En nybörjares funderingar eller Vill någon babbla med mig?

[Sophia]

Min tanke är faktiskt att använda de där flexande fjädrarna utom vid knäppningen och snörningen. Jag tror att jag läste något inlägg om det här i korsettforumet. Jag måste gå tillbaka och läsa alla intressanta inlägg igen. Jag har skummat igenom rätt många men har naturligtvis glömt det mesta redan.

Nu är klockan för mycket för att vara uppe.

[Jimipe]

När jag gjorde min första korsett, och när jag gör korsetter efter nykonstruerade mönster så brukar jag alltid göra grunden i två lager (det tyg jag har tänkt att ha senare, men, som inte är så dyrt), sätta i planchette, titta på formen. Ser det bra sätter jag i stålen och så använder jag en stoppnål för att trä igenom en provisorisk snörning. Vissa här använder sig av en färdig "bit" med stål och öljetter för detta, jag har varit för lat för det hittills.

På så sätt kan man göra en toaille, en korsett i "skärptyg" och en stomme till den riktiga korsetten som man senare använder samtidigt. Att lägga ner så mycket jobb på något man senare tänker sprätta i sär, det är nog mest tråkigt. :P

Men, oavsett hur du gör, se till att prova mönstret med stål och provsnöra det innan du klipper i det "fina" tyget, även om det är VenaCavatyget. Ju tidigare man gör ändringarna, desto lättare är det.

[Sophia]

Jag har funderat på att köpa en sån där färdig bit med öljetter men din genväg verkar praktisk.

Att sprätta är tråkigt. När jag väl syr i fintyget så blir det mycket tråcklade, vilket i och för sig inte heller är roligt men bättre än att sprätta. Att sprätta i brokaden är inte ens att tänka på för den blir förstörd. Coutilen vet jag inte hur den beter sig. Jag vet inte hur den ser ut och beter sig. Jag har aldrig sett någon IRL.

[Jimipe]

Tråckla är tråkigt, men, väldigt bra. När det gäller "vanliga" sömmar brukar jag hoppa över det utan bara nåla, men, "stitch-in-the-ditch" och att få sömmarna på övertyget på samma ställen som på undertygen brukar det definitivt behövas... Däremot kan man ju ofta klara sig med stora stygn, och, det är en utmärkt sysselsättning på bussen och tåget.

(Av någon anledning brukar en massa äldre damer bli väldigt glada när de ser mig sitta och tråckla saker och sy för hand på kollektivtrafiken. :P)

[Sophia]

Fniss. Jag kan riktigt se de äldre damernas förtjusning. Själv har jag blivit lätt åksjuk på äldre dar så att tråckla på bussen går tyvärr inte. Jag lyssnar på talbok istället. Det är inte så dumt det heller men så värst produktivt är det inte.

[leningrad]

När jag assisterar (ooops nu är det OT) min elev på eftermiddagarna händer det att jag kalkerar mönster eller syr fast kantband. Inorgon skulle jag kanske ta med mig tyg till en UB oh tråckla med.

På tal om tråckla, om man tråcklar istf att nåla är chansen för ett perfekt slutresultat större.

[Sophia]

leningrad skrev:

På tal om tråckla, om man tråcklar istf att nåla är chansen för ett perfekt slutresultat större.

Så klokt sagt!

[Syofta]

Ja, det gör jag. Sen är det ännu roligare att sy på maskin, speciellt när det är svängda sömmar som det ju kan vara på korsetter.
Nu måste jag erkänna att jag även älskar att sprätta(!), men det ska göras med lite finess: jag använder bara kirurgiska stygnborttagare, de är supertunna och kan läggas in parallellt mellan två tyglager. Är man då lite försiktig och har tur kan man tillochmed sprätta brokad och föralldel även chiffong... Lyckas man inte går det naturligtvis åt h...e, kan bli skåror i tyget.
Be ngn bekant inom vården att få en och prova.

Vad säger ni som är vana korsettsömmare om fransk rouleau i över- och underkanten som en snygg avslutning?
(det betyder en dubbelvikt snedremsa som man syr fast på maskin på rätsidan, viker runt kanten och syr fast för hand på avigan, i maskinsömmen)
Eller finns det någon annan bra kantavslutning?