Syrums-skador?

ichigo · 2012-10-16, 22:47

Uuusch, vad hemskt!! att få i själva ögat! Bra att det gick bra till slut. (jag är skraj för att jag är döv och att bli blind också är inte direkt högt på min önskelista) *brrr*

Jag har tyvärr fått en del nålbitar i ansiktet genom tiderna, mest förr i tiden då jag inte var snäll mot symaskiner. På kinden oftast.

Det värsta jag råkat ut för som har med sömnad att göra. Eller JUST DÅ var det inte sömnad, men rullkniv är väl sömnad. Ja, jag lyckade med att skära bort 1 cm på min lillfinger. Åkte ambulans pga att min sambo blev skärrad när han inte var hemma o han ringde på en ambulans åt mig.

Men det var väl lika bra det, jag var ganska chockad jag och skulle nog inte vilja åka buss till akuten med blodiga kläder och så. Ambulanskillarna var så snälla och omtänksamma. Men på sjukhuset var det inte lika kul, doktorn gav mig bara 30 sekunder, ungefär och så var det bra med det. Ingen omläggning eller så, nej. Jag fick stoppa henne när hon var på väg ut och fråga om ev sjukskrivning. Jag fick grejer med hem o så la vi om såret och sånt.. Efter något månad kunde jag äntligen använda fingret än, och jag är ännu känslig just där, det gör ont om jag stöter med den. Förmodligen för att det inte är mkt "hull" mellan skinnet och benspetsen.
och nu efter några år så har fingret "vuxit" ut igen (eller snarare huden jämnat och rundat till sig) och ser "normal" ut om man inte jämför längden.

Som sagt, precis utanför benspetsen och nagelroten var intakt.. puh.

Så, kort sagt: använd inte rullkniv till att klippa i tjock kartong.....

Jag var superskraj för kniven efteråt... sen blev jag för bekväm igen och skar halvvägs bort pekfingertoppen OCKSÅ men den fick jag att läka igen och jag åkte inte ens till akuten.. Jag bara lindade om den med bandage och så blev det bra med det. Tack och lov så tog jag inte i lika hårt som med lillfingret.

Nu är jag återigen "orädd".... när lär jag mig?! Men jag är "rädd" när jag ska skära i annat än tyg. Och när man måste ta i hårt... Bättre byta knivblad än att kämpa o slira. Jag borde ha linjal med rejäla skydd/greppskenor, men inte köper jag en, inte.

Annars är det bara hundratusentals nålstick.. Men det hör till..

Ämnesverktyg	Sök i detta ämne
Visa utskriftsvänlig version E-posta den här sidan	Sök i detta ämne: Avancerad sökning
Visningsalternativ	Betygsätt det här ämnet
Växla till linjär visning Växla till hybrid-visning Trådad visning	Betygsätt det här ämnet:

2012-10-16, 22:47	#7
ichigo Medlem sedan: feb 2005 Inlägg: 3 988	Uuusch, vad hemskt!! att få i själva ögat! Bra att det gick bra till slut. (jag är skraj för att jag är döv och att bli blind också är inte direkt högt på min önskelista) brrr Jag har tyvärr fått en del nålbitar i ansiktet genom tiderna, mest förr i tiden då jag inte var snäll mot symaskiner. På kinden oftast. Det värsta jag råkat ut för som har med sömnad att göra. Eller JUST DÅ var det inte sömnad, men rullkniv är väl sömnad. Ja, jag lyckade med att skära bort 1 cm på min lillfinger. Åkte ambulans pga att min sambo blev skärrad när han inte var hemma o han ringde på en ambulans åt mig. Men det var väl lika bra det, jag var ganska chockad jag och skulle nog inte vilja åka buss till akuten med blodiga kläder och så. Ambulanskillarna var så snälla och omtänksamma. Men på sjukhuset var det inte lika kul, doktorn gav mig bara 30 sekunder, ungefär och så var det bra med det. Ingen omläggning eller så, nej. Jag fick stoppa henne när hon var på väg ut och fråga om ev sjukskrivning. Jag fick grejer med hem o så la vi om såret och sånt.. Efter något månad kunde jag äntligen använda fingret än, och jag är ännu känslig just där, det gör ont om jag stöter med den. Förmodligen för att det inte är mkt "hull" mellan skinnet och benspetsen. och nu efter några år så har fingret "vuxit" ut igen (eller snarare huden jämnat och rundat till sig) och ser "normal" ut om man inte jämför längden. Som sagt, precis utanför benspetsen och nagelroten var intakt.. puh. Så, kort sagt: använd inte rullkniv till att klippa i tjock kartong..... Jag var superskraj för kniven efteråt... sen blev jag för bekväm igen och skar halvvägs bort pekfingertoppen OCKSÅ men den fick jag att läka igen och jag åkte inte ens till akuten.. Jag bara lindade om den med bandage och så blev det bra med det. Tack och lov så tog jag inte i lika hårt som med lillfingret. Nu är jag återigen "orädd".... när lär jag mig?! Men jag är "rädd" när jag ska skära i annat än tyg. Och när man måste ta i hårt... Bättre byta knivblad än att kämpa o slira. Jag borde ha linjal med rejäla skydd/greppskenor, men inte köper jag en, inte. Annars är det bara hundratusentals nålstick.. Men det hör till..