J-vl arbetsförmedlingen

[Alvan]

Jag blir så arg och upprörd över arbetspolitiken som råder nu. Jag är utbildad industridesigner men har inte jobbat med det sen jag gick ut 1999. Drygt två av åren har jag varit föräldrarledig och den andra tiden har jag haft två anställningar där jag jobbat med annat eftersom det är ont om designjobb.
Nu är jag arbetslös efter att fått sparken under senaste graviditeten (en historia för sig). Inte heller nu finns det designjobb . Vid inskrivningen läste jag att man de första 100 dagarna enbart ska kunna söka jobb som är knutna till ens utbildning och att man därefter även måste söka annat.
När jag pratade med handledaren fick jag reda på att denna regel inte gäller om det finns få jobb att söka. Men eftersom jag har en "kontsnärlig" utbildning skulle jag kanske till höra AF Kultur och där gäller andra regler.

Ringer Af Kultur och får tillsvar att eftersom jag inte varit verksam de senaste fem åren så kan jag inte tillhöra dem. När jag då säger att jag varit mammaledig i två av de fem åren så blir hon tveksam men tror ändå inte att det gå, får skicka in papper och prova och se.

Min man och jag diskuterar situationen och kommer fram till att det kanske är bättre att starta eget med starta egetbidrag. Jag håller ju på att sätta smman en barnkollektion och det skulle vara kul att satsa fullt på det.

Ringer arbetsförmedlinge igen och får tillsvar att jag inte får starta eget.??? Jag måste först söka alla typer av jobb under tre månader, och om jag inte hittar något under den tiden så kan jag starta eget. Men jag vill ju ha ett jobb som har med min utbildning att göra. Jag frågar åter igen varför jag inte får och får starta eget på en gång. Hon svarar att du kan ju inte söka bidrag på en gång du blivit arbetslös.

Jag känner mig inmålad i ett hörn. Varför ska de hämma företagsverksameten i detta land? Jag vill ju jobba men jag får inte jobba på mina vilkor.

Ville mest få ut lite ilska, hoppas ingen tar illa upp. Jag är som sagt lite upprörd så om texten ter sig underlig så hoppas jag ni har överseende med det.

[magica]

usch. jag har också bråkat en massa med arbetsförmedlingen. vilket varje gång har slutat med att jag blivit så arg att jag gett upp. så nu sitter jag här utan jobb och utan någon som helst inkomst.
dom är verkligen urusla på att hjälpa till. och jag endast träffat en enda trevlig människa där. och hon hade bara jobbat där i knappt en vecka. hon hade väl inte blivit bitter ännu.
suck. jag avskyr dom verkligen.

[HelenD]

Ett av de största problemen som arbetsförmedlingens handläggare har är att de har alldeles för många arbetssökande per handläggare. Jag känner igen dina problem även om jag själv inte har sökt Starta Eget bidrag. Det sista jag hörde var att det inte finns några pengar till det utan Friåret har tagit för mycket resurser från Starta Eget och anställningsstöd för långtidsarbetslösa. Deras regler är ...

Själv kommer jag att bjuda min arbetsförmedling på sura citroner när jag väl får tag på ett tillsvidarejobb. De enda som är sjyssta och tillmötesgående är de som jobbar på Utland men de jobbar å andra sidan enbart med information och inte ett myndighetsuppdrag.

Sy under tiden du är arbetslös! Det gör jag när jag har skickat iväg ansökningarna och väntar på att telefonen ska ringa. Det som lyfter mig är att se något som jag själv gjort och som jag är stolt över direkt på morgonen när jag vaknar!

[Bitte]

Hej på Er,

Det där med starta eget bidrag är inte lätt. Min pappa arbetate på ett företag som gick i kk och tänkte då att han får väl starta eget. Han jobbade som resemotör innom skogsmaskiner hade en service buss i tjänsten som han köpte lös från konkursförvaltaren. Men när han skulle söka startaeget bidrag så sa de att det går inte att ordna så fort utan han skulle få vänta till efter sommaren, detta var i maj. Men då sa pappa att om han inte fick köra igång på en gång kunde det lika gärna vara, eftersom då skulle alla kunder redan ha hittat ny service på annat håll. Det krävdes en ganska stor övertalning för att få som pappa ville. Detta var för ca 10 år sedan, och en anna lustig detalj är att man först får för 6 månader och kan man visa att det går bra får man 6 månader till. Är det inte de som har längre inkörningsperiod med lite dåliga siffror som behöver detta extra stöd?

MVH
Bitte

[Bibbi]

Hej!
Jag startade eget för 11 år sedan. Jag hade varit hemma med min 3 barn under ganska många år.
Utan inkomst, blev mästare på at leva billigt.
Nu när mina flickor är tonåringar skulle det aldrig gå.
Starta eget bidrag inte en suck.
Med en man som ställde upp och eftersom varje krona kändes som plus vågade jag.
Det tog många år innan det gick hyfsat bra.
Sedan 5 år kombinerar jag min atelje med 2d/vecka som textilslöjdslärare. Den kombinationen är perfekt för mig. Det är lätt att känna sig ensam om man jobbar själv hela tiden.
För att klara de första åren, måste man bo och leva billigt det är inte alltid det lättaste.
Kan du inte försöka hitta ett deltidsjobb och starta upp i mindre scala och sedan utöka.
Kursverksamhet kanske. Du verkar vara kunnig på många områden.
Håller tummarna för att det ordnar sig för dig.
/Bibbi

[charliseelisa]

Jag tror inte jag vill gå till Arbetsförmedlingen...Det låter inget kul!Annat var det i slutet av 80-talet.Lätt att få arbete även om man inte hade direkt utbildning.Här sitter man nu med sitt livs investering 10 barn,sykunnig och med en jäkla förmåga på att ha hundra saker "på gång".Utbildad undersköterska men bara 2-årig Vårdlinje.Lite svårt att tänka mig steget ditåt att vårda andra efter snart 20 års hemarbete.Starta Eget låter ju lockande.Van vid 24 timmars arbete!Inte f_n tackar samhället en för alla dessa år man jobbat gratis och knappt någon pension.Tur att man har STORT tyglager i garaget!För jag blir nog svår att placera i något fack.

[linaloviza]

Jag tycker att arbetsförmedlingen suger, och utan att gå in på för mycket politik så är Sveriges enda räddning att vi får fler företagare så det borde verkligen gynnas att starta eget!
Det är så krångligt idag att starta företag och det borde gå att ändra regler mm så att det blir enklare.

En sak jag tycker är jätteviktigt är att alla vi kvinnor, med eller utan familj och barn, som har MASSOR med kunskap, kreativitet och idéer, borde bilda fler nätverk och stötta, tipsa och coacha varandra. Vi sitter ju inne med världens kapacitet!

Alvan, jag hoppas att det ordnar sig till det bästa (det vill säga så som DU vill ha det), håller tummarna!

[alexandrabrinck]

Jag har egentligen ingenting konkret att tillföra den här diskussionen... har ingen personlig erfarenhet av svensk arbetsmarknad eller arbetsförmedling. Men det jag kan säga är att jag hoppas att du lyckas med det du vill göra - och att döma av dina alster och foruminlägg här på sysidan.se så verkar du vara en kreativ person med stort kunnande och sunt förnuft, så du har ju alla förutsättningar för att lyckas med det du bestämmer dig för. Det där med en barnkollektion låter spännande, ser fram emot att höra mer om det.

Lycka till!

[Alvan]

Jag får tårar i ögonen av alla positiva ord, det får mig i alla fall att tro mer på att jag på något sätt måste få detta att fungera. (nu börjar jag böla ordentligt, vet inte om det är av glädje eller nåt annat. Humöret är som en jojo just nu.) Konstigt nog är det en tröst att man inte är ensam trots att man helst inte vill att någon ska behöva bli utsatt för det här.

Förvisso är arbetsförmedlarna överlastade på alla möjliga vis, och endel även bittra men det är ändå ingen ursäkt att bemöta människor som robotar. Det är ändå individer som sitter framför dem och det måste de komma ihåg.

Sen att man ska behöva vänta så länge innan man ens får söka hjälp är hel kostigt tycker jag. Jag är ju i stargropparna och behöver ju bara en liten knuff för att komma igång men istället häller man socker i motorn.

Jag har tidigare funderat på att ta vilket jobb som helst i närheten av bostaden för att kunna driva eget på halvtid. Det kan vara en lösning, men jag måste kolla noga vad det innebär för ekonomin. Min man jobbar statligt så det är ju ingen höjdar lön där heller.

Nu ska jag sy klart en tröja till kollektionen och imorgon ska jag ringa NUTEK och andra företagsfrämjande företag.

Tack igen för ni fick mig på bättre humör. Får gå in här och läsa när humöret sjunker och mitt självförtroende behöver en kick.

Kram

[HelenD]

Det är en Kvinnor och företag mässa torsdag och fredag denna vecka på World Trade Center i Stockholm. Såg det annonseras på pendeltåget igår.

Jag har just räknat på att det företaget jag skulle vilja driva aldrig kommer att gå med vinst i Sverige på grund av alla höga skatter och avgifter.

[Alvan]

Tack för tipset, jag trodde den var över.

Nu blir man nyfiken, kan du avslöja vad det var för företag?

[outi]

Att besöka arbetsförmedlingen känns som ett besök på en annan planet. Mitt intryck var att personalen fått direktiv om att inte engagera sig i sina klienter över huvud taget. Jag kände mig som om de talade rakt över mitt huvud och tillrättavisade alla oss vuxna människor som om vi var olydiga barn. Sånt kan göra vem som helst både arg och ledsen, men framför allt förvirrad.

Jag valde att låtsas som om jag bara var där på studiebesök (fast jag var ju tvungen att gå dit om jag skulle få a-kassa, något som jag verkligen jobbat ihop till själv). Det blev mycket mer intressant att betrakta AF:s personal som om de vore utomjordingar. Som om vi inte riktigt talade samma språk. Jag mådde ganska bra efteråt. Det blev lättare att skaka av sig den där känslan av att man bara är en besvärlig bidragstagare som inte duger till något.

Vi ska inte förlita oss på AF, för då tror jag att vi går under. Låt oss i stället söka stöd hos varandra och skaffa oss inspiration på annat håll. Prata med andra egenföretagare om både de positiva och de negativa sidorna av företagandet. Söka ekonomiskt stöd och bidrag från andra håll, för det finns, men man får lägga ner mycket jobb på att ta reda på allt själv.

Varma kramar och hoppfulla hälsningar från Outi

[tesslin]

alltså, jag har inte heller fått nån direkt positiv upplevelse med AF.
jag tog studenten i våras (ingen yrkesinriktning alls utan mest förberedd för högskola/universitet), väntade några veckor och skrev sedan in mig som arbetssökande. första killen jag snackar med där behandlar mig som om jag skulle gå sönder när som helst och berättade för mej om och om igen att jag inte är ensam eller hopplös bara för att jag är utan arbete/skola.

sen så har jag ju varit duktig och lämnat in jobblista varje vecka men efter ett par månader påstår de att jag inte varit där och lämnat en lista så min handläggare ringer upp och säger att jag är avaktiverad, fast jag var där och DE slarvade bort den!
vad jag hört så finns det nåt stöd eller liknande att få när man varit inskriven ett visst antal dagar och iom att jag blev avaktiverad så försvann ju alla mina dagar där.. så jag undrar då om de kan ha slarvat bort listan och om de då kan ersätta mig på de dagar som försvann eller så, visst säger ena killen.. men sen får jag höra att de inte kan göra något. _eventuellt_ om det skulle behövas.... tack.
jag hade ju inte så mycket val utan fick fortsätta gå dit varje vecka.

mitt i allt så sökte jag socialbidrag också, och oturligt nog ligger mötet en måndag när jag, enligt ett antal månaders planer, är på väg hem från en festivalresa. så jag får pappret med mötestiden hos någon typ handläggare eller så, dagen innan jag åker iväg. så jag ringer upp, möter en telefonsvarare som säger att personen jag söker är på semester så jag pratar in ett meddelande på telefonsvararen och berättar att jag är bortrest och inte kan komma dit. nästan en månad senare får jag en ny lapp med en ny tid och går dit. när jag väl är där blir jag nästintill utskälld för att jag absolut INTE kan ta semester som arbetslös utan måste vara hemma hela tiden. det var då ingen som berättat det för mej alls. de på arbetsförmedlingen visste om att jag skulle bort och registrerade mig som ledig de dagarma (två vardagar).
när jag väl får ordning på allt och börjar gå deras ungdomsprogram för a-kassa/bidragsökande får jag veta att jag måste befinna mig i en lokal en bit bort två dagar i veckan med tillgång till internet.. som jag även har hemma. dvs jag ska sitta i en lokal och titta på annonser jag redan läst hemma. så väldigt användbart och inte alls tidsslösande.

blev uppskriven på en hel del kurser och sånt också men fick tacka nej till alla iom att jag, som tur var, fick ett jobb.
så nu när jag blev arbetslös igen vägrade jag kontakta AF.. men jag hade tur igen och har numera ett jobb

usch.

jag hoppas iaf verkligen att det ordnar sej för dej!
om du inte kan få bidraget kanske du kan ha det som hobby och sälja eller kanske börja med en webshop? då slipper du iaf dyra hyror och sånt. tanken har slagit mej många gånger och jag var inne på att starta en webshop nu när jag hade tid igen men dessvärre hann jag inte så långt med planerna och inspirationen att göra något var inte direkt på topp :/
du kan ju ha en webshop och kanske åka på lite marknader eller något och visa upp dina kläder. det är ju alltid bra att ha en sida med kontaktinformation och kanske lite exempel, tycker jag själv då

lycka till!

[magica]

fy fan att dom ska skälla ut en för att man inte kan följa deras minsta vink. själv blev jag utskälld för att jag va tvungen att avboka mig på två möten i rad pga psykiatriker besök. känns som min psykiska hälsa är nååågot viktigare än deras meningslösa tidsödslande möten som inte ger ett skit. efter det har jag inte varit i kontakt med dom igen. blev så jävla arg.

[Alvan]

Vilken historia! Ja inte är man ensam inte. Tänk om man kunde slippa dem, men man är ju beroende av a-kassan.