Hej,
jag känner igen den här situationen.
Den förste jag sa nej till det var min man som aldrig fick sina jeans upplagda eller skjortor lagade etc. jag kunde hitta dom i skåpet en säsong senare och vi skratde gott båda två, för så är verkligheten. Nu vet han!
Sen var det ju alla dom där släktbarnen som föddes och skulle döpas . Den förste fick ett doptäcke.Måste då den andre också få ett.eller???
Jag bestämde mig snabbt att inte tvinga mig själv att sy pliktskyldigast 'utan jag började göra skillnad' på barnen. Vilken hemsk tanke!!
Till en familj blev det inte något täcke förrän tredje barnet döptes och då sydde jag ETT extra stort och fint som present till alla tre samtidigt.
Följande läste jag på nätet en gång,använder det som svar nästan alltid.
Likaväl som man inte skulle be Picasso måla plank, kan man inte be mig att laga eller fixa saker på beställning. Jag syr för att uttrycka min konstnärliga ådra inte för något annat.
MVH
Gunilla
|