Jo jag är konsult och det är väl en del av orsken till jag skrev detta men inte hela.
Men visst det är tufft att vara konsult, man kastas in på arbetsplatser och ska snabbt ta in massa upgifter. Sedan förväntas man klara av ett uppdrag lika bra som den som jobbat på stället och med samma uppgifter i flera år
Men inlägget är också en reflektion i allmänhet. Många är ju medvetna om problemet men så få orkar/vill/kan/har tid att ta itu med problemet med stressen. Man jäktar fram och tillbaka till jobb, man ska hinna med barnens aktiviteter, man ska träna, planera bra och nyttig mat som går snabbt att laga, städa, handla och dessutom ha tid för sig själv och sin familj.
....
Har nu suttit och funderat länge på vad jag skulle skriva mer, någon slags "lösning" på problemet. Men det är så komplext så jag orkar inte just nu.
....
Att sedan få höra "att man tar mycket plats" är inte så kul. I min bekantskapskrets så uppskattas jag (som tur är, tack och lov för bra vänner) för att jag pratar, är glad, kommer med ideer och är engagerad. Men nu får man höra detta och det ifrågasätter ju mig som person. Jag hade kunnat accepterat det om det varit så att det hade påverkat hur jag skött mitt jobb, men det var inte där skon klämde.
Får väl försöka låta bli att engagera mig för mycket i saker och ting...Det är ju också en sak som ibland bidrar till stressen, jag får för många järn i elden när jag alltid dras med i saker.