|
Jag har varit sjuk så jag har inte kunnat delta i diskussionen. Det är svårt för mig att kunna uttrycka mig tillräckligt nyanserat i skrift. Det är lättare att det missuppfattas och blir syftningsfel än under en dialog. Allt i livet är och blir utifrån vilka ögon du själv väljer att betrakta det med.
Jag skrev:
Men då kan den inte med andra ord. De har inte en tillverkning som klarar sick-sack utan att kantendrar ihop sig.
För jag anser nog att en symaskin ska klara det eftersom
det är en söm som används mest. Om du inte har en overlockmaskin,
vilket de flesta inte har så sick-sackar du alla delar var för sig innan du syr ihop dem.
Vad synd efter som det är en svensk maskin.
Med detta menar jag att jag hellre hellre ser att det inte är nödvändigt att behöva göra det. Självklart vill jag att vi i Sveriga ska tillverka och sälja världens bästa maskin. Som är smartast och bäst på alla sätt och vis. Det gynnar vårt land.
Kategorisk = Bestämd, ovillkorlig. Ja, det är jag. Jag är ingen ”veligpotta” sedan så har jag
inget alternativ eftersom jag är handikappad och inte kan utföra alla moment och de flesta med mycket stor möda. För varje moment som tillkommer för mig, kostar det x mängd i tid, kraft och energi. Min dagliga dos av kraft och energi är mycket begränsad och jag måste använda så lite som möjligt vid varje tillfälle så att den räcker så länge som möjligt. Mitt liv består av ständiga val och prioriteringar. Även om jag hade varit frisk så hade jag ansett att varje moment som jag kan utföra utan någon form av extra ingrepp är bättre. Det definierar jag som användarvänlighet.
Jag har inte sagt att något eller några symaskinsmärken är dåliga. Jag har däremot frågat om
hennes exemplar av Husqvarna Viking är ett måndagsex. Jag utgår ifrån att ni är införstådda med
att det gäller just denna enstaka maskin, inte alla Husqvarna symaskiner.
Jag har fått svar om att så är inte fallet. Hon måste montera och använda en annan pressarfot
som heter J. Vidare så har jag uppfattat att det är fler modeller än Viking som erfordrar pressarfotsbyte för en slät sick-sacksöm.
Min andra frågeställning var generell och avsåg alla märken alla modeller. Ville få en uppfattning
om hur det ser ut generellt på symaskinsmarknaden.
Det har sedan kommit flera inlägg där det framgår att de kan göra det, både Husqvarna, Brother och
Pfaff minns inte om de var någon fler. Men det har också kommit inlägg om att de inte kan det.
Vidare berättade jag om när jag lagade min mans bälte och på vilka urvalskriterier, informationsgrund som jag köpte min Bernina 1230. Jag tycker att det är roligt att höra varför vi väljer att köpa den
symaskin som vi köper. Jag är så glad och tacksam över denna gamla maskin som jag jagade i 3 år för att få tag i att köpa.
Alla inköp som vi var och en gör, är individuella utifrån varje persons behov, ekonomi och krav. Ibland måste vi avstå från vissa finesser för att få dem vi absolut vill ha eller har råd att ha. I min berättelse talade jag bara om Berninor. Den som var uppmärksam kunde t ex utläsa att de nya Bernina symaskiner inte har lika starka motorer som 1130 och 1230.
Inte för en sekund har jag påstått att alla textillärare tycker att alla maskiner utom Bernina är skit.
Inte heller har jag för en sekund påstått att en Bernina symaskin är den absolut bästa symaskinen.
Jag har bara gammelmaskiner och har uttalat mig utifrån hur de fungerar och utifrån de nya jag som jag har sytt på.
Det är omöjligt att jämföra en mekanisk maskin mot en datoriserad symaskin. Det är som att jämföra äpplen och päron. Jag uppfattar inte heller att någon har haft för avsikt att göra det. I materialvalet vid maskintillverkningen av mekaniska delar är det möjligt.
En liknelse:
Om vi tar ett järnspett. Det är ett stycke helgjutet järn. Det är inte så mycket som kan gå sönder på den. Vi tar och uppfinner olika funktioner som vi monterar på detta järnspett så att vi får en större kundnytta. I samma stund som vi gör det så ökar även risken för att något kan gå sönder.
Vi lever i en konkurrensutsatt värld. Där globaliseringen bidragit till att vi kan handla fort och lätt
från världens alla hörn. Produktutvecklingen går med raketfart. Idag tillverkas inte hela symaskinen
i en och samma fabrik, de olika komponenterna och delarna köps in färdiga från olika företag, vissa läggs ut på legotillverkning och vissa delar tillverkas i fabriken. Pris- och funktionskonkurrensen är stor. En sjunkande användning av symaskiner har gjort att marknaden krympt under många år (jag hoppas och tror att den är nog på väg att vända), ingen syr och lagar kläder, gardiner m m. Kläder har blivit så billiga. Många köper en ny byxa istället för att byta dragkedja. Detta har gjort att symaskinstillverkarna sökt och utvecklat symaskiner, hittat på nya maskiner, maskiner som kan mera för att locka nya användare. Samtidigt som prisbilden på vissa produkter ”legat” still. Produkten blir högteknisk, lättare och de mekaniska delarna färre vilket gör kundnyttan blir större men hållbarheten lägre. Dagens vitvaror har en hållbarhet på max 10 år idag. Vår kyl och frys här hemma är 34 år. Det finns inget intresse idag att tillverka produkter som håller i 34 år. Vinstkraven i företagen påverkar också produkterna.
Visst håller jag med Ichigo att de mekaniska maskinerna håller längre. 1856 kom de första symaskinerna för hemmabruk, konstruerad av Isaac Merrit Singer. Än snurrar Trampmaskinerna och fungerar minst 110 år senare. Sedan hoppas och tror jag det finns elektriska mekaniska symaskiner som kommer att hålla och fungera i hundratio år, precis som trampmaskinerna. (min Singer är 60 år och funkar). Det tror jag tyvärr blir svårt för de datoriserade maskinerna.
Avslutningsvis. Vem som är kategorisk eller inte? Är det någon som bytt uppfattning? Vi är alla olika och har olika behov, har olika referensramar utifrån den livserfarenhet som vi har. Det som är rätt för mig behöver inte vara det för dig, men vi måste respektera varandra och våra olikheter. Jag upplever inte att jag har fört någon sandlådejämförelse och jag vill att ni ska veta att det absolut inte har varit min avsikt att göra det.
Länge leve mångfalden.
|