Jag håller med som att vi absolut bör träffas under "fria" former och bara snacka igenom vad vi skulle vilja göra.
Kanske är det så att några som bara är inne på Jane Austen vill göra ett eget sällskap, kanske inte. Kanske finns det inget intresse för en förening alls.
Men den bistra sanningen är nog att OM det ska bli några träffar, caféer, picnics, middagar, danser och stadspromenader så går det inte att "någon fixar". Det kanske funkar ett par gånger, men sen då? Samma person kan inte göra allt varje gång och vad händer när den eller de som har fixat en massa saker tröttnar eller inte kan längre? Tyvärr lider nästan alla sällskap av passiva medlemmar och det är framförallt där en styrelse kan komma in och styra upp. Det är också en styrelses jobb att se till att föreningen syns och hörs, till exempel genom reklam, profilkläder, evenemang som man åker på, mässor, register som man reggar föreningen i, intresseföreningar som man kontaktar och så vidare. Det kan inte heller bara en eller två personer göra, utan är nåt som alla måste hjälpas åt med i en ny förening/sällskap så att det kommer nya medlemmar och så att sällskapet inte "försvinner" och blir en hemlig klubb för några få invigda.
Min poäng är att det finns en uppenbar risk i alla sällskap som saknar officiell styrelse att allt rinner ut i sanden. Folk som från början är entusiastiska blir upptagna med jobb, barn, sambo, kriser, pengabekymmer, kompisar, med mera och vips så har ingenting hänt i föreningen på ett år!
Finns det en styrelse så kommer det alltid att finnas folk invalda som ska hålla föreningen aktiv under hela året, tills nytt folk träder in i styrelsen på årsmötet. Och så rullar det på år efter år... Jag menar inte att vi måste ha en styrelse och göra en officiell förening, jag vill bara höja ett varningens finger för att det kanske inte räcker att vi som sitter här är jätteentusiastiska och vill jättemycket. Någon måste samordna alla idéer och någon måste se till att de verkställs. Även frivilliga kan tröttna till slut och är man då inte i en officiell styrelse så kan man ta sitt pick och pack och gå och sen står resten handfallna kvar... Är man invald i en styrelse så har man åtagit sig att vara aktiv i minst 1 år och då kan man inte bara sticka ifrån sitt ansvar.
Förstår ni vart jag vill komma eller tycker ni bara att jag babblar?
Det jag försöker få fram är att det lätt blir så att bara en person drar hela lasset om det inte finns en styrelse, och när den personen inte orkar längre så är de övriga inte insatta i hur man gör för att dra runt sällskapet. Då finns en uppenbar risk att allt bara faller pladask
och det vore ju så himla trist eftersom vi bevisligen är flera personer bara på det här lilla forumet som vill ha träffar och aktiviteter!
Tänk er hur många vi kan vara, landet runt, om vi går ut officiellt och raggar medlemmar!
Styrelsemöten kan man alltid har per telefon eller via webben, så det hänger inte på var i landet styrelsens medlemmar bor. Däremot årsmötet måste ske "in person" men det är ju bara en gång om året och kan naturligtvis flytta runt i landet.