Jag har faktiskt i min ägo ett par gamla maskiner (eller snarare - jag har BARA gamla maskiner, för min modernaste är från 1974)! En elektrisk gammal singer och en trampad. De är mycket vackra och fullt funktionella ännu. Trampmaskin kräver lite träning för att få till timing och teknik, men det är en speciell känsla att använda den. Historiens vingslag, om man får uttrycka sig lite klichéartat!
Den så kallade jubileumsmaskinen från Singer däremot skulle jag närmast vilja kalla en extremt dyr prydnadssak. Den är vacker men det är knappast en symaskin värd namnet under huven. Dessutom är den dåligt belyst, och den svarta plasten absorberar det lilla ljus den ger och det tröttar ögonen något enormt. Vill man nu ändå inte sy på sin skådemaskin så är det ju bättre att köpa en gammal antik pjäs, de är ännu snyggare och kostar ingenting.
En vän har jubileumsmaskinen, och vare sig hon eller jag är särskilt imponerade.