Ojojoj vad sant!
Förr såg jag massor av idéer när jag gick i tygaffärer och jag köpte mängder! En sommar (1996?) gick hela semesterkassan första dagen... På nyårsdagen i år sydde jag en klänning till min syster som var på besök av en del av ett av tygerna!!!
Jag tänker hela tiden: "Åh vilket fint tyg! Det blir bra så där..." När jag kommer hem med det lägger jag det i ateljén och efter någon/några dagar går tankarna igen: "Det kanske blir ännu bättre så här..." Och så får det ligga till sig lite till. Osv, osv...
Lite trist är det faktiskt och rummet blir mer o mer välfyllt!
Och det konstiga är att när man väl får en idé som jag verkligen vill genomföra finns inte JUST DET tyget som jag behöver utan bara LIKNANDE eller fel färg...
Och stöket och det halvfärdiga kan stressa ihjäl en!
Men jag blev faktiskt lite tröstad av en mycket sund människa: "Det ska ju synas att du är konstnär!" och "ligger inte saker framme överallt måste det vara svårt att hitta inspiration?!" Jag bara tackade!!!
MEN nuförtiden försöker jag faktiskt göra färdigt ett projekt i taget. Nästan! Förr när jag skulle sy trikåplagg fick jag för mig att klippa ut delarna till flera samtidigt för att "produktionen" skulle gå fortare! (Och för att slippa trä om overlocken) Men som sagt: Nu försöker jag sy ett i taget! (Om det inte ska vara två identiska...)
Puh! Blev visst en uppsats
Hjärnan är full av tankar o idéer o det vill ju ut!