Jag har sytt en historisk ridhatt, sydde den i rullbock med hjälp av åtta kilar som man sätter ihop på insidan av hatten med hjälp av skarvar (så du får en slät yta på utsidan, för att få slät yta täcker du också rullbocken med vlieselin och filt.). Rullbock är ett ganska tungt material att jobba i, både att klippa och det du måste sy förhand. Men det går också att blöta, då blir det mjukt (och klibbigt!) och går att forma till mer runda former (helst över en hattstock eller stomme, men kan vara bra att veta om du tex vill böja brättet lite, kan du spraya på lite vatten och pressa med strykjärn). Rullbock är mycket styvare än diortyll, och ska du få en stadig höghatt så rekommenderar jag nog rullbock, men har inte riktigt koll på buckram.
Anledningen till att jag sydde min historiska damridhatt i kilar istället för i ett stycke är också att den är insvängd på mitten och sedan svänger ut mot toppen av kronan, den är också uppklippt på sidorna så du får ett brätte som går i en kurva ovanför öronen om du förstår hur jag menar? Tittar du på bilder så ser du att de är så de var gjorda.
Men det är två hattar du ska sy alltså? vet inte vad du menar med en mer traditionell damhatt med brett brätte... Typ såna med rejält brätte och med låg platt krona som de hade i början av 1900-talet? De är nog ofta stråhattar, klädda eller oklädda och dekorerade. Även där klart bättre med rullbock än diortyll, om du inte ska använda strå? Diortyll kan man använda tex till en bas för en turban som kan hjälpa till att stadga upp och till att fästa tyget i, men det ger en mjuk bas som inte typ håller uppe ett brätte, eller ja, beror ju på antal lager förstås...
Jag har gått kurs i hattsömnad, men jag är inget proffs, så viss reservation passar jag på att skjuta in
