Vad jag fscineras av är folk som _måste_ påpeka så fort något blir lite tok. Om man råkar stöta till någon till exempel och ursäktar sig så är ju de allra flesta glada och trevliga. Men så är det en del som _måste_ vräka ur sig något surt om att man ska se sig för eller så. I lilla Filipstad ser man ofta de här personerna igen och kan se att de _alltid_ gör så. (Just den som jag tänker mest på är dessutom ofta den som själv skulle behöva se sig för...)
Vad trist det måste vara för dem själv! Det kan väl inte göra livet bättre att gå runt och vara sur hela tiden??? Jag skulle då inte stå ut!!
|