Tandläkarskräck

[monicka]

Ja, usch det är ruggtigt med tandläkare...minns fortfarande med fasa barntandläkaren i min hemstad - vi kallade honom gapa större - han la grunden för min avoga inställning till tandläkarskrået...som lite äldre barn och trots annan tandläkare vägrade jag faktiskt vid ett par tillfällen öppna munnen vid tandläkarbesöken!

På nittitalet när barnen började gå hos tandläkaren förundrades jag över dessa snälla tandläkare - tänk att ha fått en sådan när man var sex år! Pedagogiska och varsamma, underbart.

Nuförtiden har jag sedan tjugotre år tillbaks samma tandläkare och han är inte ett dugg otäck och han kallar varje år så jag verkligen ska gå dit...i början var mina tänder så håliga så jag gick två gånger om år...Men han talar hela tiden om vad han gör och det uppskattar jag. Nu har jag inte så mycket hål längre det som händer är ju att amalgamfyllningarna går sönder...

/M