|
När jag rynkar med rynkfot brukar jag göra så att jag nålar ett antar "checkpoints" på vägen. Till exempel en nål i varje ände på stycket jag ska rynka, en i mitten, ytterligare en i mitten på respektive mellanrum mellan nålarna och så vidare, tills det är hanterbar längd mellan varje nål. Även om man råkar mata lite ojämnt (till exempel mer precis efter nålen när man har mycket tyg kvar att rynka ock väldigt lite precis innan nästa nål, eller tvärt om) så gör det inte jättemycket om man gör så, för det blir i alla fall rätt mängd tyll mellan varje nål.
Man kan få öva lite på spillbitar först, så man får ett hum om hur mycket man ska låta den rynka det hela. Med manuell rynkfot (till skilnad från såna där pliseringsmanicker som lägger veck istället) är det man själv som kontrollerar rynket beroende på hur mycket man släpper efter på det lagret som ska rynkas. Det kan kräva lite träning och det blir som sagt inte lika jämna fina rynkor som med rynktrådar (förutsatt att man använder mer än en, annars är det ungeffär likvärdigt) men det blir flera arbetsmoment mindre. Man vinner en del i tid.
|