|
Min mormor lyckades med samma sak för några år sen på julaftons morgon. Ett jullandskap på kanske en dryg halv kvadratmeter blev ett flammande eldhav på några sekunder. Hon försökte kväva med händerna i panik och ropade på morfar som sov och dessutom hörde väldigt illa. Jag förstår forfarande inte hur dom lyckades få stopp på elden innan den lämnade matsalen. När brandkåren kom var elden i allafall släckt.
Många års handarbetsmöda och kära julting försvann den julen. Men värst var nog mormors händer.
|