Jag har samma problem. Jag mäter min kropp, kollar i tabellen och får sedan ett perfekt tvåmannatält till semestern.
Nu för tiden mäter jag alltid på själva mönsterdelarna. Oftast så tycker jag att det är lite för mkt rörelsevidd på kläderna och tar då in ytterligare någon/några centimeter. Sen bara för att ytterligare krångla till saker och ting så syr jag nästan uteslutet i tyger med mer eller mindre stretch och då kan man ju få ta bort ytterligare lite tyg.
Som flera andra har sagt så finns det inget direkt samband mellan klädstorlekar i affären och mönsterstorlekar. Själv har jag ett mönster i stl 42 från Stoff och Stil som sitter bra. Sydde ett par Vougebyxor för några veckor sen och var tvungen att sy dem i 34/36. Köper jag kläder i affären är jag nog en 42:a. Jag skulle aldrig ens få för mig att prova en 34/36 varken i byxor eller tröja.
En annan sak som ställer till det för mig i alla fall är sömnsmånen. Jag är alltid rädd för att sy med för mkt sömnsmån. Även om mönstret är beräknat för t.ex. 2,5 cm så fegar jag vid maskinen och syr kanske bara med 1,5 cm sömnsmån och då är det plötsligt 1 cm tyg för mkt i alla sömmar som jag inte räknat med.
Skönt i alla fall att veta att jag inte är den enda med ett magiskt måttband
