Roligt med gammal arbetshäst
Ja, saker förr i tiden (fram till tidig 60-tal) var jättedyra OCH har hög kvalité så att de kan hålla i 100 år om man tar hand om dem. Då på den tiden så köpte man saker efter noggrann övervägande och för att de ska hålla länge, och tog hand om dem.
Nu för tiden är allt billigt skräp, även produkter med hög pris är sämre kvalité än om man jämför med för 50 år sedan. Nu för tiden vill tillverkarna att du ska köpa nytt fort.
Inte bara symaskiner var dyra. Jag tror att TV var jättedyr också.
Jag har en gammal Pfaff 332 från 50-talet och det märks verkligen skillnad i tålighet! Den syr villigt även med kantstötta nålar och all slags skräptråd. Och den känns mycket mjukare att använda, tar inte emot alls när man vrider på hjulen. Det är ju viss skillnad nu för tiden ska man bara olja vid spolen, och förr i tiden ska man olja på 50 olika ställen. Jag tror inte riktigt på att daegns maskiner är oljningsfria. Nej. Dagens maskiner står det trots allt i manualen att man ska lämna in för service 1 gång per år. Det säger ju lite. Nej, förr i tiden kunde man göra det själv, bara att följa alla oljemärken. Märkt med text olja (oil, öl, etc), eller röda märken.
Och 100% metall, även skal är ju lite skillnad i hållbarhet.
Ok min pfaff 332 har förvisso plastvred, men bortsett från det så är det metall. (räknar inte motorn, för där måste man ju ha plast o så för isolering för el)
Ja synd bara att jag alltid får ont i ryggen av att arbeta med den och att den itne är SÅ bra för pillarbeten (lite sämre kontroll) men den står definitvt kvar. Jag använder mest den för att sy veck och rynkor med veckapparaten. Fungerar bäst på den maskinen. På min "nya" pfaff (som är paj nu) så kändes det inte SÅ bra att sy med veckapparat.. Det låter så mycket, och nålen glider ibland ur.. känns inte bra alls. Men på gamla är det bra.