Jag drar mig för att gå till tandläkare... Jag har inte gått på 5 år och jag går hellre till gynekologen tusen gånger.
Men ändå har jag inte så stor skräck för tandläkare.
Det jag inte gillar är att få skäll för att man sköter sina tänder dåligt (alla har olika tänder, OK?), ha många verktyg i munnen och det fylls med vatten o saliv att jag inte kan andas ibland. Och smärtan. Jag HATAR all smärta, vill ha tusen sprutor först, men ibland funkar de inte ordentligt och jag grinar av smärta och de vill ändå fortsätta, "jojo det går fort över" och de står och gräver.. Jag tror jag är jättekänslig i och runt munnen för när jag får finnar nära munnen så går det inte klämma på dem. Och att det kostar jävla med pengar. Tror jag behöver ett par rotfyllningar men drar mig för att gå dit..
Som sagt, inte så stor skräck som ni, men jag drar mig för att gå.
Jag har haft ensidig huvudvärk i ca 3-4 år nu och det är hela området från nacken upp till huvudet, ser även dimmigt. Kanske beror det på nåra tänder, men men. Värken kommer och går och ibland kan man inte veta om det är just tänder som orsakar eller inte för brukar inte ha ont i tänder just då. Men kanske i käken? Eller har jag cancer i hjärnan?
Jag har också haft dåliga erfarenheter med tandläkare då jag gick skola på annan ort (pga min dövhet) och där har vi haft en jävel till tandläkare trots att det var tidigt 90-tal så skulle han fylla med amalgam och jag fick laga 18 hål och var objekt för all skäll, från allt och alla inkl elevhemmet. Jag var så ledsen eftersom elever i samma ålder som jag slarvar värre med borstningen men inte har en enda hål. Ja, det var då jag var ca 13-14. Nu i efterhand skulle jag ha bett om att gå till tdl hemmavid istället och ha mamma med mig, men när man är barn så blir man lätt överkörd.
Ja man blir också överkörd som vuxen, men som barn var man ju inte myndig...