|
En till fundering...
Jag brukar hjälpa min svärmor i hennes syateljé och en återkommande diskussion vi brukar ha är vilken ENORM prisskillnad det är på mansarbete och kvinnorarbete (så att säga...)
Tänkt till exempel ett par gardiner. Väldigt ltta att sy, ofta bara raka sömmar och man vågar inte ta mycket betalt för det. Men tänk hur länge det tar att sy dom.Dom stora tygsjokena är besvärliga att arbete med, man måste klippa till, kan vara svårt att få det rakt alla gånger p.g.a. det långa tyget. Det ska pressas och strykas, nålas och till sist sys. Det tar rätt länge, fastän slutresultate kan vara rätt enkelt.
Jämför då med att du för in bilen till bilmekanikern som ska byta en lampa... Går (oftast) rätt snabbt, slutresultate är lika "enkelt" som gardinerna, men vad har det kostat? Hur mycket högre timpeng har mekanikern jämfört med en sömmerska?
Okej, ofta kanske bildelar är dyrare än tyg. Men enbart timpriserna är otroligt olika.
Min personliga åsikt är att sömmerskor (och också frisörer etc.) borde ta betalt per timme. Men ofta tycker kunder att provning, klippning, nålning och div. förberedelser borde "ingå" i sömnandspriset. Men det är ju också arbete man borde ta betalt för...
En lite avstickare från ämnet, men en sak jag funderat länge på.
Kontentan av det hela = våga ta betalt för er tid! (ÄVEN om ni har roligt när ni jobbar!)
Bra med en prislista.
|