Har du en assistent?

stenbeckan · 2011-01-30, 20:47

Jaddå assistent har jag men för det mesta så får jag inte så mycket hjälp av han. Han bli bara såååå trött på mig tydligen.
Men visst är dom underbara våra små assistenter.

avslutatmedlemskap110428 · 2011-02-03, 16:40

Citat:

stenbeckan skrev:

Jaddå assistent har jag men för det mesta så får jag inte så mycket hjälp av han. Han bli bara såååå trött på mig tydligen.
Men visst är dom underbara våra små assistenter.

Påminner mycket om min katt fast med annan färg. De är ganska lika på "bredden"liksom

Han tycks gilla maskinparken!!

monicka · 2011-02-03, 19:37

Min assistent heter Assar. Ja, assistent och assistent...han använder sybrädan som sovplats (sanering av katthår innan varje användning!) och han går gärna runt och trampar på utlagda pappersmönster...och vill gärna ligga i knät när jag sitter och syr!

Chery: Din assistent är så härligt söt!

chery · 2011-02-03, 22:42

Jovisst är hon söt!
Det värsta är att hon är fullt medveten om det med. Ni skulle se hennes stora oskyldiga rådjursögon när hon försöker övertyga mig om att hon är alldeles oskyldig. Trots att det ligger hårt lästa( läs tuggade) böcker som hon plockat från bokhyllan, tyger och tråd utspridda, Strimlat papper från papperskorgen ut över hela golvet mm. När hon tigger godis som en hund för att distrahera matte. Då är hon så söt att man inte kan bli arg och det vet hon.

Hon går fritt hela dagarna.Går på lådan när hon behöver på dagarna. Använder bara buren att sova i på natten. Hon är med mig överallt och lägger nosen i blöt. Ligger på en kudde i soffan och tittar på tv. Suckar och passar på att slumra en stund när det är reklam. "Hjälper" mig att städa buren. Det kan vara så att hon har präglats av att ha friheten att gå lös. Ibland undrar man om hon vet om att hon är kanin, för hon uppför sig som både hund, katt och människa.
Det roliga är att man kan se på hennes "ansiktsuttryck" att hon verkligen tänker koncentrerat ibland när hon får för sig att göra något. Hon är en ovanlig, söt och alldeles underbar assistent som försöker härma mig i allt jag gör, och som jag aldrig skulle kunna vara utan.

avslutatmedlemskap110428 · 2011-02-05, 08:58

Citat:

chery skrev:

Jovisst är hon söt!
Det värsta är att hon är fullt medveten om det med. Ni skulle se hennes stora oskyldiga rådjursögon när hon försöker övertyga mig om att hon är alldeles oskyldig. Trots att det ligger hårt lästa( läs tuggade) böcker som hon plockat från bokhyllan, tyger och tråd utspridda, Strimlat papper från papperskorgen ut över hela golvet mm. När hon tigger godis som en hund för att distrahera matte. Då är hon så söt att man inte kan bli arg och det vet hon.

Hon går fritt hela dagarna.Går på lådan när hon behöver på dagarna. Använder bara buren att sova i på natten. Hon är med mig överallt och lägger nosen i blöt. Ligger på en kudde i soffan och tittar på tv. Suckar och passar på att slumra en stund när det är reklam. "Hjälper" mig att städa buren. Det kan vara så att hon har präglats av att ha friheten att gå lös. Ibland undrar man om hon vet om att hon är kanin, för hon uppför sig som både hund, katt och människa.
Det roliga är att man kan se på hennes "ansiktsuttryck" att hon verkligen tänker koncentrerat ibland när hon får för sig att göra något. Hon är en ovanlig, söt och alldeles underbar assistent som försöker härma mig i allt jag gör, och som jag aldrig skulle kunna vara utan.

Vilken underbar familjemedlem OCH assistent!!

Sotis · 2011-02-06, 10:24

Haha! Stenbeckens assistent påminner mig om min förra kisse (också röd). Han "bodde" på syrummets strykbrädan och kunde bli lätt förnärmad när matte kom och skulle krångla.
Vid mer än ett tillfälle har mina assistenter lyfts ut på trappen, ungefär som i Familjen Flinta, för att jag bara inte pallat för med "hjälp"...

catla · 2011-02-06, 14:03

Samtliga katter jag haft har alltid "stjälpt" till.
Den första var en luring vars specialité var
att snabbt dra ut alla knappnålar efter att man
nålat ut ett mönster på tyget...

Nuvarande misse bara älskar strykbrädan - en perfekt liggplats
att håra ned... Broderimaskinen studeras intensivt när
den tickar på... Trådarna/trädningen på overlocken dras iväg
& sabbas om man vänder ryggen till...
(Man blir bra på att trä om den till slut i alla fall!)

Vovven däremot, är gärna med i tyger o tillklippning
men smyger snabbt iväg när symaskinen drar igång.
För det skulle ju kunna vara något till honom
som han kanske måste prova in - ve o fasa!
Kläderna är bra ute när det är kallt,
men behöva prova & modella = näää, bläää...

Ps,
Kaninen Loppan är nog den sötaste
handarbets-assistenten jag har sett!

avslutatmedlemskap110428 · 2011-02-07, 18:07

Citat:

Sotis skrev:

Haha! Stenbeckens assistent påminner mig om min förra kisse (också röd). Han "bodde" på syrummets strykbrädan och kunde bli lätt förnärmad när matte kom och skulle krångla.
Vid mer än ett tillfälle har mina assistenter lyfts ut på trappen, ungefär som i Familjen Flinta, för att jag bara inte pallat för med "hjälp"...

Tack för tipset! Jag ska kanske börja med att ställa ut Totte på trappan...men oj vad sur han kommer att bli

avslutatmedlemskap110428 · 2011-02-05, 08:57

Citat:

monicka skrev:

Min assistent heter Assar. Ja, assistent och assistent...han använder sybrädan som sovplats (sanering av katthår innan varje användning!) och han går gärna runt och trampar på utlagda pappersmönster...och vill gärna ligga i knät när jag sitter och syr!

Chery: Din assistent är så härligt söt!

Ja, mönster har en speciell dragningskraft här hemma också. Prasslar säkert mysigt!!

2011-01-30, 20:47	#1
stenbeckan Medlem sedan: sep 2005 Inlägg: 1 118	Jaddå assistent har jag men för det mesta så får jag inte så mycket hjälp av han. Han bli bara såååå trött på mig tydligen. Men visst är dom underbara våra små assistenter. Bifogade bilder

Ämnesverktyg	Sök i detta ämne
Visa utskriftsvänlig version E-posta den här sidan	Sök i detta ämne: Avancerad sökning
Visningsalternativ	Betygsätt det här ämnet
Växla till linjär visning Hybrid-visning Växla till trådad visning	Betygsätt det här ämnet:

2011-02-03, 19:37	#3
monicka Medlem sedan: nov 2007 Inlägg: 335	Min assistent heter Assar. Ja, assistent och assistent...han använder sybrädan som sovplats (sanering av katthår innan varje användning!) och han går gärna runt och trampar på utlagda pappersmönster...och vill gärna ligga i knät när jag sitter och syr! Chery: Din assistent är så härligt söt!

2011-02-03, 22:42	#4
chery Medlem sedan: nov 2007 Inlägg: 1 053	Jovisst är hon söt! Det värsta är att hon är fullt medveten om det med. Ni skulle se hennes stora oskyldiga rådjursögon när hon försöker övertyga mig om att hon är alldeles oskyldig. Trots att det ligger hårt lästa( läs tuggade) böcker som hon plockat från bokhyllan, tyger och tråd utspridda, Strimlat papper från papperskorgen ut över hela golvet mm. När hon tigger godis som en hund för att distrahera matte. Då är hon så söt att man inte kan bli arg och det vet hon. Hon går fritt hela dagarna.Går på lådan när hon behöver på dagarna. Använder bara buren att sova i på natten. Hon är med mig överallt och lägger nosen i blöt. Ligger på en kudde i soffan och tittar på tv. Suckar och passar på att slumra en stund när det är reklam. "Hjälper" mig att städa buren. Det kan vara så att hon har präglats av att ha friheten att gå lös. Ibland undrar man om hon vet om att hon är kanin, för hon uppför sig som både hund, katt och människa. Det roliga är att man kan se på hennes "ansiktsuttryck" att hon verkligen tänker koncentrerat ibland när hon får för sig att göra något. Hon är en ovanlig, söt och alldeles underbar assistent som försöker härma mig i allt jag gör, och som jag aldrig skulle kunna vara utan.

2011-02-06, 10:24	#6
Sotis Medlem sedan: jul 2007 Inlägg: 1 332	Haha! Stenbeckens assistent påminner mig om min förra kisse (också röd). Han "bodde" på syrummets strykbrädan och kunde bli lätt förnärmad när matte kom och skulle krångla. Vid mer än ett tillfälle har mina assistenter lyfts ut på trappen, ungefär som i Familjen Flinta, för att jag bara inte pallat för med "hjälp"...

2011-02-06, 14:03	#7
catla Medlem sedan: jul 2005 Inlägg: 411	Samtliga katter jag haft har alltid "stjälpt" till. Den första var en luring vars specialité var att snabbt dra ut alla knappnålar efter att man nålat ut ett mönster på tyget... Nuvarande misse bara älskar strykbrädan - en perfekt liggplats att håra ned... Broderimaskinen studeras intensivt när den tickar på... Trådarna/trädningen på overlocken dras iväg & sabbas om man vänder ryggen till... (Man blir bra på att trä om den till slut i alla fall!) Vovven däremot, är gärna med i tyger o tillklippning men smyger snabbt iväg när symaskinen drar igång. För det skulle ju kunna vara något till honom som han kanske måste prova in - ve o fasa! Kläderna är bra ute när det är kallt, men behöva prova & modella = näää, bläää... Ps, Kaninen Loppan är nog den sötaste handarbets-assistenten jag har sett!