Goth för mig (jag var det innan jag blev mer åt cyber) kan både vara klädstil, musikstil och livsstil. Gothmusik är en väldigt bred genre och svår att sammanfatta, men jag ser en strävan bort från det vanliga mainstream i det, och jag uppfattar gothmusik som ärligare. Samtidigt går man ofta mycket på bas. Mainstream människor anser antagligen att gothmusik är deprimerande och självmordsuppmuntrande, och det är väl en definitionsfråga. Personligen tycker jag att den är uppfriskande.
Klädstilen är, säkert som du har sett
, mycket svart, spets och liknande. Klädstilen är också vansinnigt bred med allt från industri (hängslen, randigt, slips) till romantik (spets, volanger, kjolar och korsetter). Här flyter gränserna och det finns ingen riktig symbolik bakom kläderna, utan man går efter vad man gillar. Huvudingrediensen är svart men andra färger är inte förbjudna. Här finns också en strävan av att vara annorlunda, men det gäller inte för alla. Jag kan säga att först ville jag skilja mig från gruppen, frigöra mig och bli en individ, men numera trivs jag helt enkelt bara bra i svart, och att experimentera med slips, bustierer och annat är bara kul. Man kan jämföra det med catwalkens kreationer, som ibland liknar en tripp på en olaglig substans.
Att bända gränserna, att visa allmänheten att det finns alternativ och att chockera.
Livsstilen är oerhört personlig, och här finns det säkert lika många exempel som det finns gothare.
Goth överhuvudtaget är att leta bortom gränserna för det normala, och där experimentera för fullt. En gothare är inte rädd för att synas i sina annorlunda kläder eller frisyr, och uppskattar säkert i viss mån uppmärksamheten. Men man behöver inte lyssna på goth, klä sig goth och vara goth för att vara gothare. Man väljer själv vilket som är viktigast
Jag vet inte om det här hjälper dig, men det är i alla fall min syn på det hela