|
Jag håller verkligen med alla här...
En helt ny värld har öppnat sig för mig. Jag är sjukpensionär sen flera år tillbaka pga ett antal diskbråck och fibromyalgi, och innan dess så var jag sjukskriven en livstid. Jag har inte all världens ork men jag har nu hittat ett intresse som jag prioriterar som nr 1. Jag struntar i dammråttorna, jag spär bara på med ett antal tyg och vaddbitar som råttorna kan leka med...;-)
Som hemmavarande sjukpensionär sen många år och vid 38 års ålder, blir man rätt ensam. Inte så att jag inte har vänner men dom jobbar alla och är inte daglediga som jag. Då är sysidan så himla bra..! Där är det alltid nåt som händer, nya inlägg och nya bilder publiceras och det är härlig.
Det enda trista är ju att man som sjukpensionär har otroligt låg inkomst, jag har tur som har en man som stöttar mig och mina tyginköp..;-) som inte direkt är små...haha...
Men tack vare ni alla här på sysidan har jag liksom fått arbetskompisar, ni som är el har varit sjukskrivna el arbetslösa länge vet vad ett arbete med sociala kontakter betyder.
Det känns så kul att gå in på sidan, se om någon lagt in nån ny bild, nytt inlägg i något intressant ämne, se att någon har kommmenterat något man gjort, kolla runt på andras sidor, inspireras och har man någon fråga så får man snabbt svar...
Jag blev nästan rörd när jag häromdagen bad om hjälp med sammelsuriumet med brodermaskiners funktioner, trodde inte att jag skulle få sån himla stor hjälp, nu känns det som om att det är bara att gå ut och fråga...
Jag har ingen like i min bekantskapskrets, som gillar sömnad och lappteknik, så det är roligt att man nu har hittat likasinnade och liksom har fått arbetskamrater likväl som kamrater..
Så tack alla för att ni finns...
|