Julkalender som inte borde finnas

[artesaan]

tyvärr verkar det som om folk kommer på sig själv att de ej gjort not under året o sedan till jul så försöker de gott göra de ta.Synd bara att det är jul en ggr om året!!
själv frivilligarbetar jag 1 ggr i veckan med att ge de hemlösa mat o kläder.

[Jo_1]

På vår återvinningsstation kan man både lämna in saker, och köpa saker, hos Stadsmissionen. Om ni visste hur mkt lättare det är att rensa i röran om man vet att det man slänger går till loppisen på SM. Där kan mitt "skräp" göra någon annan glad OCH pengarna de får in går till behövande. Numera rensar jag med glädje och får ofta med mig andra, nya, loppisfynd hem istället. På så sätt hjälper man till hela året, inte bara till jul!
Men visst känns det extra nyttigt att ge dem en slant såhärårs när en annan sitter i sin soffa och myser....

[Engla]

artesaan, var det mig du menade?! Visst kan en gång per år låta lite, men som jag skrev, "många bäckar små". Skulle ALLA i hela Sverige tex SMS in detta bidrag nu till jul så skulle det bli ganska mycket pengar i slutänden. Nu finns det ifs många olika behövande i vårt land, och jag skänker inte bara dit utan till andra som tex Cancerfonden. Cancerforskningen står mig varmt om hjärtat då jag miste min mamma i cancer, plus att pappa haft det 2 ggr. Jag är arbetslös, så mina pengar ska dessutom räcka till mycket, emna det känns iaf skönt att kunna ge det jag kan.

Tyvärr så har vi inte Stadsmissionen i den lilla stad jag bor i, däremot RK, och dit brukar jag liksom Jo_1 skänka kläder och annat då och då. Kanske det inte blir 1 gång i veckan nu, och hade vi också haft Stadsmissionen här så hade jag mer än gärna jobbat där flera gånger i vecka (givetvis frivilligt) för att hjälpa de hemlös med mat, husrum och rena kläder.

Ha en underbar 3:e advent allesammans. Vi kanske kan tända det 3:e ljuset med tanke till dessa människor runt om i världen som skulle behöva vår hjälp.

[Jo_1]

Engla, jag tycker inte att du ska ta åt dig av "en gång per år"-kommentaren! Du gör det väldigt många människor inte ens gör till jul, dvs skänker pengar!
Jag tror att de som får pengarna blir glada oavsett när de kommer och om de dessutom kring jul kan få en extra slant eller en god jultallrik, så värmer det nog mer än en Ipod t ex.
Alla har vi olika saker som står oss varmt om hjärtat, för min det är det forskning om bröstcancer som är mest aktuellt. Alla kan inte ge till allaorganisationer, men alla kan ge nåt till någon.
Ha en go advent!

[Engla]

Jo_1 skrev:

Engla, jag tycker inte att du ska ta åt dig av "en gång per år"-kommentaren! Du gör det väldigt många människor inte ens gör till jul, dvs skänker pengar!
Jag tror att de som får pengarna blir glada oavsett när de kommer och om de dessutom kring jul kan få en extra slant eller en god jultallrik, så värmer det nog mer än en Ipod t ex.
Alla har vi olika saker som står oss varmt om hjärtat, för min det är det forskning om bröstcancer som är mest aktuellt. Alla kan inte ge till allaorganisationer, men alla kan ge nåt till någon.
Ha en go advent!

Tack, och kram på dig!
Ha en go advent du med.

[Delfintua]

Nog är det många levnadsöden man kan fundera över och man vet inte som sagt om man själv kan drabbas i morgon dag. Satt en gång på en uteservering och en uteliggare gick från bord till bord. Han kom till mitt bord och jag grävde i fickorna efter vad jag hade och fiskade upp en tjuga. Inte alls mycket pengar för mig men för honom en guldklimp för han hade ju inget. Han blev så glad att jag fick en puss . Den jag hade med mig började härja om att varför skulle du ge honom pengar, det går ju bara till sprit och vilken äcklig puss (det tyckte inte jag). Men vadå.... nåt kul kan dom väl få. Sprit, tobak eller en macka. Mig spelade det ingen roll vart pengarna gick han fick avgöra själv.

Tror vi blundar för mycket över vilket samhälle vi har och hur många hemlösa det egentligen finns. Bara i mitt lilla samhälle har jag hört en siffra på 300 stycken. Så kan man ju undra en annan sak...
Det fanns ett helt bostadsområde med hyreshus (minns inte vart) som bara jämnades med marken?
Märkligt när så många saknar tak över huvudet.

[Engla]

Delfintua skrev:

Nog är det många levnadsöden man kan fundera över och man vet inte som sagt om man själv kan drabbas i morgon dag. Satt en gång på en uteservering och en uteliggare gick från bord till bord. Han kom till mitt bord och jag grävde i fickorna efter vad jag hade och fiskade upp en tjuga. Inte alls mycket pengar för mig men för honom en guldklimp för han hade ju inget. Han blev så glad att jag fick en puss . Den jag hade med mig började härja om att varför skulle du ge honom pengar, det går ju bara till sprit och vilken äcklig puss (det tyckte inte jag). Men vadå.... nåt kul kan dom väl få. Sprit, tobak eller en macka. Mig spelade det ingen roll vart pengarna gick han fick avgöra själv.

Tror vi blundar för mycket över vilket samhälle vi har och hur många hemlösa det egentligen finns. Bara i mitt lilla samhälle har jag hört en siffra på 300 stycken. Så kan man ju undra en annan sak...
Det fanns ett helt bostadsområde med hyreshus (minns inte vart) som bara jämnades med marken?
Märkligt när så många saknar tak över huvudet.

Bra gjort av dig, och som sagt, ville han köpa sig cigg eller en öl, så var det väl upp till honom...
Här har de också jämnat en massa hus med marken, hus som de utstötta i samhället hade kunnat bo i. Vet faktiskt inte någon siffra på ev uteliggare här, men vet att det finns några iaf. Bor i ett litet samhälle, och här finns iaf många som har stora alkohol och narkotika beroenden, bl.a en fd klasskompis till mig. Så tragiskt då jag ser honom, men han är alltid så glad och brukar ropa mitt namn, skynda sig fram och ge mig en kram! =) Inte alla som gör det, och det gör iaf Mig glad, och säkert honom också. Jag skulle ju lika gärna kuna låtsas som att jag inte ser honom, el. känner igen honom.

Nu ska jag följa minstingen på disco, och ni må tro att det är spännande då det är första gången. Ha en fin söndag!

[chery]

På mitt förra jobb fick vi ofta en massa överblivna baugetter från företaget brevid. Dom brukade min förra chef ta med och dela ut bland dom hemlösa vid stationen.För många av dom var det dagens första mål.Både jag och min man brukar hjälpa hemlösa när vi kan.När jag jobbade i Malmö och väntade vid värnhem hände det att jag dela med mig av ciggen ibland. Jag fick bra kontakt med dom. kände många av dom vid namn. Dom kom aldrig själv och trängde sig på utan lät mig ta första steget. Ofta tog jag en kopp kaffe där, men om jag inte hade hunnit dricka det när bussen kom, så lämnade jag över den till en av dom som jag brukar prata med, i stället för att kasta ut det. Han var rörd till tårar den första gången, då han förklarade att det var hans första kopp kaffe på en hel vecka. Dessutom värmde det gott då det var mitt i vintern. Jag har lätt för att sätta mig in i både hur det är att vara röksugen och att frysa, därför kändes det självklart för mig att ge det till dom.
Vet att det är oerhört lätt att hamna i deras situation. Mitt förra jobb konkursdrabbades och ägaren gav mig bara fickpengar, men hävdade att jag hade fått full lön. Socialen vägrade tro att jag inte hade fått pengar så dom vägrade hjälpa mig ekonomiskt. Jag fick brev från kronofogden att jag hade tre veckor på mig att lämna lägenheten.Jag träffade min man i samma veva. När han fick reda på dilemmat så sa han åt mig att flytta sakerna till honom. Han räddade mig ifrån att bli hemlös i sista stund. boken som min man skrev skulle också bli en hjälp för hemlösa. Det skulle gå en summa per bok. Skulle också ha tryckts en uppföljare. Tyvärr har det inte funnits något större intresse för första boken. Det är bara tre personer som köpt den så han har gett upp tanken.

[Engla]

chery skrev:

På mitt förra jobb fick vi ofta en massa överblivna baugetter från företaget brevid. Dom brukade min förra chef ta med och dela ut bland dom hemlösa vid stationen.För många av dom var det dagens första mål.Både jag och min man brukar hjälpa hemlösa när vi kan.När jag jobbade i Malmö och väntade vid värnhem hände det att jag dela med mig av ciggen ibland. Jag fick bra kontakt med dom. kände många av dom vid namn. Dom kom aldrig själv och trängde sig på utan lät mig ta första steget. Ofta tog jag en kopp kaffe där, men om jag inte hade hunnit dricka det när bussen kom, så lämnade jag över den till en av dom som jag brukar prata med, i stället för att kasta ut det. Han var rörd till tårar den första gången, då han förklarade att det var hans första kopp kaffe på en hel vecka. Dessutom värmde det gott då det var mitt i vintern. Jag har lätt för att sätta mig in i både hur det är att vara röksugen och att frysa, därför kändes det självklart för mig att ge det till dom.
Vet att det är oerhört lätt att hamna i deras situation. Mitt förra jobb konkursdrabbades och ägaren gav mig bara fickpengar, men hävdade att jag hade fått full lön. Socialen vägrade tro att jag inte hade fått pengar så dom vägrade hjälpa mig ekonomiskt. Jag fick brev från kronofogden att jag hade tre veckor på mig att lämna lägenheten.Jag träffade min man i samma veva. När han fick reda på dilemmat så sa han åt mig att flytta sakerna till honom. Han räddade mig ifrån att bli hemlös i sista stund. boken som min man skrev skulle också bli en hjälp för hemlösa. Det skulle gå en summa per bok. Skulle också ha tryckts en uppföljare. Tyvärr har det inte funnits något större intresse för första boken. Det är bara tre personer som köpt den så han har gett upp tanken.

Å vilken gripande berättelse, och den är dessutom sann. Detta händer varje dag, och det finns inget som säger att vi alla kan bli drabbade. Detsamma gäller sjukdom av olika slag, som kan i sin tur kan leda till att vi blir arbetslösa, utstötta i samhället, och hemlösa. Och jag vet. Socialen har man inte mycket hjälp av, de tycker man skulle ha sparat då man hade lön... Vet för jag har själv behövt gå dig och vänt mig "ut och invändig", blottat mig och suttit där och gråtit då jag inte haft pengar till mat åt barnen. Allt detta pga sjukdom jag själv inte rådde på. Saker som Jag inte skämms för att berätta. När man är liten och svag, och tror att vi lever i ett så tryggt samhälle - då får man verkligen upp ögonen. Här är inte tryggt, inte alltid.

Fina gester av dig att dela med dig. Så skulle alla vara. Tänk att kunna bli glad över någons ouppdruckna kaffe, eller cigarettfimp?! Ja, men så är verkligeheten för många.

Vi måste få upp ögonen för de våra, de som lever här i Sverige,och inte bara utomlands.

Kram på dig, och hoppas hoppas boken en dag blir utgiven. Då ska jag köpa den!

[artesaan]

Engla skrev:

artesaan, var det mig du menade?! Visst kan en gång per år låta lite, men som jag skrev, "många bäckar små". Skulle ALLA i hela Sverige tex SMS in detta bidrag nu till jul så skulle det bli ganska mycket pengar i slutänden. Nu finns det ifs många olika behövande i vårt land, och jag skänker inte bara dit utan till andra som tex Cancerfonden. Cancerforskningen står mig varmt om hjärtat då jag miste min mamma i cancer, plus att pappa haft det 2 ggr. Jag är arbetslös, så mina pengar ska dessutom räcka till mycket, emna det känns iaf skönt att kunna ge det jag kan.

Tyvärr så har vi inte Stadsmissionen i den lilla stad jag bor i, däremot RK, och dit brukar jag liksom Jo_1 skänka kläder och annat då och då. Kanske det inte blir 1 gång i veckan nu, och hade vi också haft Stadsmissionen här så hade jag mer än gärna jobbat där flera gånger i vecka (givetvis frivilligt) för att hjälpa de hemlös med mat, husrum och rena kläder.

Ha en underbar 3:e advent allesammans. Vi kanske kan tända det 3:e ljuset med tanke till dessa människor runt om i världen som skulle behöva vår hjälp.

Nej det var inte dig jag menade utan i största almenhet.
Har nämligen märkt denna tendens bla bland mina bekanta.

[Engla]

artesaan skrev:

Nej det var inte dig jag menade utan i största almenhet.
Har nämligen märkt denna tendens bla bland mina bekanta.

Aha... Ja, det kan ju bero på allt möjligt att folk inte engarerar sig. Idag har ju alla så mycket att göra, så man hinner ju inte ens umgås längre. Sen har många dålig ekonomi. Jag tror många skulle vilja, men inte kan.

Men du som då är så aktiv och hjälper, dra med dig dina vänner vettja! Kanske de bara behöver en liten "spark där bak" för att komma igång?!

[Delfintua]

Tror många behöver en spark i baken och fram för allt att öppna ögonen och se.

Jag hade en arbetskamrat. En väldigt pråper och stilig kvinna från Finland. Hon slutade jobbet och året efter sitter hon på parkbänken med A-laget. Vem kunde tro det??? Jag skulle inte i min vildaste fantasi kunna tänka mig henne i den situationen. Vi talade en del och jag visste hon hade problem men att det var så allvarligt visste jag inte. Bannar mig själv att jag inte kunde gjort mer. Men vad fort det kan gå!

"Gud giv mig sinnesro
att acceptera det jag inte kan förändra
mod att förändra det jag kan
och förstånd att inse skillnaden"

[HelenaKnutsson]

Om det är illa här så är det tusen gånger värre i andra länder. Länder där små barn dör för att de inte får det de behöver och har rätt till. Länder där kvinnor systematiskt våldtas som en del av krigsföringen. Det händer faktiskt inte i Sverige. Det är bland annat därför vi behöver skicka pengar till olika projekt i andra delar av världen. Kanske inte är så dumt att inte bara använda pengarna på oss själva då?
Vi är ju faktiskt alla del av samma familj, och mig gör det lika ont om ett av mina barn i Afrika far illa som om ett av mina svenska gör det.