Jag tror inte så mycket på att politikerna skulle satsa på textilt hantverk. Kom ihåg när de lade ner systugorna som förr fanns i Stockholm. Också de kurser jag gick med barnpassning. Allt skulle bort när hemmafrun försvann. Idag är nog tyvärr trenden att man satsar pengar på "manliga" intressen i dessa tider när extrem feminism verkar vara religion. Jag tror mer på att vi var och en får bedriva lobbyverksamhet för barn i vår närhet. De är så receptiva och tacksamma. Jag har flera flickbarnbarn som jag fått intresserade av sömnad, stickning och annat. Så fort de kommer hem till mig vill de kolla vad jag håller på med och ber att göra något under vägledning av mig. Jag minns själv när min farmor lärde mig sticka en angoramössa för länge sedan. Mina händer var svettiga men jag var lycklig över uppmärksamheten och hjälpen. Det skapade en relation. När hon hade dött tog jag hand om hennes oavslutade handarbeten och gjorde dem färdiga. Bl a en påskduk, som jag lägger på bordet varje år. Kanske är det ytterst hennes vägledning som gör att jag har detta intresse ännu idag 65 år senare.
|