Syslöjd i skolan, en berättelse från mig

suskal · 2011-05-25, 17:42

Syfröken i skolan älskade tråckling, några i klassen satt och tråcklade markeringar på ett klädesplagg hela terminen. De kom aldrig längre än så.
En termin skulle vi sy nattlinnen med massor av fällsömmar. Fröken hade riktiga exesser i att tvinga oss till tråckling. Forst för första raksömmen, sen för vikningen runt den smalare sömsmånen och till sist för att hålla ned vikningen för slutsömmen.
Jag tog hem arbetet och frågade mamma, som sa att jag skulle pressa och nåla på tvären. Det gick fort och lätt. Nästa gång kunde jag låta syfröken granska sömmarna. Hon visade upp dem för klassen och sa att så fint blev det om man gjorde rätt. Självklart talade jag aldrig om hur rätt jag gjorde.
Än idag har jag svårt för att tråckla.

mari1e · 2011-05-26, 07:51

Jag har en liten syatelje och gör bla ändringssömnad. En dag kom en kille i 15-års åldern och ville ha isytt en dragkedja i ett par jeans. Jag gjorde det och ett par dagar senare pratade jag med killens mamma. Det visade sig att han hade fått i hemuppgift att sy i dragkedjan eftersom han bara strulade på lektionen. Om han fick godkänt vet jag inte.

Lillith · 2011-05-26, 22:07

Om inte annat så var det ju ett umärkt exempel på kreativ problemlösning.

MamsTrams · 2011-06-01, 19:13

Hej,
Tack snälla för intressant läsning. Jag har en till sak att berätta, från gymnasiet. Ska snart skriva om det. Även det fusk med hjälp av min mamma som var sömmerska.

MsChilly · 2011-06-07, 23:05

Att tråkla är något jag har lärt mig att uppskatta nu på senare tid. Förut ville jag att allt skulle gå fort fort fort. Nu har jag insett att vara nogrann ger ett betydligt finare resultat.

Har väl blivit äldre och klokare...

bandykullan · 2011-06-19, 17:26

Jag sydde lite egna kläder när jag gick på högstadiet, visserligen med mycket råd från min storasyster som övervakade vad jag gjorde, men jag sydde ändå allt själv. Jag tog med för att visa upp det på syslöjden, fick ett litet mumlande från fröken, men inga frågor eller någonting så jag kunde bevisa att jag faktiskt gjort det själv. Vet inte om hon trodde att det var någon annan som gjort det, eller om hon bar var totalt ointresserad av det man gjorde utanför klassrummet. Det var i alla fall inte direkt uppmuntrande Sen satt jag mest och broderade på syslöjdstimmarna eftersom de tyger vi hade att välja på för att göra egna arbeten var så otroligt fula. Det dög tydligen inte heller, för att få bra betyg skulle man bara sy på maskin. Jag fick min trea, men brukar tänka hur många av mina klasskompisar som fick femma som över huvud taget har rört en symaskin sen slöjden.

ichigo · 2011-06-23, 16:13

Då skulle vi ha bytt plats du och jag. På min skola så ville hon att vi skulle brodera, sticka och virka.. en tjej som broderade fick betyg 5. Jag fick visserligen 4 till slut men hon tyckte inte om att jag bara sydde på maskin, jag som gjorde det ganska självständigt, förstod vad det står på beskrivningarna medan andra skrek efter hjälp efter varje steg.
Men visst, en fyra är ju helt ok, jag fick bara en trea i bild där var läraren riktig miffo! Hon skulle alltid in och ändra på våra bilder.. Skulle vi rita av en fågel så säger jag att jag är nöjd när jag är klarm men nej hon skulle in och sudda och ändra (dvs hon tecknar på min bild) och kreativitet uppskattades tydligen inte, nej man ska rita av stilleben så noga som möjligt. Tjejen utan kreativitet men ritar väldigt prydligt och fina linjer, hon var inte ens bra på färger och att förstå konst hon bara var duktig på att rita helt raka linjer.. Hon fick bäst betyg.

Men så är det ofta för oss har jag förstått efter att ha läst många trådar här på sysidan!

Dvs de som får småusel eller rent av dåligt betyg brukar vara de som syr/pysslar mkt medan de som får femmor inte gör det en enda gång senare i livet...

2011-05-26, 07:51	#2
mari1e Medlem sedan: dec 2004 Inlägg: 203	Apropå syslöjd Jag har en liten syatelje och gör bla ändringssömnad. En dag kom en kille i 15-års åldern och ville ha isytt en dragkedja i ett par jeans. Jag gjorde det och ett par dagar senare pratade jag med killens mamma. Det visade sig att han hade fått i hemuppgift att sy i dragkedjan eftersom han bara strulade på lektionen. Om han fick godkänt vet jag inte.

2011-06-07, 23:05	#5
MsChilly Medlem sedan: dec 2008 Inlägg: 97	Tråkla Att tråkla är något jag har lärt mig att uppskatta nu på senare tid. Förut ville jag att allt skulle gå fort fort fort. Nu har jag insett att vara nogrann ger ett betydligt finare resultat. Har väl blivit äldre och klokare...

Ämnesverktyg	Sök i detta ämne
Visa utskriftsvänlig version E-posta den här sidan	Sök i detta ämne: Avancerad sökning
Visningsalternativ	Betygsätt det här ämnet
Växla till linjär visning Hybrid-visning Växla till trådad visning	Betygsätt det här ämnet:

2011-05-25, 17:42	#1
suskal Medlem sedan: mar 2009 Inlägg: 635	Syfröken i skolan älskade tråckling, några i klassen satt och tråcklade markeringar på ett klädesplagg hela terminen. De kom aldrig längre än så. En termin skulle vi sy nattlinnen med massor av fällsömmar. Fröken hade riktiga exesser i att tvinga oss till tråckling. Forst för första raksömmen, sen för vikningen runt den smalare sömsmånen och till sist för att hålla ned vikningen för slutsömmen. Jag tog hem arbetet och frågade mamma, som sa att jag skulle pressa och nåla på tvären. Det gick fort och lätt. Nästa gång kunde jag låta syfröken granska sömmarna. Hon visade upp dem för klassen och sa att så fint blev det om man gjorde rätt. Självklart talade jag aldrig om hur rätt jag gjorde. Än idag har jag svårt för att tråckla.

2011-05-26, 22:07	#3
Lillith Medlem sedan: dec 2006 Inlägg: 1 109	Om inte annat så var det ju ett umärkt exempel på kreativ problemlösning.

2011-06-01, 19:13	#4
MamsTrams Medlem sedan: maj 2011 Inlägg: 39	Hej, Tack snälla för intressant läsning. Jag har en till sak att berätta, från gymnasiet. Ska snart skriva om det. Även det fusk med hjälp av min mamma som var sömmerska.

2011-06-19, 17:26	#6
bandykullan Medlem sedan: maj 2006 Inlägg: 157	Jag sydde lite egna kläder när jag gick på högstadiet, visserligen med mycket råd från min storasyster som övervakade vad jag gjorde, men jag sydde ändå allt själv. Jag tog med för att visa upp det på syslöjden, fick ett litet mumlande från fröken, men inga frågor eller någonting så jag kunde bevisa att jag faktiskt gjort det själv. Vet inte om hon trodde att det var någon annan som gjort det, eller om hon bar var totalt ointresserad av det man gjorde utanför klassrummet. Det var i alla fall inte direkt uppmuntrande Sen satt jag mest och broderade på syslöjdstimmarna eftersom de tyger vi hade att välja på för att göra egna arbeten var så otroligt fula. Det dög tydligen inte heller, för att få bra betyg skulle man bara sy på maskin. Jag fick min trea, men brukar tänka hur många av mina klasskompisar som fick femma som över huvud taget har rört en symaskin sen slöjden.

2011-06-23, 16:13	#7
ichigo Medlem sedan: feb 2005 Inlägg: 3 988	Då skulle vi ha bytt plats du och jag. På min skola så ville hon att vi skulle brodera, sticka och virka.. en tjej som broderade fick betyg 5. Jag fick visserligen 4 till slut men hon tyckte inte om att jag bara sydde på maskin, jag som gjorde det ganska självständigt, förstod vad det står på beskrivningarna medan andra skrek efter hjälp efter varje steg. Men visst, en fyra är ju helt ok, jag fick bara en trea i bild där var läraren riktig miffo! Hon skulle alltid in och ändra på våra bilder.. Skulle vi rita av en fågel så säger jag att jag är nöjd när jag är klarm men nej hon skulle in och sudda och ändra (dvs hon tecknar på min bild) och kreativitet uppskattades tydligen inte, nej man ska rita av stilleben så noga som möjligt. Tjejen utan kreativitet men ritar väldigt prydligt och fina linjer, hon var inte ens bra på färger och att förstå konst hon bara var duktig på att rita helt raka linjer.. Hon fick bäst betyg. Men så är det ofta för oss har jag förstått efter att ha läst många trådar här på sysidan! Dvs de som får småusel eller rent av dåligt betyg brukar vara de som syr/pysslar mkt medan de som får femmor inte gör det en enda gång senare i livet...