Så nära!
Typ halv två fick jag ett samtal av en kvinna som kunde svära på att hon hade sett Greta, för er Eskilstunabor är det viadukten över Vilstastigen precis vid Tunagården. En svart, skygg katt med trubbnos, som sprang mot Tunagården när hon såg kvinnan och hennes hund. Jag var halvvägs ute vid sundbyholm vid det laget men en timme senare var jag hemma och mamma och jag gick ut på en gång och letade.
Inte ett spår. Vi hade kattmat och skramlade med den i kattmatskålen, och ropade och visslade och hade oss, men inte ett spår. (Kunde hon inte vara kritvit så hon syntes bra i allt det gröna?)
Men nu vet vi i alla fall var hon senast blev sedd (är övertygad om att det inte kan finnas många trubbnosiga utekatter ute). Jag ska sätta upp lappar på Tunagården och hålla tummarna som om det gällde livet.
|