|
Det var en gång en gubbe och en gumma som bodde i ett hus (cirkel= huvud). Men så en dag blev de osams, och slog upp en vägg mitt i huset (streck lodrätt genom cirkeln) Gumman sade att hon minsann ville ha en egen dörr till huset (halva näsan), och då ville gubben också ha en dörr (andra halvan.)Gumman ville ha lite fint. så hon lade granris utanför sin dörr (ena sidans morrhår), och gubben ville inte vara sämre, utan gjorde likadant (andra sidans morrhår). Fast gumman hade en dörr så tyckte hon det blev lite mörkt, så hon ´tog upp ett fönster för att kunna titta ut (öga), och då ville förståss gubben ckså ha ett (andra ögat). Så kom vintern, och gumman behövde något att elda i, så hon satte upp en skortsten på taket (örat), och eftersom gubben också frös gjorde han likadant. (andra örat).
Fast det var vinter så var ju ändå gumman tvungen att hämta vatten, så en dag tog hon sin hink och gick för att gå till brunnen (streck= kattens rygg), men det bar sig inte bättre äna att hon halkade ner i den (streck nedåt, kattens svans, men bara ena linjen, andra gör gubben.)
Hon ropade och ropade på hjälp, och till sist hörde gubben henne och rusade ut för att hjälpa henne. Han sprang så fort han kunde, och det bar sig inte bättre än att han halkade omkull (streck nedåt från huvudet= första benet), men han kravlade sig upp, (streck uppåt) och lyckades gå en bit till (vågrätt streck mellan kattens båda framben), men så ramlade han igen (osv= fyra ben).
Till sist kom han fam till brunnen och firade ner ett rep till gumman som kunde klättra upp (sista strecket på svansen). Och från den dagen var de aldrig osams mer! Snipp, snapp, snut, så var sagan slut!
Finns ju lite olika versioner, men denna berättade min mamma. I böckerna av Laura Ingalls om Lilla Huset på prärien så finns en annan saga om nybyggare och indianer vid en sjö som blir till en trana. Det finns också en bok "Ritsagor" med fler berättelser, flera dock ganska enkla!
|