Vad ni på sysidan ställt till med!!!

avsl090302 · 2005-12-10, 19:11

Ja tänk. Nu har ni verkligen ställt till det. Ni har gjort en stackars sjukpensionär alldeles till sig i trasorna och gjort henne till en manisk nätsurfare...

Jag kan alltså inte gå långt från datorn numera. Måste kolla på forumen, på bilder, på länkar. Leta maskinbroderifakta, leta trådar, söka fakta om underlägg mm mm mm.. Och det trots att jag ännu INTE har fått min brodermaskin..

Ja, i en liksom febrig yra samlar jag som en ekorre bilder i mitt inspirationsalbum, länkar i favoritlistorna och jag läser maniskt och paniskt allt som innehåller orden broderi el. tråd, el. sömnad,el.embird osv. Jag kan inte släppa tanken på kommande fröjder.

Och detta endast pga snälla och vänliga människor. Innan jag kastade ut min fråga på forumet ang. hur en brodermaskin funkar, så var väl mina tankar rätt begränsade. Visst verkade det kul att brodera men skulle det vara något för mig?
Det verkade som om allt var ett sammelsurium av knepigheter, mystiska mönster och helt märkliga överföringar och vips så broderades det vilt och producerades det bilder i div. album.

Men så skingrades dimmorna något. Det kunde skönjas en skinande maskin där i fjärran, och den maskinen knattrade på så hemtrevligt och fram växte det luvtomtar i alla storlekar...

Men nu så går allt i div. sömnadstankar. Allt vad jag ska göra, hur jag ska göra, vad jag ska beställa, vad man KAN göra, hur man bör göra,
vad som kan broderas på, var ska maskinen stå?

Ja, ni ser vad ni har gjort! Inser ni vad ni har gjort?
Ja, ni har lyckats ge en människa lite självförtroende, jag känner att det är bara pga er hjälp jag törs ge mig in på detta område. Det var kanske något jag önskade mig men jag trodde nog inte riktigt på att jag skulle klara av det. Men med er hjälp så tror jag att det går, och förmodligen lär jag vända mig till er tusen gånger till.
Å det tackar jag er för.

Tack. Tack. Tack. Tack.

Alvan · 2005-12-10, 19:16

Alltid kul att kunna väcka någons entusiasm

Det är jättekul i maskinbroderivärlden.

Tingel · 2005-12-10, 19:43

Hej Ulrika,

Oj,oj oj så roligt att höra,det riktigt slår energignistor om dig, och vad roligt att du hittat nytt innehåll i sömnad och broderi, Jag minns när jag köpte min första brodyr-symaskin så kunde jag inte sova på flera nätter,Först tanken att nej nej nej alldeles för dyrt men sen då jag märkte möjlighetena så var jag totalt såld, För tillfället har intresset falnat aningen men det komer igen, Min tid nu går åt att göra tomtar och troll ,men visst broderar jag då och då.
det är skojigt att ta fram broderienheten med jämna mellanrum men för tillfället har jag paus. Lycka till med alla projekt och håll glöden levande,Du bor i Norrbotten ,jag bor i Österbotten Vasa på andra sidan potten.
H. Katharina wikholm

johannajanzen · 2005-12-10, 20:20

Vilken entusiasm! Håller med dig... jag får nästan inget gjort i syverksta´n längre ;-) Kollar in nya bilder, svara på frågor, läser och får ny inspriation till nya projekt, vilka antalet ökar.

Tack till er alla som delar med er! JAg känner mig inte som den enda längre som älskar tyger och symaskiner. Det finns fler där ute som förstår mig :-) Tack!

avsl090302 · 2005-12-11, 08:09

Ja. Ibland sprudlar man av inspiration och entusiasm. Ibland falnar den lite.. men det gör inget, då får man ta fram något annat och syssla med ett tag.

Jag är likadan med böcker. Jag är periodare. På somrarna så bor vi ju ute på stugan i skärgår´n och då läser jag konstant. I somras läste jag säkert 100 böcker därute. Då var det både roligt och intressant.

Nu på vinterhalvåret så läser jag inte en enda bok, alltså skönlitterär, jag bläddrar ju i lappteknikböcker förstås. Men nu är jag less på deckare osv, men se lagom till sommaren är suget där igen.

Fast nästa sommar har jag tänkt baxa ut en trampsymaskin, för jag lär ha abstinens, fyra månader utan symaskin och min kommande brodermaskin..

Det är härligt att ha hittat en samlingspunkt för likasinnade där det finns en massa kreativa och hjälpsamma människor.

Livet kan va ganska bra ändå..

barkle · 2005-12-11, 09:12

Hej Ulrika, känner igen mig i din entusiasm, olika projekt snurrar i huvet hela tiden.
Och du har ännu inte fått din maskin, vänta bara tills den kommer, man kan inte slita sig!! Har haft min D1 i snart två år men vill fortfarande gärna fastna framför den då den broderar, och bara stirrar vare sig jag behöver eller ej.
Sysidan är verkligen en källa till inspiration och många av oss känner säkert igen sig att man har ingen i sin närhet som delar intresset.
Jag ska snart göra en höftoperation och inte bo hemma och ha tillgång till dator månaden efter det och har redan abstinens att inte titta på sysidan. Men symaskinerna tar jag med mig annars skulle det ju inte gå att överleva!!
Barbro

gunnsan · 2005-12-11, 09:37

Hej!
Jag hade satt lussebullar på jäsning igår, när jag fick för mig att brodera litegrann. Glömde totalt bort bullarna, men jag vet inte om det var till någon nackdel, egentligen, för de blev otroligt stora och fluffiga... Sedan fick jag springa fram och tillbaka mellan symaskinen och ugnen, och använda en äggklocka för säkerhets skull

/Gunilla

avsl090302 · 2005-12-11, 09:48

Jag känner verkligen igen mig..

Jag ska bara sy färdigt den här sömmen, å så visslar kaffepannan och då är det bara att rusa..:-)

Eller min standardgrej, t.ex igår kväll så satte jag in ett par varma mackor i ugnen, min gubbe jobbar natthelg, så jag var ensam.. kollade mackorna men det gick så himla sakta så jag tänkte att nog hinner jag ju alltid kolla mailen. Nå, det ena ledde till det andra och jag surfade på där i datarummet, hittade finfina bilder på olika väskor, då jag plötsligt kom ihåg mackorna. Mja, inte blev dom väl så himla goda kanske, lite mörka blev dom allt. Men jag hade haft en trevlig stund iaf..:-)

Fast kul att ha något som intresserar en så mycket att man glömmer tid och rum..

avsl090302 · 2005-12-11, 10:00

Och du Barbro, det låter rätt smärtsamt det där med höftoperation.. inte kanske själva operationen utan vägen dit..

Jag opererade ett av mina diskbråck för några år sedan, och hade då innan inte kunnat sy alls, eller inte så mycket annat heller pga problem med att sitta. Och det värsta var väl att det gjorde så otroligt ont i ena benet, som blev spastiskt i dom sämsta situationer.

På sjukhuset låg många som skulle eller hade opererat höftleden. Jag blev dock förvånad så snabbt dom var på benen. Direkt. Knappt något ont alls. Jag pratade med en kvinna som hade gjort op. flera gånger, nu var det en replastik, och hon var lugn i sinnet. Det blir så mycket bättre direkt efter operationen sa hon. Hon skulle bo efter op hos sin dotter.

Och dan efter stegade hon in hos mig som låg och ojade mig, jag var nyopererad jag med.
Det är fantastiskt vad dom kan läkarna, ibland går det ju åt pipan men jag blev själv jättenöjd.

Många som gjort samma som mig, upplevde förbättring direkt, men jag fick nog vänta en månad innan jag såg att den verkligen hade gjort nytta.
Det var sex veckor som var inte-böja, vrida osv men sen...

Jag har ju fler diskbråck och jag har fortfarande problem pga det dom opererade, men jag har inte de djävulska smärtorna som gjorde att jag grät många, många gånger om dagen. Nu har jag bara (!) vanliga smärtor som jag ofta kan påverka, så nu kan man ändå leva.

Så jag är jättenöjd. Gick förresten en hemside kurs som jag fick avbryta pga smärtorna. Himla synd, för jag ser så många fina hemsidor och jag har suttit och knåpat men jag får inte till det. Kanske dåligt hemsideprogram men mest troligt fel på mig...:-)

Så hoppas du piggar på dig snabbt, så att du snart kan återvända hem och då säkert full av sy och datorlusta...!!

deliana · 2005-12-11, 10:39

Det första jag gör på morgonen när jag vaknat och det sista jag gör på kvällen innan jag gör ibnnan jag kryper till sängs är att jag surfar in här och kollar forumen och nya bilder.

Beroende? Heck yeah.

Det är ett helt fantastiskt utbyte som pågår här. Inte bara inspirationsmässigt utan kunskapsmässigt. Jag har lärt mig så fruktansvärt mycket sen jag öppnade mitt konto här och det känns som om jag faktiskt kunnat själv vara till hjälp för en och annan emellanåt.

Internet, en lattjo liten pryl.

barkle · 2005-12-11, 11:52

Oj, nu hamnade vi in på mina höfter! Bara helt kort finns det 2 typer av op., cementerad och ocementerad, jag som räknas som ung i dessa sammanhang gör en ocementerad, dvs allt ska växa fast av sig själv. Och då är man inte så snabbt på benen, möjligtvis benet, får inte belasta på 3 månader=hoppa på kryckor. Har gjort detta förr, så jag ser det positiva, dvs många månader (3-6) till att bara sy, för det kan man!

avsl090302 · 2005-12-11, 12:04

Min mamma gjorde en cementerad tror jag (fast hon var bara dryga 50), fast hon gick i flera månader med kryckor. Hon fick bara markera med benet.
Hon blev bra efter ett antal månader och ffa smärtfri relativt direkt. Hon opererade också diskbråck så vi är en riktigt krasslig familj.:-)

Nåja, du har ju tur som kan sy under konvalecensen, annars blir det ju jättetrist. Har själv legat i flera månader periodvis i mitt vuxna liv pga ryggskott och diskbråck, så jag vet hur sådant tär på humöret.

När man har legat pall ett par veckor då bubblar man inte precis av entusiasm, och när man sen har börjat komma på benen säger man att man ska aldrig aldrig glömma att vara tacksam för vart steg man kan ta... tja, sen går det ju över efter ett par månader, då har man glömt, tills nästa gång man ligger där..:-)

Det är fyra år sen jag opererades och faktiskt så är jag dock tacksam ofta ofta än i dag.

Så det gäller väl att ta vara på alla bra dagar.

Och du har ju tur som kan ägna dig åt ditt intresse iaf, och så har du ju nätet och sysidan att kolla in...:-)

2005-12-10, 19:11	#1
avsl090302 Medlem sedan: sep 2004 Inlägg: 194	Vad ni på sysidan ställt till med!!! Ja tänk. Nu har ni verkligen ställt till det. Ni har gjort en stackars sjukpensionär alldeles till sig i trasorna och gjort henne till en manisk nätsurfare... Jag kan alltså inte gå långt från datorn numera. Måste kolla på forumen, på bilder, på länkar. Leta maskinbroderifakta, leta trådar, söka fakta om underlägg mm mm mm.. Och det trots att jag ännu INTE har fått min brodermaskin.. Ja, i en liksom febrig yra samlar jag som en ekorre bilder i mitt inspirationsalbum, länkar i favoritlistorna och jag läser maniskt och paniskt allt som innehåller orden broderi el. tråd, el. sömnad,el.embird osv. Jag kan inte släppa tanken på kommande fröjder. Och detta endast pga snälla och vänliga människor. Innan jag kastade ut min fråga på forumet ang. hur en brodermaskin funkar, så var väl mina tankar rätt begränsade. Visst verkade det kul att brodera men skulle det vara något för mig? Det verkade som om allt var ett sammelsurium av knepigheter, mystiska mönster och helt märkliga överföringar och vips så broderades det vilt och producerades det bilder i div. album. Men så skingrades dimmorna något. Det kunde skönjas en skinande maskin där i fjärran, och den maskinen knattrade på så hemtrevligt och fram växte det luvtomtar i alla storlekar... Men nu så går allt i div. sömnadstankar. Allt vad jag ska göra, hur jag ska göra, vad jag ska beställa, vad man KAN göra, hur man bör göra, vad som kan broderas på, var ska maskinen stå? Ja, ni ser vad ni har gjort! Inser ni vad ni har gjort? Ja, ni har lyckats ge en människa lite självförtroende, jag känner att det är bara pga er hjälp jag törs ge mig in på detta område. Det var kanske något jag önskade mig men jag trodde nog inte riktigt på att jag skulle klara av det. Men med er hjälp så tror jag att det går, och förmodligen lär jag vända mig till er tusen gånger till. Å det tackar jag er för. Tack. Tack. Tack. Tack.

2005-12-10, 19:43	#3
Tingel Medlem sedan: dec 2003 Inlägg: 107	Vad ni på sysidan ställt till med Hej Ulrika, Oj,oj oj så roligt att höra,det riktigt slår energignistor om dig, och vad roligt att du hittat nytt innehåll i sömnad och broderi, Jag minns när jag köpte min första brodyr-symaskin så kunde jag inte sova på flera nätter,Först tanken att nej nej nej alldeles för dyrt men sen då jag märkte möjlighetena så var jag totalt såld, För tillfället har intresset falnat aningen men det komer igen, Min tid nu går åt att göra tomtar och troll ,men visst broderar jag då och då. det är skojigt att ta fram broderienheten med jämna mellanrum men för tillfället har jag paus. Lycka till med alla projekt och håll glöden levande,Du bor i Norrbotten ,jag bor i Österbotten Vasa på andra sidan potten. H. Katharina wikholm

2005-12-10, 20:20	#4
johannajanzen Medlem sedan: nov 2005 Inlägg: 380	Tack till alla... Vilken entusiasm! Håller med dig... jag får nästan inget gjort i syverksta´n längre ;-) Kollar in nya bilder, svara på frågor, läser och får ny inspriation till nya projekt, vilka antalet ökar. Tack till er alla som delar med er! JAg känner mig inte som den enda längre som älskar tyger och symaskiner. Det finns fler där ute som förstår mig :-) Tack!

2005-12-10, 19:16	#2
Alvan Medlem sedan: nov 2004 Inlägg: 4 168	Alltid kul att kunna väcka någons entusiasm Det är jättekul i maskinbroderivärlden.

2005-12-11, 08:09	#5
avsl090302 Medlem sedan: sep 2004 Inlägg: 194	Ja. Ibland sprudlar man av inspiration och entusiasm. Ibland falnar den lite.. men det gör inget, då får man ta fram något annat och syssla med ett tag. Jag är likadan med böcker. Jag är periodare. På somrarna så bor vi ju ute på stugan i skärgår´n och då läser jag konstant. I somras läste jag säkert 100 böcker därute. Då var det både roligt och intressant. Nu på vinterhalvåret så läser jag inte en enda bok, alltså skönlitterär, jag bläddrar ju i lappteknikböcker förstås. Men nu är jag less på deckare osv, men se lagom till sommaren är suget där igen. Fast nästa sommar har jag tänkt baxa ut en trampsymaskin, för jag lär ha abstinens, fyra månader utan symaskin och min kommande brodermaskin.. Det är härligt att ha hittat en samlingspunkt för likasinnade där det finns en massa kreativa och hjälpsamma människor. Livet kan va ganska bra ändå..

2005-12-11, 09:12	#6
barkle Medlem sedan: okt 2004 Inlägg: 454	Hej Ulrika, känner igen mig i din entusiasm, olika projekt snurrar i huvet hela tiden. Och du har ännu inte fått din maskin, vänta bara tills den kommer, man kan inte slita sig!! Har haft min D1 i snart två år men vill fortfarande gärna fastna framför den då den broderar, och bara stirrar vare sig jag behöver eller ej. Sysidan är verkligen en källa till inspiration och många av oss känner säkert igen sig att man har ingen i sin närhet som delar intresset. Jag ska snart göra en höftoperation och inte bo hemma och ha tillgång till dator månaden efter det och har redan abstinens att inte titta på sysidan. Men symaskinerna tar jag med mig annars skulle det ju inte gå att överleva!! Barbro

2005-12-11, 09:37	#7
gunnsan Medlem sedan: dec 2003 Inlägg: 1 361	Hej! Jag hade satt lussebullar på jäsning igår, när jag fick för mig att brodera litegrann. Glömde totalt bort bullarna, men jag vet inte om det var till någon nackdel, egentligen, för de blev otroligt stora och fluffiga... Sedan fick jag springa fram och tillbaka mellan symaskinen och ugnen, och använda en äggklocka för säkerhets skull /Gunilla

2005-12-11, 09:48	#8
avsl090302 Medlem sedan: sep 2004 Inlägg: 194	Jag känner verkligen igen mig.. Jag ska bara sy färdigt den här sömmen, å så visslar kaffepannan och då är det bara att rusa..:-) Eller min standardgrej, t.ex igår kväll så satte jag in ett par varma mackor i ugnen, min gubbe jobbar natthelg, så jag var ensam.. kollade mackorna men det gick så himla sakta så jag tänkte att nog hinner jag ju alltid kolla mailen. Nå, det ena ledde till det andra och jag surfade på där i datarummet, hittade finfina bilder på olika väskor, då jag plötsligt kom ihåg mackorna. Mja, inte blev dom väl så himla goda kanske, lite mörka blev dom allt. Men jag hade haft en trevlig stund iaf..:-) Fast kul att ha något som intresserar en så mycket att man glömmer tid och rum..

2005-12-11, 10:00	#9
avsl090302 Medlem sedan: sep 2004 Inlägg: 194	Och du Barbro, det låter rätt smärtsamt det där med höftoperation.. inte kanske själva operationen utan vägen dit.. Jag opererade ett av mina diskbråck för några år sedan, och hade då innan inte kunnat sy alls, eller inte så mycket annat heller pga problem med att sitta. Och det värsta var väl att det gjorde så otroligt ont i ena benet, som blev spastiskt i dom sämsta situationer. På sjukhuset låg många som skulle eller hade opererat höftleden. Jag blev dock förvånad så snabbt dom var på benen. Direkt. Knappt något ont alls. Jag pratade med en kvinna som hade gjort op. flera gånger, nu var det en replastik, och hon var lugn i sinnet. Det blir så mycket bättre direkt efter operationen sa hon. Hon skulle bo efter op hos sin dotter. Och dan efter stegade hon in hos mig som låg och ojade mig, jag var nyopererad jag med. Det är fantastiskt vad dom kan läkarna, ibland går det ju åt pipan men jag blev själv jättenöjd. Många som gjort samma som mig, upplevde förbättring direkt, men jag fick nog vänta en månad innan jag såg att den verkligen hade gjort nytta. Det var sex veckor som var inte-böja, vrida osv men sen... Jag har ju fler diskbråck och jag har fortfarande problem pga det dom opererade, men jag har inte de djävulska smärtorna som gjorde att jag grät många, många gånger om dagen. Nu har jag bara (!) vanliga smärtor som jag ofta kan påverka, så nu kan man ändå leva. Så jag är jättenöjd. Gick förresten en hemside kurs som jag fick avbryta pga smärtorna. Himla synd, för jag ser så många fina hemsidor och jag har suttit och knåpat men jag får inte till det. Kanske dåligt hemsideprogram men mest troligt fel på mig...:-) Så hoppas du piggar på dig snabbt, så att du snart kan återvända hem och då säkert full av sy och datorlusta...!!

2005-12-11, 10:39	#10
deliana Forumvärd Medlem sedan: dec 2004 Inlägg: 533	Det första jag gör på morgonen när jag vaknat och det sista jag gör på kvällen innan jag gör ibnnan jag kryper till sängs är att jag surfar in här och kollar forumen och nya bilder. Beroende? Heck yeah. Det är ett helt fantastiskt utbyte som pågår här. Inte bara inspirationsmässigt utan kunskapsmässigt. Jag har lärt mig så fruktansvärt mycket sen jag öppnade mitt konto här och det känns som om jag faktiskt kunnat själv vara till hjälp för en och annan emellanåt. Internet, en lattjo liten pryl.

2005-12-11, 11:52	#11
barkle Medlem sedan: okt 2004 Inlägg: 454	Oj, nu hamnade vi in på mina höfter! Bara helt kort finns det 2 typer av op., cementerad och ocementerad, jag som räknas som ung i dessa sammanhang gör en ocementerad, dvs allt ska växa fast av sig själv. Och då är man inte så snabbt på benen, möjligtvis benet, får inte belasta på 3 månader=hoppa på kryckor. Har gjort detta förr, så jag ser det positiva, dvs många månader (3-6) till att bara sy, för det kan man!

2005-12-11, 12:04	#12
avsl090302 Medlem sedan: sep 2004 Inlägg: 194	Min mamma gjorde en cementerad tror jag (fast hon var bara dryga 50), fast hon gick i flera månader med kryckor. Hon fick bara markera med benet. Hon blev bra efter ett antal månader och ffa smärtfri relativt direkt. Hon opererade också diskbråck så vi är en riktigt krasslig familj.:-) Nåja, du har ju tur som kan sy under konvalecensen, annars blir det ju jättetrist. Har själv legat i flera månader periodvis i mitt vuxna liv pga ryggskott och diskbråck, så jag vet hur sådant tär på humöret. När man har legat pall ett par veckor då bubblar man inte precis av entusiasm, och när man sen har börjat komma på benen säger man att man ska aldrig aldrig glömma att vara tacksam för vart steg man kan ta... tja, sen går det ju över efter ett par månader, då har man glömt, tills nästa gång man ligger där..:-) Det är fyra år sen jag opererades och faktiskt så är jag dock tacksam ofta ofta än i dag. Så det gäller väl att ta vara på alla bra dagar. Och du har ju tur som kan ägna dig åt ditt intresse iaf, och så har du ju nätet och sysidan att kolla in...:-)