Att bli uppskattad...

alexandrabrinck · 2007-09-13, 13:35

Lite då och då har jag läst om andra medlemmars negativa erfarenheter av att sy åt andra. Själv har jag precis haft den motsatta upplevelsen...

När min sister-in-law Katherine nämnde att hon skulle låta sy upp lite kläder åt sin dotter Delilah, 3,5 år, så erbjöd jag genast mina tjänster. Jag är enormt förtjust i Delilah (och hennes lillasyster Calypso, 7 mån), och brukar sy grejer åt dem lite då och då bara för att jag vill, liksom. Och jag har alltid sagt till Katherine att om det finns något speciellt flickorna behöver, så står jag gärna till tjänst.

I alla fall har jag nu sytt några skoluniformer (Delilah börjar brittisk förskola nu i höst). Katherine har hela tiden envisats med att vilja betala mig ordentligt, medan jag sagt att jag ju erbjöd mig att sy för att jag VILLE! Jag träffar tyvärr Delilah alldeles för sällan eftersom vi bor i olika länder, och att ha grejer som jag sytt hjälper henne att komma ihåg vem jag är. ("Auntie Alexandra... you made my dress!") Dessutom skulle jag gärna sy hela hennes garderob gratis, bara för att hon är så underbar.

Katherine hade själv köpt tyger, men hon tvingade mig att skriva en lista på tillbehören (tråd, knappar etc). Sedan skickade hon en check för ungefär dubbla beloppet. Dessutom hade jag föreslagit som kompromiss att även om jag faktiskt inte ville ha några pengar som betalning, så kunde hon ju köpa en bok till mig om hon ville - jag har en önskelista med textila böcker på amazon. Och nu har hon gått och köpt tre stycken böcker, för en summa av 700 kronor!

Visst är det härligt att det finns folk som uppskattar det man gör så mycket att de envisas med att vilja betala trots att man erbjuder sig att göra det gratis! Jag blir så glad...

2007-09-13, 13:35	#1
alexandrabrinck Medlem sedan: feb 2005 Inlägg: 235	Att bli uppskattad... Lite då och då har jag läst om andra medlemmars negativa erfarenheter av att sy åt andra. Själv har jag precis haft den motsatta upplevelsen... När min sister-in-law Katherine nämnde att hon skulle låta sy upp lite kläder åt sin dotter Delilah, 3,5 år, så erbjöd jag genast mina tjänster. Jag är enormt förtjust i Delilah (och hennes lillasyster Calypso, 7 mån), och brukar sy grejer åt dem lite då och då bara för att jag vill, liksom. Och jag har alltid sagt till Katherine att om det finns något speciellt flickorna behöver, så står jag gärna till tjänst. I alla fall har jag nu sytt några skoluniformer (Delilah börjar brittisk förskola nu i höst). Katherine har hela tiden envisats med att vilja betala mig ordentligt, medan jag sagt att jag ju erbjöd mig att sy för att jag VILLE! Jag träffar tyvärr Delilah alldeles för sällan eftersom vi bor i olika länder, och att ha grejer som jag sytt hjälper henne att komma ihåg vem jag är. ("Auntie Alexandra... you made my dress!") Dessutom skulle jag gärna sy hela hennes garderob gratis, bara för att hon är så underbar. Katherine hade själv köpt tyger, men hon tvingade mig att skriva en lista på tillbehören (tråd, knappar etc). Sedan skickade hon en check för ungefär dubbla beloppet. Dessutom hade jag föreslagit som kompromiss att även om jag faktiskt inte ville ha några pengar som betalning, så kunde hon ju köpa en bok till mig om hon ville - jag har en önskelista med textila böcker på amazon. Och nu har hon gått och köpt tre stycken böcker, för en summa av 700 kronor! Visst är det härligt att det finns folk som uppskattar det man gör så mycket att de envisas med att vilja betala trots att man erbjuder sig att göra det gratis! Jag blir så glad...