|
Vad roligt att läsa alla historier om vår hobby. För mig var det tvärtom. Min mamma var sömmerska och när jag var barn så var det inte så roligt med syslöjd heller. Man fick inte sy något roligt och allt var så petigt, tråckla och kasta för hand m.m. Hemma var det lika petigt och noga för man måste ju lära sig från grunden på rätt sätt. Nu vet jag ju bättre och har haft mycket glädje av petigheten.
När jag väntade mitt första barn arbetade jag med ekonomin på dåvarande HS Josephsson och de sålde tyger till alla boutiqer. Vi som var anställda fick köpa "förra" säsongens tyger till halva inköpspriset så man måste ju bara börja sy. Tänk själv att en klänning som i slutet på 60-talet kunde kosta ca 300 kr i affären kunde vi handla tyget till för ca 10:-/m ni som kan får gärna räkna om det till dagens kronvärde.
Jag blev hemmafru och dagmamma och sydde massor med barnkläder, senare började mina tjejer dansa och då blev det danskläder till både dem och deras kamrater/konkurrenter.
Jag hade en faster som hade svårt att hitta kläder som passade så jag började sy lite till henne och som betalning köpte hon min trogna symaskin, en singer som jag fortfarande använder.
När mina döttrar blivit tonåringar började jag arbeta mer än heltid och sömnaden fick vila mer eller mindre. Sedan 2001 är jag hemma igen på heltid och syr nästan på heltid. Det är min terapi och hobby, mina symaskiner som numera är 4 st, är mina arbetskamrater.
Jag hittade sysidan av en slump för drygt 3 år sedan och har genom den lärt mig mycket, fått många vänner och mycket inspiration och idéer. Ni har gett mig lite mer råg i ryggen och jag vågar testa och göra mer och om jag blir osäker på något inom sömnad så vet jag att man alltid kan fråga här och oftast får svar.
Jag tycker också det är roligt att det är en sådan spridning i åldrarna här, det gör att man hänger med lite mer till barnbarnens glädje.
Det enda negativa jag kan komma på när det gäller sysidan är att man ofta blir smittad av någon virus, t.ex. att sy väskor och swappa.
Nu skriker mina arbetskamrater på mig och vill att jag börja arbeta igen. Ha en bra dag så ses vi kanske på fikarasten igen.
|