|
Att brodera på andras
huva fick mej en hård läxa...
Jag lät mig övertalas till att brodera på ryggen på en nyinköpt jacka. jag bad snällt att få betalt för tråd, underlägg och solvy, vilket var ok
jag poängterade att ibland blir det lixom inte bra med brodyrer vad som helst kan hända, men det var okidoki.
såklart var oturen framme ocj tyget knöglar sej det blir dubbelt på ett ställe som jag inte såg förrän brodyren var klar. hade ganska fullt upp med jackans ägare som var på besök med outhärdligt gastande barn ( nej jag gillar inte barn o skrik, jag erkänner)..
så personen i fråga såg nu att det var inte med flit utan sådan som bara kan hända i bland..
vad händer, jo jag blir fattig för nu ska jag ersätta en dyyr jacka, inte får jag betalt för ett broderi på 97000 stygn heller eller dubbla underlägg, solvy samt all tråd...
Vänskapen tror jag gick åt pipsvängen den oxå...
Jag försökte verkligen trots smärta, bökig stor jacka o jag sa flera gånger tänk om det inte funkar.
det var med nöd o näppe jag hindrade att min designer åkte i golvet i hennes raseri utbrott...
Jag får ibland förfrågningar om jag har lust o brodera åt någon här på sysidan. o jag har hjälpt till i bland, men nu mera vågar jag inte längre...
har gått o tänkt på detta, men kände att jag behövde få det ur mej, o inte bara verkar sur som säger nej när folk frågar....
Annie
|