Symaskinskoncept

[MattiasN]

Hallå,

Mitt namn är Mattias och studerar Industridesign vid Lunds universitet. Just nu gör jag ett designprojekt där jag undersöker symaskiner och ska komma fram till ett nytt koncept för en symaskin.
Mitt huvudmål är inte att förbättra nuvarande modeller med små detaljer utan jag ska göra en helt ny symaskinsmodell.
För att göra det hela lite mer spännande började jag undersöka om man skulle kunna ta tillbaka mekaniken från de gamla symaskinerna och göra en modern version med väldigt få enkla funktioner (endast raksöm osv.) . Den skulle kunna drivas en handvev eller liknande som äldre modeller hade (dvs. driven helt utan elektricitet).

Eftersom jag i stort sett inte syr någonting alls själv så har jag ganska många frågor och tankar kring detta projekt:

Finns det tillfällen när man inte har tillgång till elektricitet men där man vill/behöver sy? (ute i trädgården? när man reser? campar? osv.)

Är det något specifikt arbete som dagens symaskiner har problem att klara av som man skulle kunna utveckla en produkt för? (sy knappar eller liknande?)

Behöver man båda händerna för att styra tyget? eller skulle den ena handen kunna kontrollera t.ex. ett fartreglage? (istället för att kontrollera farten med en pedal vid foten)

Till slut, tror ni att det finns det en marknad för en liten, förvaringsvänlig symaskin som i stort sett bara klarar raksöm? som man kan förvara på bokhyllan eller bara lägga ner i skrivbordslådan. Har sett några väldigt små handhållna symaskiner som drivs av batteri osv. men har hört att de inte alltid funkar så bra. Jag tänkte mig mer en symaskin som är stående på bordet.
Flyttar ni ofta runt era symaskiner (mellan olika rum eller tar med dem hem till vänner osv.) eller flyttas de i stort sett bara mellan garderoben och arbetsbordet? kanske alltid står framme?


Som sagt, syr inte så mycket själv så alla kommentarer och idéer är mer än välkomna. Vill gärna veta om det finns några idéer man kan utveckla eller om jag är helt ute och cyklar på vissa punkter =)

Tack på förhand/

Mattias Nilsson

[ichigo]

Om du utvecklar en ny maskin, se till att den syr fint i alla material och inte är kräsen när det gäller trådval. Det var bättre förr, nu är allt så plastigt och så kräsna.

Jag använder båda händerna till att sy med för jag syr arbeten som kräver mycket precision (dockkläder, liten skala). Egentligen skulle en trampsymaskin passa mig själv bättre, men sådana är ganska platskrävande. Vevsymaskin tar ju inte lika mycket plats.

Det är kanske inte så stor marknad för en sådan symaskin. Men jag antar att de som har sommarstugor där det inte finns elektricitet och kanske ute på båten också, kan ha nöje i sådan symaksin.

Studera gärna 100 år gamla symaskiner ingående.

Jag kan kanske tänka mig köpa en om den motsvarar mina höga krav på att sy i olika material utan att dumma sig, och inte är plastig.

En sak som saknas förr i tiden på motsvarande symaskiner men kanske är bra att ha: att kunna backa.

Kanske göra 2 modeller, 1 med bara raksöm och 1 med sicksack också? Självklart blir det finare sömmar med raksöm endast eftersom hålet i stygnplåten är liten rund hål och minimierar risken att tyg o dyl sväljs ner genom hålet.

Se gärna till möjlighet att hålla till viss standard inom pressarfötter.. "low shank" eller "high shank" så man kan byta ut pressarfötter för olika behov. Även med endast raksöm kan man göra en massa saker om man har bra pressarfötter. Förr i tiden fanns det roliga pressarfot-apparater som till och med ger sicksack på en raksömsmaskin. Kompatibilitet vore ju bra.

[Lillith]

Jag instämmer i stort sett helt och hållet med Ichigo.

Det jag stör mig mest på med nyare maskiner är just att dom inte är speciellt bra på någonting. Dom tenderar att snarare vara halvdana på hundra olika saker, men kan knappt sy en rak raksöm med konstant stygnlängd och trådspänning.

Flytta runt maskiner gör jag inte, dom har fasta platser i syrummet, så hellre kompakt och stadig än något som känns klent och inte står på sin plats. Plastiga lightmaskiner svämmar marknaden redan över av.

Vad gäller fartreglage så är det aldrig fel att ha bägge händerna till att styra med, särskillt när man syr invecklade grejer där man måste svänga ofta och exakt. Dessutom brukar man ju sköta back, ändra trådspänning och andra såna saker med ena handen och det gör ju inte direkt ont att kunna göra det medan man syr. Men det har ju lite att göra med hur maskinen är utformad också. Det finns på fullt allvar maskiner på marknaden där man skymmer pressarfoten när man trycker på backen, så man inte kan så hur man styr utan att sitta och sträcka på halsen åt sidan.

Det tål att upprepas: Hellre en maskin som kan något riktigt bra än en som är halvdan på allt.

[ichigo]

Lillith skrev:

Det tål att upprepas: Hellre en maskin som kan något riktigt bra än en som är halvdan på allt.

Amen till det!

Vi behöver gå "back to basic" igen.

Och det där med att skymma saker och ting.

Jag störde mig så mycket på min brother-maskin när det gäller sömnad. Varför? jo för att trådbanan är inbäddad i plast och dessutom har de byggt ut plastfronten så mycket, det buktar ut så mycket, att pressarfoten hamnar för långt in under. Man ser knappt någonting. Kanske om man är 140 lång och har kort överkropp ser man mer, men om man är längre så blir det jobbigare. Man ser typ bara fram till nålen och inte mer. Jag som vill kunna se bakom också!

Om man istället låter tråden löpa på utansidan av skalet behöver det inte vara så utbuktat och då blir betraktningsvinkeln bättre.

Och så fördelen med att slippa fiska efter trådrester som ev fastnat i någon hake.

Jag vet inte riktigt vad de tänker med där, egentligen.

Och återigen till plast.. Metall är bättre än plast. Vill se spolkapsel och spolar av metall igen. Inte dumma liggande spolkoppar/vaggor av plast som bara gör att friarmen blir så tjock. De klassiska vertikala tar mindre plats så friarmen blir smalare och man kan få på snävare saker.
Vet inte riktigt varför de börjat med liggande spolar förutom att det är lättare att tillverka av plast...


Och plast håller inte för evighet heller. En och annan spole som är 10-20 år gammal har börjat gå sönder och många är grumliga och slitna. Metallspolarna jag har från 50-talet är lika fina än idag.

Plast brukar inte åldra bra tyvärr.

[LenaK]

Jag skulle aldrig ta med mig maskinen ut på camping eller liknande. Är jag ute, gör jag andra saker. Jag vill hellre ha en stadig maskin, som kan göra det jag förväntar mig, än någon liten sak som inte kan allt. Men det är ju bara jag....
Visseligen saknade jag min symaskin när jag var borta och jobbade 3 dagar förra veckan, men att ta med sig en liten symaskin till hotellet, nej. Då tar jag stickning eller broderi med mig.
Jag önskar dig dock lycka till, alla marknader behöver uppdateras ibland, kanske du kommer på något nyttigt?
MVH Lena K

[Gumpan58]

Jag är handikappad därför är användarvänligheten viktig för mig. Det som är bra för mig är bra för alla andra.

* Bägge händerna behövs vid sömnad.
* Att sitta och handveva en maskinär inte möjligt. Sömnad vid en symaskin är redan idag påfrestande för nacke och axlar, att veva manuellt skulle bli en ergonomisk katastrof.
* Fotreglage för hastighet samt att du har möjlighet att reglera
hastighet uppe på maskinen med hjälp av skjutreglage vore mycket bra och ett måste för förlamade o övriga som har problem o inte
kan använda fotreglage.
* Om du ska ha någon manuell drift av symaskinen så bör det i
så fall vara trampmaskin. Där fixas backen med att du trampar baklänges.
* Basfunktioner;raksöm, sick-sack (så att du kan sy knapphål), overlocksöm, fållsöm, back. Skulle inte köpa en symaskin utan dessa sömmar.
* Bra ljus. Gärna många lampor.
* Att ta med mig symaskinen i en båt, vid resor el dyl är för
mig uteslutet. Har inget som helst behov. En maskin upp till
8-10 kg går att ta med sig.
* Inredning i husvagnar och båtar är gjorde tål inte tunga sy-
maskiner. T o m matservisen är i plast. Skåpen m m är gjorda i tunna mtrl för att hålla vikten nere.
* Driftssäkerheten och att den syr bra i alla material är ett måste. I såväl tunna siden som 1 cm tjockt läder.
* Stark motor.
* Lätt att ställa in.
* Ju mer metall desto bättre.
* 4 cm högre i framkanten, dvs långsidan mot den som syr, är högre än på motsvarande sida. denna höjning i framkant gör
arbetet kan övervakas bättre. Dessutom är det mer ergonomiskt
rätt. Denna del kan finnas som tillägg eller standard.
* Metallspolar
* Friarm, att den är så smal som möjligt.
* Bra stort sybord som är lätt att fästa på symaskinen.
* Bra pressarfötter som följer med maskinen som standard
* overlockfot, raksöm, jeansöm, rullfot, binderfot, doldragkedjefot, dragkedjefot, rynkfot, knapphålsfot, knappisyningsfot, sick-sack, stickningsfot, kantbandsfot,
fållsömsfot, kanske kommer jag på ngn fler.
* kunna sy långa stygn upp till. 2 cm långa
* lätt att rengöra och smörja.
* bra manual ev support.¨
* bra pris

Säkert kommer jag att komma på mera men det får bli då det.

[madeluc]

Jag tycker också om gamla maskiner att titta på eller ha som prydnad, men vill gärna hänga med i utvecklingen även vad det gäller symaskiner. Har försökt att få fram mina ideer till olika generalagenter men tyvärr inte lyckats.

Jag skulle vilja att alla symaskinsmärken har som Janome och Brother matartänder framför nålen vilket gör att tyget matas mera jämnt och du behöver inte styra upp som du får lov att göra när matattänderna endast sitter på sidan och bakom. Svårt att sy smala sömmar när matningen endast sker på en sida så att säga.

Har också försökt att få dem att tillverka brodyrramar med en gummerad sida endera på ytterbågen eller innerbågen. Detta innebär att du slipper spänna i diverse annat material för att få tyget att inte glida i bågen under brodering.

Samt även någon annat sätt att montera ihop bågarna än just skruva med smala tunna skruvar, vilket är svårt när man reumatism som jag har.

För mig är det självklar att en maskin ska kunna sys utav människor med handikapp vare sig det gäller att man inte kan använda sina händer eller fötter. Så för min del är gamla trampmaskiner något man har som prydnad även om de en gång i tiden var ett fantastiskt hjäpmedel så har vi väl idag kommit lite längre fram i tekniken.

Håller med om att metallmaskinerna står stadigare och är kanske inte lika ömtåliga, men å andra sidan så är de heller inte återvinningsbara på samma sätt därav har man mer och mer gått över till plast, tyvärr även på Bernina sidan som är ett utav det mest kvalitativa märket.

Hoppas Du lyckas få fram något av det vi skriver här, men små portabla maskiner finns det redan och har funnit sen ganska långt tillbaka t ex Singer 221 bla, och numer olika inom Janome, Brother och fortfarande Singer.

Lycka till med ditt projekt önskar Marie

[Marron]

Se till att den är stark, dvs klara av att sy i tjocka material utan problem.

[Gumpan58]

Nu är jag här igen

* Möjlighet att justera pressarfotstrycket.
* Övermatning. att koppla på vid behov
* Möjlighet att tillfälligt ta bort undermatning

Förtydligande;
* Med långa stygn så menade jag raksöm

Du skulle göra en enklare maskin sa du, men...

**** Symaskin som kan sy i siled, raksöm, vore underbart ****
(funktionen finns på bl a Berninor)

Kan du få fram en maskin som uppfyller allt som står
hittills på denna sida. Då kommer jag att ha mycket
svårt att motstå den. Jag har fn super Berninor av
den gamla goda fina kvalitet som jag inte kommer att
göra mig av med. Men det vete rackarn...

Underbart att du är intresserad att ta dig an upp-
giften att skapa en ny symaskin. Hör av dig om du
vill ha feedback.

Av hela mitt hjärta önskar jag dig Lycka till med
detta projekt. Håller tummarna för dig.

[nano86]

En nybörjare här så mitt svar blir nog helt annorlunda mot det som syr mycket och även säljer.

Jag vill ha em maskin som är hyffsat liten och lätt pga platsbrist - jag syr bara nån gång ibland och mest gardiner, lägger upp byxor och lapptäcken (enkla). Just därför får den gärna vara lätt att flytta runt mellan skåp och bord eftersom jag inte alltid har den framma, gärna möjlig att ta med sig till vänner men inte på semester (husbil, båt osv). Men lättheten får inte komma på bekostnad av stabilliteten - det är viktigast

En maskin som går utan ström skulle jag kunna tänka mig är praktisk i länder där tillgången på el kan vara lite svår eller

Den måste han någon sicksack, raksöm och trikåsöm. Backa är också ett måste. Övriga dekorsömmar ser jag som helt onödiga, använder de aldrig. Pressarföttter är bra om det går att byta men själv använder jag nästan bara "den vanliga" (ingen aning vad den heter).

Stark, klarar både tunna och tjocka tyger, gärna läder också. Ska kunna gå att lämna på reparation och lätt att få support på som någon sa. Inte kul att ha en maskin som ingen kan laga eller inte går att laga.

[monikaw]

Jag vet att Janome har en symaskin som inte går på el. Den är bland annat tänkt till Amish där de ej använder el. Det är Janome 712T. Men jag vet inte om den enbart säljs i USA. Jag gissar att den borde ju även passa bra för elöverkänsliga människor.

[ichigo]

Kanske kan man erbjuda elmotor som tillägg som monteras bakom symaskinen?

[syfantasten]

Jag hade en gång en gammal, gammal Elna där man reglerade farten med en "knäsak" som man fällde ut.
Jag har en maskin som jag är supernöjd med, jag har fått utbildning på den när jag köpte den och har sedan själv lärt mig att hantera sömnadsmoment på men igår dök det upp en sak som jag faktiskt inte kunde sy och det var fästet till ett spänne som man sätter fast grimman med på en häst. Den var alldeles för tjock och här skulle det kanske vara en marknad för en ytterst stark maskin som endast syr raksöm.

[ichigo]

Fast där skall man väl ha en industrimaskin till för att sy sådana rejäla saker som grimma?

[syfantasten]

Jag har bara sytt gardiner på industrisymaskin och dem skulle jag knappast sätta flera lager skinn under. men nån form av skomakarmaskin för hemmabruk skulle kanske vara intressant