa till n-j, modell jordgubbsmössa men enfärgad, som hon stickat själv förstås, o en disktrasa som hon också vävt själv. Sen lite gamla tidningar o en bok till n-j, roligt med små paket igen. Vi bor ju så långt ifrån varnadra så vi skickar då o då små paket till varnadra o varandras barn.

I övrigt behöver huset städas, men det blev inte gjort idag eftersom p-n var tvungen att reparera skotern/skotrarna. Men kanske i morgon, i morgon ska jag iaf baka lite allergibröd och bullar till n-j, utan allt han är allergisk mot. en ny utmaning, utan mjölk, soja, gluten, ja fisk lär jag ju knappast ha i bullarna...såvida det inte ska bli fiskbullar...(ooh no där kom min ruttna humor upp i dagsljuset)

hemma igen

vi har varit på tur hela familjen, vi var till Norge, till Vollan & Tromsö, i Tromsö hälsade vi på min kusin o hennes sambo, tillika n-j´s gudföräldrar, eller ett par av dem (han har 8 st, 4 par) Jag har verkligen längtat till Tromsö, var länge sedan jag var dit, när jag var yngre var jag mkt där, det var innan min kusin bodde där, men vi två var där o träffade vänner. vi hade lite otur m vädret, en dag var i vi på stan men sen fick vi sitta inne, o idag när vi körde var det bitvis nätt o jämt så man såg något.

Jag hade inte med mig något handarbete, för jag glömde bort att packa ner det i all stress innan vi for. så det har varit en riktig slöresa, tittat en massa tv program jag aldrig eller sällan sett, vi har ju inte mer än ettan o tvåan, o vad e det mer, svt24 o barnkanalen/kunskapskanalen. men det räcker gott för oss, men nu passade vi på att se på tv 4, ja vi for t norge för att se svensk tv, hehe. såg halv åtta hos mig, eller vad den heter, kul program. jag o min kusin fantiserade om vad vi hade bjudit på om vi var med.Min matlagning är rätt basic o traditionell, blir sällan några större utsvävningar, renskav, kokt renkött, älgstek, stekt eller kokt fisk, rökt renkött, tja det e väl de som går runt runt runt, o så lite variation på potatisfronten, mos, kokt, i ugnen...eller makaroner om det ska gå undan. ja o så grönsaker förstås, ärad vare moroten ;)

i morgon ska vi hålla oss hemma, tvätta kläder o röja, n-j var febrig på kvällen så vi får se hur natten går.

söndag

Idag är en riktig tröttdag för mig, söndagarna är väl sådana eftersom jag inte håller igång med en massa hushålls-sysslor, på söndag ligger arbetet nere och det är väl då tröttheten visar sig. Fast mest är jag trött i huvudet, livet går ju på hela tiden och alla lever vi i vår egna vardag, det är först när man pratar med andra som man förstår att vår vardag inte är som de flesta småbarnsföräldrars. N-J behöver sina mediciner flera gånger om dagen, han behöver extra näring via pegg på magen, han behöver talträning och en massa andra saker som jag inte ska börja lista upp här. Ibland känns det som att det är så mkt att man inte hinner med det vanliga, fast ändå hinner man ju mkt så det är inte helt sant. När jag går igenom dagen som varit så ser jag ju ofta att vi hunnit med det viktigaste plus något trevligt. Men det är inte länge vi hinner sitta på kvällen när han somnat innan det är dags att ge honom matdropp. Så den där tiden på kvällen när barnen somnat på, den finns inte för oss.

men jag är tacksam, jag vet hur lyckligt lottade vi är som har vår pojke här hos oss, och han orkar en massa och han hänger med sina jämnåriga, så länge vi föräldrar fixar allt han behöver så fungerar han, och det är fantastiskt, att vi faktiskt kan göra det. Det finns de barn som inte klrar sig, som klarar sig mkt sämre än han, för han klarar sig ändå bra och han är världens gladaste och mest sociala pojke (klart jag är partiskt men ändå :)

det är så lite vi vet om livet, om de små liv vi väntar på. Allt vi får måste vi ta emot, det finns inget som säger att jag eller du skulle vara skonande från någonting här i livet. Men, jag tror inte en människa får mer att bära än man klarar av. Vi har fått allt det här, n-j har fått den tunga bördan och klarar han av det, han är ett litet barn och han vet inget annat. men tänk att en så liten människa kan bära så tunga bördor, och det finns vuxna som inte karar ett skit, någonstans på vägen till vuxen förlorar vissa människor vett och förstånd och blir ihåliga idioter som gnäller om allt och som förstör sina liv så mkt dom bara kan. medans vissa kämpar med allt dom har för att överleva...

livet är märklig, människan likaså...

skriva går ju

07:20

vädret här hos oss känns inte så inbjudande, eller ska man säga utbjudande? Känns inte som att man vill gå ut idag. Fast det är ju tidig morgon ännu så saker kan hända på vänderfronten. MEN, är det innesittarväder så ska jag sätta mig i syrummet, för p-n har kommit hem, så jag kommer åt att pyssla lite. Nya gardiner till tv-rummet står högt på listan just nu, något luftigt som släpper in ljuset.

Har beställt lite böcker, bland annat den här, Sticka till småtting av Camilla Skorup. Det är mer traditionella kläder i lite modernare tappning, lättlästa beskrivningar och väldigt mkt fint. Jag har så lust att sticka tröjor och koftor, och mössor men jag är lite osäker på om jag klarar det. Pratade med min svärmor om det tidigare i veckan, hon sa att jag aldrig kommer förstå något genom att läsa beskrivningar, "du måste bara börja!" sa hon, det finns inget annat sätt, då kommer du förstå och kunna kolla på beskrivningen. Så jag antar att det bara är att börja...

Stickorna köpte jag i ludvika, metallstickorna kan slänga sig i väggen, något trevligare att sticka med än trästickor finns inte :)

---

19:00

glömt allt jag skrev i morse, det var ju pimpeltävling här i byn idag, någon jag helt förträngt. Vädret vände o blev kanon framåt dagen. så denna dag har med andra ord tillbringats på isen, jag och n-j pimplade inte, vi gick runt o träffade folk, o han sov en stund, p-n fiskade men utan större framgång. svärmor, svärfar, svåger o svägerska med barn var också på isen o pimplade. det var skönt med en dag ute, fräknarna börjar direkt titta fram, n-j stormtrivdes med att kolla på alla skotrar, o så fick han åka skoter hem till farmor och farfar, så lyckan var total.

några gardiner blev det alltså inte! :)

dräktskick och något om detta eviga pojkiga och flickiga

N-J har nästan alltid på sig tofsmössa när han är utomhus, så även nu när vi var på resa söderut. Får ofta många fina kommentarer om mössan, men väldigt ofta tas han för att vara en flicka, och inte så himla sällan säger kvinnor att dom själv haft sådan som barn, men då en blå. (Jag vet att det var rätt vanligt på 70-talet att barn hade tofsmössa). Den mössa som N-J har är en traditionell samisk mössa för pojkar från karesuando-området.  Röd är en signalfärg, ofta sydde man kläderna till småbarn i rött för att dom skulle synas bra, det är vanligt att man syr i småblommigt tyg, det är ju så fint. Sedan dekoreras den med lite band och blir jättefin, och det är klart om man tänker på barnkläder i allmänhet så hittar man ju inte kläder i rött småblommigt tyg till pojkar, så det är väl därför många tror att han är en flicka...för en så där fin mössa kan väl inte en pojke ha, eller?

Jag värnar om folkdräkterna, jag tycker det är vackert att man kan se varifrån en människa kommer bara genom kläderna, sen är jag ju otroligt intresserad av hantverket, traditionen och historian bakom dräkten, hur ska den bäras, hur skiljer sig den ogifta kvinnans dräkt från den gifta kvinnans dräkt, osv. Nu är ju många folkdräkter relativt nykonstruerade, men dom har ju sin grund i någonting alltid.

Att inspireras är fantastiskt, men att ta ett plagg, sätta det på huvudet och inte ha en aning om vad det är man har på sig, det är lite tråkigare tycker jag. Åter till tofsmössan, jag förstår att den vackra röda garntofsen kan vara mkt tilltalande, och visst sätt den på era barn men lär er historien bakom mössan, var kommer den ifrån, hur har den används. Flickmössan från karesuando-området är också mkt vacker och tilltalande, med pressad spets runt ansiktet, men man ser aldrig en pojke i spetsmössa. Det blir så uppenbart vad som är "pojkigt" och "flickigt" samtidigt som det också blir synligt hur det kan skilja sig från olika kulturer, de som har kunskap om samisk dräktskick vet att det är så en pojkmössa ser ut och inget kan väl vara mer okej än att en pojke har en sådan mössa. En liten pojke kan även ha sin kolt sydd i rött småblommigt tyg, det blir inte "flickigare" för det, för man ser ju, rakt upp och ner att det är en pojk-kolt. Sen kan man ju fundera på om det alltid är så viktigt att se skillnaden på pojkar och flickor genom kläderna, det går nog till överdrift mest hela tiden. Se bara på klädavdelningarna i affärerna, det kan finnas samma plagg i samma grundmönster för både pojkar o flickor, men skillnaden som gör att dom hänger i olika avdelningar kan vara ett blommigt foder. störtlöjligt, jag går alltid igenom flickavdelningen för att se om ja hittar någågot fint till n-j, sist hittade jag en tröja med en färgsprakande uggla på

vi har varit på semester

jag och n-j har gjort våran lilla tripp nu, varit o tittat på lillkusinen. det var trevligt att komma bort lite, speciellt o träffa alla systrar, det är sällan vi får ihop det så vi alla kan träffas. Vi är fyra systrar och en bror :) Vi har ganska varierande intressen men alla har vi en kreativ ådra, min äldsta syster och jag är fast i textilträsket, tyger o garner, sy, väva, sticka, allt sånt, fast ändå är det olika saker vi gör, hon kardar o spinner, väver disktrasor och lite sånt, ja är ju som bekant inne på den traditionella samiska slöjden. min andra storasyster håller på med scrapbooking, gör smycken och dekorerar tårtor, riktigt fina sådana. min lillasyster fotograferar, hennes specialitet är vattendroppar och hon e konstnärlig o duktig. min enda bror är intresserad av musik o spelar i ett band, han e också den enda som är musikalisk :) se där, nu fick ja skryta dom lite också :)

det jag egetligen tänkte skriva, var att min äldsta syster virkade ett par babyconverce under tiden vi var tillsammans, vi hittade ett mönster i en tidning o hon snodde ihop dom på ett kick, virka är ju något jag själv inte kan.när jag hade syslöjd i skolan hade jag en fröken som inte egentligen var pedagog utan bara duktig på att handarbeta, detta ledde till att hon inte klarade av att lära mig sticka eller virka pga att jag var o är vänsterhänt. jag lärde mig sticka räta o aviga, men inte att få ihop något vettigt. det är först på senare år jag med min mamma som lärare lärt mig sticka sockar o vantar, men virkningen ligger ännu o väntar, inte så högt prioriteras förstås, vad ska jag nu virka som jag har nytta av? kul o kunna förstås...

paket på posten

idag kom mitt panduro-paket! jisses vad roligt, hade beställt lite av varje, tyger, presentpapper, resår, plåtburkar OCH en fyndlåda med tema sy och sticka, var som en unge på julafton när jag öppnade paketet, man är ju rädd att bli besviken också hehe. men det blev jag inte! där fanns massa tygstuvar, nån nystan garn och lite band o smågrejjer, allt var väl inte superintressant men det mesta, iaf alla tyger, föll mig i smaken. Satte mig vid symaskinen direkt och sydde ett kuddfodral 40x40 cm till min systerdotter.

Tygerna som kom med paketet, tvp av tygerna är beställda på metervara resten är från fyndlådan. kuddfodralet är sytt av enbart fynd-tyger o band. Bilderna är tagna med mobilen så dom är lite suddiga dessvärre.

renoverartagen

för flera månader sedan, ja säkert ett halvår sedan så köpte vi tapeter o panel till köket, sen kom vintern, mörkertid med mkt jobb så inget blev gjort, men idag tog jag första steget o började riva tapet. Det får gå sakta, bara det går framåt...o har man börjat riva tapeten så är man mer angelägen om att det ska bli fixat. :)

Nu sover N-J och jag har röjt lite i köket, nu börjar ju våren göra sig påmind, även om mars månad ännu är rätt kall här uppe så är ljuset tillbaks och solen börjar värma, o jag vill ha in allt ljus i huset, näst på tur står nya gardiner till tv-rummet, ska sy ett par när som helst, när bara lusten och tiden infinner sig samtidigt. Ett annat vårtecken är att P-N har saltat kött och nu gick han ut till kåtan för att göra eld för rökning. :)

Igår kväll blev första socken klar, blev rätt nöjd själv, ikväll ska jag nog titta på melodifestivalen och påbörja den andra.

ska lägga lite bilder i galleriet nu, på mitt stickfodral!

kunskapen sitter i händerna

Var o googlade lite gratis stickmönster, hittade ju en massa fint förstås, men jag har lite mönsterskräck, så jag lät mig mest inspireras, sen satte jag mig med min nya stickning, det blir sockar i storlek, tja 3-5 år, jag vet inte riktigt men dom blir för stora till n-j iaf. blir nått mönster på foten iaf. Det blir för det mesta det samma när jag ska sticka mönster, tar det jag har i minnet, sånt jag har sett mkt. Det blir ju i regel norskinspirerat, men selbu-stjärnan har jag inte ännu gett mig på, blir mest bårder i olika kombinationer. min mormor var från norge, och otroligt skicklig på att sticka, tänk om man hade ärvt all hennes kunskap. Hon kunde allt, hon gjorde allt från att karda o spinna till att sticka. Min mamma kan också spinna, o min äldsta syster, själv har jag provat med slända men aldrig spinnrock. Jag har väl lagt mer krut på skinn o pälsberedning. men kunskap väger ingenting.

Jag beundrar allt genuint hantverk, människor som har stor kunskap om materialet, som kan förädla det, från nyklippt ull till kyrkvantar med vackra mönster. Idag finns det otroligt med genvägar till allting, och det är väl inget fel med det, men man får aldrig samma resultat av "halvfabrikat" Tex. tossorna jag själv har gjort nyss, stickade av löstvinnat gar o så körda i tvättmaskin, visst blev det tossor o visst värmer dom, men inte är det ju några riktiga tovade tossor, MEN mkt bättre än riktiga tovade tossor som inte är gjorda med rätt kunskap, men det e klart, det blir många misslyckade tossor innan man får till den perfekta, innan det sitter i händerna. Jag har svårt att lära mig genom nedskrivna mönster, jag måste lära mig med händerna, från någon annans hand till min hans, se och känna på det. Men det är väl bara jag, som är ruskigt praktiskt lagt, på ett rätt dåligt sätt, hade jag varit mer teoretiskt lagt hade jag väl utan större problem kunnat skriva ut några gratismönster o fått till det. men när kunskapen sitter i händerna o inte i huvudet så e det inte så lätt.

nu ska jag ta kväll