|
Vill du hålla dig hk finns några, men inte jättemånga alternativ om man tittar på medeltid och tidigare.
Halvcirkelmantlar, antingen med en utklippt halvcirkel för halsen och något litet insnitt över axeln (bockstensmanteln), eller utan någotdera, och alltså bara en enkel halvcirkel, med någon form av fästning i fram, snören, ett band, etc (leksandsmanteln).
Tidigare än medeltiden har jag fått för mig att rektangulära mantlar som mer draperas och fästs med ett spänne är vanligare.
Struntar du i historisk korrekthet kan du ju hitta på lite vadsom, en "klassisk" lajvvariant är ju en vådsydd mantel, formad över axlarna och med luva.
Personligen föredrar jag en enkel halvcirkelmantel med urtag för halsen och ett litet intag vid axeln i blåbärsrislängd, dvs halva vaden. Historiskt gångbart under mitten av medeltiden, hela lajvmedeltiden och funktionellt.
Jag syr helst mina för att bära dem med öppningen över ena armen, istället för mitt fram, det är praktiskt att ha en ledig arm. Syr man utan insnitt över axeln så kan man ju dock vrida och vända på manteln som man vill.
En hellång mantel är oerhört opraktiskt, lajvar man så drar man gärna med sig halva skogen, och man kan glömma det där med att röra sig tyst. Är man inte van vid mycket tyg kring benen är det dessutom ganska otympligt.
Snyggt är det ju dock =)
|