Linberedning är roligt och spännande

Efter rötningen torkades linet igen, det blev betydligt gråare i färgen efter rötning. Det markrötades i lite mer än 14 dagar och det var både regn och sol men ingen överdriven värme. Jag vände på det en gång, vilket var lite besvärligt då gräs hade vuxit upp och hakade i linet, men med ett krattskaft som jag kilade in under linet gick det ganska bra att vända det. 

När rötningen var klar torkades det igen, sen fick det ligga under tak tills det var dags att fortsätta processen. Några dygn innan tog jag in det i rumstemperatur för att det skulle vara ordentligt torrt. 

Så här mycket lin hade jag, det var vad jag fick ut från en pallkrage.

Här är linet klart för bråkning. Bråkan köpte jag på loppis förra sommaren.

Linet delades upp i mindre delar ungefär så mycket som fick rum i min hand.

Bråkningen går ut på att mjuka upp den inre veden i linstråna så att linfibrerna går att separera från den hårda veden. Innan så testade jag några enstaka strån för att se att de inte bara gick av, vilket var något jag var orolig för eftersom det är första gången jag gör detta. Men det gick fint.

Här går det tydligt att se de fina linfibrerna. Klicka på bilden nedan för förstoring.

Skäktkniv har jag inte fått tag i så det blev ett hemmabygge, här sågades en planka av på snedden likt en knivsegg den skarpa kanten rundades av lite med en kniv. Den sattes fast i en arbetsbänk. Vid skäktningen ska man slå av den ved som sitter kvar på stråna efter bråkningen. Skäktningen ska göras så noggrant att så gott som all ved på stråna går bort. 

Hemmagjord skäktkniv.

En grovhäckla har jag sen tidigare, såna finns på många loppisar och gårdsauktioner. Den sattes också fast i arbetsbänken och linet dras igenom på nålspetsarna för att prepareras och bli till en spinnbar fiber. Det ska inte dras ner mellan nålarna utan det är uppe på nålspetsarna man jobbar. Häcklor finns i olika finhetsgrader, grov- mellan- och finhäckla. 

Här häcklas linet grovt.

Här ser man skillnaden mellan bråkat lin, det undre, och hur det ser ut efter skäktning och grovhäckling. (till höger)

Nu återstår det att finhäckla linet och sedan att spinna det. Finhäcklor har jag inga nu men det ska jag försöka bygga, en mellanhäckla och en finhäckla.

Några lärdomar jag gjort är; att under bråkan kan det vara bra att ha en presenning för att samla upp strån och annat, det går att ta tillvara på. 

Det går bra att göra egna redskap för både frörepning och skäktning. 

Boken Linboken Hemodling och Hemberedning av Kåre Fröier och Henryk Zienkiewicz är en fantastisk bok att ha till hjälp. (Finns dock bara på antikvariat numera och bibliotek.)

Så här mycket grovhäcklat lin är nu berett. 

Hittills har det varit ett väldigt kul projekt och planerna inför nästa år är att ha en större linodling och både prova rötning i vatten och på land. Även nässlor hoppas jag hinna prova att bereda då.

Fortsättning följer. Det ska byggas finhäcklor sen ska linet häcklas vidare på dessa för att sedan spinnas också.

Här kan du läsa tidigare avsnitt av linberedningen.

Linodlingen har kommit igång (2016)

Nu blommar linet (2016)

Linet är skördat (2016)

Linet är äntligen frörepat (2016)

Linberedningen går vidare (2017)

2017-09-29 22:12   Ulrika Lindh

Monika jag tror jag provar på slända först känns som man har lite mer koll på spinningen då, på spinnrock går det så fort. :-)
 

2017-09-29 15:13   Monika W

Det är intressant att se hur olika mark och vattenrötat lin blir i färgen. Så Kul att läsa om din linberedning :) Ska det spinnas på slända eller spinnrock?
 

2017-09-22 16:42   Bibbi Lundgren

Så trevligt det ser ut.
Spännande att följa ditt projekt.