Varför används inte "gussets" i större utsträckning?

Dagobert · 2017-06-04, 03:13

Vet inte den svenska benämningen, men det jag undrar över är varför kläder allt som oftast inte är utformade efter vår "range of motion"/rörelseomfång. Ta en arm till exempel. Sträcker du upp armen i en vanlig jacka så involveras axeln och nyckelbenet och hela jackans sida följer med i lyftet naturligtvis. Jag förstår att vardagskläder inte är till för att bergsklättra i eller att utföra akrobatik i, men det känns som att man med bara enkla medel kan skapa kläder som inte hämmar kroppens rörelser i lika stor utsträckning med hjälp av dessa "gussets". Jag inser att det är en kostandsfråga, men jag kan tycka att det är konstigt att det inte görs i större utsträckning. Tankar, synpunkter?
Det kanske inte finns något incitament för det. Ska du sy en sådan typ av axel på en jacka som helt skulle vara isolerad från resten av överkroppen för att ge dig en större frihet i att röra armen, hade det dels blivit en hel del flikar av tyg och dels hade det kanske inte sett lika enhetligt och snyggt ut.

http://d38lmus20vhzyd.cloudfront.net....jpg-1500x1500

Spader-Dam · 2017-06-09, 21:57

Det är faktiskt nånting jag har funderat på mycket själv. Speciellt i många damkläder och byxor. Känns som det ända man får göra i vissa kläder är att stå still med armarna rakt ner.

Har sytt in "gussets" i ett antal byxor jag har speciellt dom i jeans. Dom är nu bekvämare, jag kan röra mig och inte har snittet är fallet på kläderna ändrats sig drastiskt heller. Som extra bonus är det mycket mindre chans dom går sönder där med, vilket har en tendens att hända med mina byxor.

carlm · 2017-06-10, 19:51

Är de svenska benämningarna grenkil och ärmkil? Byxor med grenkil finns tydligen på marknaden, speciellt vandringsbyxor och liknande. Om överdelar med ärmkil är ovanliga i moderna plagg, beror det på att man använder andra skärningar som raglan när det behövs mer rörlighet?

mkel · 2017-06-11, 09:01

Jag tycker att typ bowlingskjortor är mycket bekväma med bra rörelsefrihet. Jag har sytt några men jag använder samma tyg till "bälgen", inte avvikande som klassiska bowlingskjortor ofta har.

sotlugg · 2017-06-14, 12:14

Efter att nyligen ha läst Adele P Margolis urgamla men lärorika bok "Dress Patterns" har jag äntligen förstått hur man kan manipulera ett mönster genom olika rörelsevidder. Jag själv är rund om magen/baken och vet att jag därför behöver mer rörelsevidd för att få ett plagg att hänga vackert på kroppen utan att haka upp sig här och där. Konstruerade och sydde ett plagg där jag la till fyra centimeter till mina mått vid mönsterkonstruktionen. Det blev jättebra och plagget känns också bekvämt att röra sig i.

Sen har det för mig varit ett bekymmer att den mönsterkonstruktion som lärs ut i Sverige är tänkt för konfektionsindustrin där man inte behöver vara så nogrann med passformen. Men det är en annan historia.

Marron · 2017-06-18, 10:09

Intressant det där om Sverige och passformen. Det är ju lite därför man syr kläder, för att få dem som man vill. Har du några tips på bättre mönsterkonstruktion än den svenska?

sotlugg · 2017-06-18, 19:59

Jag har lärt mig på en kurs som hölls av en bulgarisk-turkisk ateljékvinna. Antecknade noga då det var en engångskurs och undervisningen skedde med hjälp av tolk. Men det finns en nigeriansk kvinna (Chinelo Bally) som deltog i engelska Sewing Bee, som hade en liknande metodik. Hon har gett ut en bok som heter "Freehand Fashion" (finns på Amazon) där hon beskriver sitt arbetssätt. Tycker dock att boken är något rörigt upplagd.

Det finns också möjlighet att beställa en "sloper" dvs grundmönster enligt sina mått på en amerikansk sajt som du googlar.

Dessutom kan man köpa "Syboken" utgiven av Brevskolan med tillhörande grundmönster för storlek 36-52. Observera att många säljer bara boken inte grundmönstren, så det gäller att se upp. Boken finns på sajter med begagnade böcker. Sen får man sy upp en toile i närmaste storlek och prova in mönstret så det sitter bra. Det blir då en sloper. Ändringsförslag finns i boken så man kommer igång. Men ska man göra mer avancerade kläder så rekommenderar jag boken av Adele Magolis, som jag nämnde i tidigare inlägg.

Det finns också en del hjälp att få i Inger Öberg och Hervor Ersmans bok om Mönsterkonstruktion. I senare upplagor finns inga grundmönster med men de har en beskrivning hur man gör det som man med lite envishet kan klara av själv.

Hoppas något av det här hjälper dig.

sotlugg · 2017-06-18, 20:01

Det jag menade med passformen var dålig i konfektionsindustrin var att de syr ju kläder för en stor publik och inte en enskild konsument.

Marron · 2017-06-19, 16:56

Tack för tips. Chinelo Bally från Sewing Bee var ju väldigt duktig kommer jag ihåg. Inger Öberg och Hervor Ersmans bok har jag och det var den som jag trodde du menade inte var så noggrann med passformen. Jag köpte den ny för några år sedan men då följde det med grundmönster.
Ska nog också kolla på den där boken Dresspatterns av Adele P Margolis, verkar vara bra att ha.

sotlugg · 2017-06-20, 00:58

Lycka till.

Dagobert · 2017-06-23, 14:21

Hej och tack för svaren!
Glad midsommar på er!

zorloni · 2017-06-25, 00:14

Man behöver inte kilar. Alls. Om man kan sin tillskärning.

En av få vettiga böcker om tillskärning på svenska är Modern Tillskärning av Engelhardt Raiml. Climaxsystemet finns också översatt men är inte så aktuellt även om det finns små guldkorn. Tidningen skräddarmästaren innehöll massa uppställningar för tillskärning.

Man lär sig inte tillskärning på en kurs eller från en bok. Det lär man sig genom 10 000 timmar övning. Även om böcker kan ge en kausal förståelse för delar av det.

sotlugg · 2017-06-25, 01:17

Fast någonstans måste man börja.

2017-06-04, 03:13	#1
Dagobert Medlem sedan: jun 2017 Inlägg: 8	Varför används inte "gussets" i större utsträckning? Vet inte den svenska benämningen, men det jag undrar över är varför kläder allt som oftast inte är utformade efter vår "range of motion"/rörelseomfång. Ta en arm till exempel. Sträcker du upp armen i en vanlig jacka så involveras axeln och nyckelbenet och hela jackans sida följer med i lyftet naturligtvis. Jag förstår att vardagskläder inte är till för att bergsklättra i eller att utföra akrobatik i, men det känns som att man med bara enkla medel kan skapa kläder som inte hämmar kroppens rörelser i lika stor utsträckning med hjälp av dessa "gussets". Jag inser att det är en kostandsfråga, men jag kan tycka att det är konstigt att det inte görs i större utsträckning. Tankar, synpunkter? Det kanske inte finns något incitament för det. Ska du sy en sådan typ av axel på en jacka som helt skulle vara isolerad från resten av överkroppen för att ge dig en större frihet i att röra armen, hade det dels blivit en hel del flikar av tyg och dels hade det kanske inte sett lika enhetligt och snyggt ut. http://d38lmus20vhzyd.cloudfront.net....jpg-1500x1500

2017-06-14, 12:14	#5
sotlugg Medlem sedan: jun 2007 Inlägg: 159	Det handlar väl också om rörelsevidd Efter att nyligen ha läst Adele P Margolis urgamla men lärorika bok "Dress Patterns" har jag äntligen förstått hur man kan manipulera ett mönster genom olika rörelsevidder. Jag själv är rund om magen/baken och vet att jag därför behöver mer rörelsevidd för att få ett plagg att hänga vackert på kroppen utan att haka upp sig här och där. Konstruerade och sydde ett plagg där jag la till fyra centimeter till mina mått vid mönsterkonstruktionen. Det blev jättebra och plagget känns också bekvämt att röra sig i. Sen har det för mig varit ett bekymmer att den mönsterkonstruktion som lärs ut i Sverige är tänkt för konfektionsindustrin där man inte behöver vara så nogrann med passformen. Men det är en annan historia.

2017-06-09, 21:57	#2
Spader-Dam Medlem sedan: maj 2011 Inlägg: 165	Det är faktiskt nånting jag har funderat på mycket själv. Speciellt i många damkläder och byxor. Känns som det ända man får göra i vissa kläder är att stå still med armarna rakt ner. Har sytt in "gussets" i ett antal byxor jag har speciellt dom i jeans. Dom är nu bekvämare, jag kan röra mig och inte har snittet är fallet på kläderna ändrats sig drastiskt heller. Som extra bonus är det mycket mindre chans dom går sönder där med, vilket har en tendens att hända med mina byxor.

2017-06-10, 19:51	#3
carlm Medlem sedan: nov 2011 Inlägg: 472	Är de svenska benämningarna grenkil och ärmkil? Byxor med grenkil finns tydligen på marknaden, speciellt vandringsbyxor och liknande. Om överdelar med ärmkil är ovanliga i moderna plagg, beror det på att man använder andra skärningar som raglan när det behövs mer rörlighet?

2017-06-11, 09:01	#4
mkel Medlem sedan: maj 2007 Inlägg: 65	Jag tycker att typ bowlingskjortor är mycket bekväma med bra rörelsefrihet. Jag har sytt några men jag använder samma tyg till "bälgen", inte avvikande som klassiska bowlingskjortor ofta har.

2017-06-18, 10:09	#6
Marron Medlem sedan: nov 2007 Inlägg: 239	Intressant det där om Sverige och passformen. Det är ju lite därför man syr kläder, för att få dem som man vill. Har du några tips på bättre mönsterkonstruktion än den svenska?

2017-06-18, 19:59	#7
sotlugg Medlem sedan: jun 2007 Inlägg: 159	Jag har lärt mig på en kurs som hölls av en bulgarisk-turkisk ateljékvinna. Antecknade noga då det var en engångskurs och undervisningen skedde med hjälp av tolk. Men det finns en nigeriansk kvinna (Chinelo Bally) som deltog i engelska Sewing Bee, som hade en liknande metodik. Hon har gett ut en bok som heter "Freehand Fashion" (finns på Amazon) där hon beskriver sitt arbetssätt. Tycker dock att boken är något rörigt upplagd. Det finns också möjlighet att beställa en "sloper" dvs grundmönster enligt sina mått på en amerikansk sajt som du googlar. Dessutom kan man köpa "Syboken" utgiven av Brevskolan med tillhörande grundmönster för storlek 36-52. Observera att många säljer bara boken inte grundmönstren, så det gäller att se upp. Boken finns på sajter med begagnade böcker. Sen får man sy upp en toile i närmaste storlek och prova in mönstret så det sitter bra. Det blir då en sloper. Ändringsförslag finns i boken så man kommer igång. Men ska man göra mer avancerade kläder så rekommenderar jag boken av Adele Magolis, som jag nämnde i tidigare inlägg. Det finns också en del hjälp att få i Inger Öberg och Hervor Ersmans bok om Mönsterkonstruktion. I senare upplagor finns inga grundmönster med men de har en beskrivning hur man gör det som man med lite envishet kan klara av själv. Hoppas något av det här hjälper dig.

2017-06-18, 20:01	#8
sotlugg Medlem sedan: jun 2007 Inlägg: 159	Det jag menade med passformen var dålig i konfektionsindustrin var att de syr ju kläder för en stor publik och inte en enskild konsument.

2017-06-19, 16:56	#9
Marron Medlem sedan: nov 2007 Inlägg: 239	Tack för tips. Chinelo Bally från Sewing Bee var ju väldigt duktig kommer jag ihåg. Inger Öberg och Hervor Ersmans bok har jag och det var den som jag trodde du menade inte var så noggrann med passformen. Jag köpte den ny för några år sedan men då följde det med grundmönster. Ska nog också kolla på den där boken Dresspatterns av Adele P Margolis, verkar vara bra att ha.

2017-06-20, 00:58	#10
sotlugg Medlem sedan: jun 2007 Inlägg: 159	Lycka till.

2017-06-23, 14:21	#11
Dagobert Medlem sedan: jun 2017 Inlägg: 8	Hej och tack för svaren! Glad midsommar på er!

2017-06-25, 00:14	#12
zorloni Medlem sedan: jul 2014 Inlägg: 104	Man behöver inte kilar. Alls. Om man kan sin tillskärning. En av få vettiga böcker om tillskärning på svenska är Modern Tillskärning av Engelhardt Raiml. Climaxsystemet finns också översatt men är inte så aktuellt även om det finns små guldkorn. Tidningen skräddarmästaren innehöll massa uppställningar för tillskärning. Man lär sig inte tillskärning på en kurs eller från en bok. Det lär man sig genom 10 000 timmar övning. Även om böcker kan ge en kausal förståelse för delar av det.

2017-06-25, 01:17	#13
sotlugg Medlem sedan: jun 2007 Inlägg: 159	Fast någonstans måste man börja.