|
En underbar "sjukdom", Galna Sysjukan, men jag känner mig så glad för den. För säkerhets skull har jag informerat mina vuxna barn och mina vänner om det så att dom ska förstå om jag bär mig konstigt åt ibland. Vilken tur att den är kronisk dessutom!
Som min son sa, "det verkar nästan som om vissa personer inte vill bli botade ens"!
Min man påstår att jag får en "konstig blick" inne på tyg- och sybehörsaffärer, lite luddig och ganska frånvarande står jag där och smeker tygerna, får jag inte med mig någon liten bit hem så blir jag inte lätt att umgås med, säger han. Nu när han lärt sig det så insisterar han på att jag ska väl köpa något i alla fall, och då blir det naturligtvis så.
Kram till er alla som "lider" av TSS.
Birgitta
|