Råkar alltid ut för samma fenomen: Eftersom tillklippningen av de flesta projekt ännu så länge sker på golvet så hinner jag knappt lägga ut tyget förrän det kommer någon och viftar på svansen och går fram och tillbaka över tyget. Vill dessutom kela och få uppmärksamhet och om det inte sker fort nog så sätter man sig mitt på tyget över måttband och allt. Och är man extra busig så rullar man sig lite innan man går vidare...
Men visst är dom helt underbara våra små hundar!!
Någon som känner igen sig??
