Tyger, material och vävtekniker - grundläggande info

asynja · 2009-01-10, 10:27

Akryl
Syntetfiber som ofta används för att efterlikna ull. Används i trikåvaror. Kan noppa.

Batist
Tunt, fint bomullstyg vävt i tvåskaft. Används till blusar, klänningar och näsdukar.

Brokad
Namn på jacquardvävda tyger med mönster ofta i flera färger. Förekommer i många olika kvaliteter och fiberslag.

Bävernylon
Se Polyamid.

Chiffong
Ett tunt, transparent och lätt tyg tillverkat av silke, rayon eller polyester. Det används huvudsakligen i olika typer av damkläder, som till exempel klänningar, blusar, scarfar och underkläder.

Chinz
Tvåskaftstyg i bomull med vaxbehandlad, glansig rätsida. Kraftig vara används till hemtextilier, tunn till blusar och klänningar.

Crêpe (kräpp)
Vävteknik som ger en kornig eller en knottrig karaktär. Ytan kan vara fin- eller grovkorning.

Duchesse
Kraftigt, glansigt, satinvävt tyg (av odlad silke). Används till festkläder. Rätsidan är glansig och förekommer även i acetat.

Dupion
Tunn, något strukturerad natursidenväv. Används till blusar, klänningar och kjolar.

Elastan
Fiber med mycket goda elastiska egenskaper. Mest känd är Lycra. Används i underkläder, baddräkter m.m.

Finecord
Smalspårig manchester.

Gabardin
Tätt diagonalvävt bomullstyg av kammade garner med lite glans. Används till byxor, kjolar, kavajer och rockar. Vävningen ger ränder som går diagonalt över tyget. Tillverkas av olika fiberslag.

Jaquard
Ett mönstervävt tyg som kan vävas i vilka mönster som helst i en jacquardmaskin. Mönstret framträder ofta med matt eller blank glans. Namnet kommer från konstruktören, fransmannen J.M. Jacquard.

Jersey
Väfttrikå. Finns i olika kvaliteter och sticksätt. Används till tröjor och klänningar.

Konstfibrer
Två vanliga huvudtyper av konstfibrer är:

Regenererade fibrer: Dessa är framställda av cellulosa från tex gran. Cellulosafibrernas egenskaper är relativt lika bomullens. Vanliga regenatfiber är acetat och viskos (rayon). Acetat används ofta till klänningar med satinbindning.

Syntetfibrer: Dessa fibrer framställs helt på kemisk-teknisk väg. Enkla kemiska råvaror t.ex. petroleum och stenkol förenas med varandra till sammansatta produkter. Denna procedur kallas syntes och har givit fibrerna deras namn. Vanliga synetfibrer är akryl, polyester och polyamid (nylon).

Lycra
Se Elastan.

Moiré
Moiré är ett tyg då rips eller taft gjort av silke eller viskos pressas mellan heta metallvalsar och då får tyget ett (flammigt) mönster.

Organza
Tunn, mycket fintrådig stel tvåskaftsväv. Används till blusar och klänningar. Ibland skimrar det i tvåfärgat. Ursprungligen gjort av silke men görs idag även av rayon, nylon eller polyester. Tyget används ofta till stora vida klänningar, ibland vävs då broderier in i tyget.

Piké
Stelt dubbelvävt, ofta vitt tyg med rand-, rut- eller annat reliefmönster.

Plissé
Veckat tyg, tätt liggande med smala permanent pressade veck.

Plysch
Tyg med lugg som känns sträv nedåt. Liknar sammet men är stickat vilket ger god elasticitet. Är oftast av polyester men även bomull förekommer. Används till barnkläder och hemmaplagg. Se även Velour.

Polyamid
En stor grupp syntetfibrer som kallas nylonfibrer. Används till underkläder. Prassligare kvaliteter till shorts och kraftigare kvaliteter till exempelvis bävernylon.

Polyester
Stor grupp av syntetfibrer som kallas för Terylenefibrer. Finns i många kvaliteter och utföranden. Förekommer ofta i klännings- och blustyger. Står emot värme bäst av syntetfibrerna.

Poplin
Tunnare bommulstyg. Tätt vävt med lite ripseffekt. Används till blusar och klänningar. Kraftig vara används till kappor och fritidsplagg (vindpoplin). Tillverkas av bomull och polyester blandat, men oftast huvudsakligen polyester.

Rayon
Se Viskos.

Sammet
Ett vävt tyg, vars rätsida täcks av en tät, kort lugg. Silkesammet är sammet vävt av silke, vilket är den äldsta formen och även den dyrbaraste. Syntetsammet är sammet vävt av syntetfibrer i syfte att efterlikna silkesammetens glans. Möbelsammet tillverkas ofta av syntetfibrer. Bomullssammet är den i detaljhandeln vanligast förekommande sammeten. Den ger ett mattare intryck än silkesammeten och syntetsammeten och har ofta kortare lugg. Sammet används mestadels till festplagg och möbelklädsel.

Satin (satäng)
En vävteknik som ger ett slätt, tätt och oliksidigt tyg. Ofta blank rätsida och matt avigsida.

Singeljersey (slätstickad trik&#229
Den vanligaste typen av väfttrikå (se jersey). Rätsidan är ofta slätare och har högre glans än avigsidan. Används till allt från underkläder till tjocka tröjor.

Stretchvelour
Se Plysch.

Taft
Stel och glansig tvåskaftsväv av odlat silke. Används till klänningar, blusar, foder m.m. Tillverkas även av konstfibrer (polyester).

Twill
Kraftigt, diagonalvävt bomullstyg.

Velour
Kraftigt ulltyg av sammetstyp. Används till ytterplagg och möbeltyg.

Viskos
Regeneratfibrer som utvinns av cellulosa. Ger ett garn med vacker lyster och skön känsla.

Voile
Lätt, ganska gles tvåskaftsväv i bomull. Används till gardiner och foder i till exempel klänningsliv.

2009-01-10, 10:27	#9
asynja Medlem sedan: mar 2005 Inlägg: 79	Uppdateringar Akryl Syntetfiber som ofta används för att efterlikna ull. Används i trikåvaror. Kan noppa. Batist Tunt, fint bomullstyg vävt i tvåskaft. Används till blusar, klänningar och näsdukar. Brokad Namn på jacquardvävda tyger med mönster ofta i flera färger. Förekommer i många olika kvaliteter och fiberslag. Bävernylon Se Polyamid. Chiffong Ett tunt, transparent och lätt tyg tillverkat av silke, rayon eller polyester. Det används huvudsakligen i olika typer av damkläder, som till exempel klänningar, blusar, scarfar och underkläder. Chinz Tvåskaftstyg i bomull med vaxbehandlad, glansig rätsida. Kraftig vara används till hemtextilier, tunn till blusar och klänningar. Crêpe (kräpp) Vävteknik som ger en kornig eller en knottrig karaktär. Ytan kan vara fin- eller grovkorning. Duchesse Kraftigt, glansigt, satinvävt tyg (av odlad silke). Används till festkläder. Rätsidan är glansig och förekommer även i acetat. Dupion Tunn, något strukturerad natursidenväv. Används till blusar, klänningar och kjolar. Elastan Fiber med mycket goda elastiska egenskaper. Mest känd är Lycra. Används i underkläder, baddräkter m.m. Finecord Smalspårig manchester. Gabardin Tätt diagonalvävt bomullstyg av kammade garner med lite glans. Används till byxor, kjolar, kavajer och rockar. Vävningen ger ränder som går diagonalt över tyget. Tillverkas av olika fiberslag. Jaquard Ett mönstervävt tyg som kan vävas i vilka mönster som helst i en jacquardmaskin. Mönstret framträder ofta med matt eller blank glans. Namnet kommer från konstruktören, fransmannen J.M. Jacquard. Jersey Väfttrikå. Finns i olika kvaliteter och sticksätt. Används till tröjor och klänningar. Konstfibrer Två vanliga huvudtyper av konstfibrer är: Regenererade fibrer: Dessa är framställda av cellulosa från tex gran. Cellulosafibrernas egenskaper är relativt lika bomullens. Vanliga regenatfiber är acetat och viskos (rayon). Acetat används ofta till klänningar med satinbindning. Syntetfibrer: Dessa fibrer framställs helt på kemisk-teknisk väg. Enkla kemiska råvaror t.ex. petroleum och stenkol förenas med varandra till sammansatta produkter. Denna procedur kallas syntes och har givit fibrerna deras namn. Vanliga synetfibrer är akryl, polyester och polyamid (nylon). Lycra Se Elastan. Moiré Moiré är ett tyg då rips eller taft gjort av silke eller viskos pressas mellan heta metallvalsar och då får tyget ett (flammigt) mönster. Organza Tunn, mycket fintrådig stel tvåskaftsväv. Används till blusar och klänningar. Ibland skimrar det i tvåfärgat. Ursprungligen gjort av silke men görs idag även av rayon, nylon eller polyester. Tyget används ofta till stora vida klänningar, ibland vävs då broderier in i tyget. Piké Stelt dubbelvävt, ofta vitt tyg med rand-, rut- eller annat reliefmönster. Plissé Veckat tyg, tätt liggande med smala permanent pressade veck. Plysch Tyg med lugg som känns sträv nedåt. Liknar sammet men är stickat vilket ger god elasticitet. Är oftast av polyester men även bomull förekommer. Används till barnkläder och hemmaplagg. Se även Velour. Polyamid En stor grupp syntetfibrer som kallas nylonfibrer. Används till underkläder. Prassligare kvaliteter till shorts och kraftigare kvaliteter till exempelvis bävernylon. Polyester Stor grupp av syntetfibrer som kallas för Terylenefibrer. Finns i många kvaliteter och utföranden. Förekommer ofta i klännings- och blustyger. Står emot värme bäst av syntetfibrerna. Poplin Tunnare bommulstyg. Tätt vävt med lite ripseffekt. Används till blusar och klänningar. Kraftig vara används till kappor och fritidsplagg (vindpoplin). Tillverkas av bomull och polyester blandat, men oftast huvudsakligen polyester. Rayon Se Viskos. Sammet Ett vävt tyg, vars rätsida täcks av en tät, kort lugg. Silkesammet är sammet vävt av silke, vilket är den äldsta formen och även den dyrbaraste. Syntetsammet är sammet vävt av syntetfibrer i syfte att efterlikna silkesammetens glans. Möbelsammet tillverkas ofta av syntetfibrer. Bomullssammet är den i detaljhandeln vanligast förekommande sammeten. Den ger ett mattare intryck än silkesammeten och syntetsammeten och har ofta kortare lugg. Sammet används mestadels till festplagg och möbelklädsel. Satin (satäng) En vävteknik som ger ett slätt, tätt och oliksidigt tyg. Ofta blank rätsida och matt avigsida. Singeljersey (slätstickad trik&#229 Den vanligaste typen av väfttrikå (se jersey). Rätsidan är ofta slätare och har högre glans än avigsidan. Används till allt från underkläder till tjocka tröjor. Stretchvelour Se Plysch. Taft Stel och glansig tvåskaftsväv av odlat silke. Används till klänningar, blusar, foder m.m. Tillverkas även av konstfibrer (polyester). Twill Kraftigt, diagonalvävt bomullstyg. Velour Kraftigt ulltyg av sammetstyp. Används till ytterplagg och möbeltyg. Viskos Regeneratfibrer som utvinns av cellulosa. Ger ett garn med vacker lyster och skön känsla. Voile Lätt, ganska gles tvåskaftsväv i bomull. Används till gardiner och foder i till exempel klänningsliv.