Mönsterkonstruktion
 

Detta är en vild chansning,
jag undrar om någon här på sidan är kunnig inom mönsterkonstruktion ? Det är såhär att jag har funderingar kring vissa saker och jag har ingen att fråga. Känns väldigt frustrerande. Jag har mönster och konstruktioner för damkläder som jag använder, tyvärr är det många frågetecken.

Till exempel om jag vill ha sänkt midja på en byxa, hur får då tyget att räcka till över rumpan? För fram är det ju inget problem.

Dessutom undrar jag hur man får ihop det (hur ska jag förklara detta) så att man får en "grenlapp" mellan backstycket och framstycket. Det har varit på modet ett tag nu.

Tack på förhand !

Det ser ut som om du tänker på mönsterkonstruktion utifrån plana mönster och deras ändringar. Alternativet är att gå från drapering till mönster men har man mönster som man vill ändra i så är det inget verkligt alternativ.
Det är nog många som kan svara bland medlemmarna på sysidan. Jag tror nog ändå att du vinner på att skaffa någon eller några av böckerna som beskriver allt som du kan tänkas fråga om. Precis som när du frågade tidigare http://www.sysidan.se/forum/showthre...ich#post163674 är min rekommendation Aldrich Metric pattern cutting for women's wear. Där får du svar på vilka ändringar som krävs för att få tillräcklig grenlinje. ( Klipp upp mönstret i bakstycket och lyft med en kilformad utökning - spetsen på kilen i sidsömmen förstås.)
Grenkilar är sällsynta i klädesdesignböckerna. De är mer använda i mjuka plagg som träningskläder eller åtsittande kläder. Jag har sett en utmärkt beskrivning i http://www.patternschool.com/?page_id=54 hur man konstruerar grenkil (gusset). Poängen med kil är ofta att utnyttja elasticiteten i tyget, så i helt stumma tyger är det inte någon större poäng. I träningskläder är det väl mest till för att göra en större vidd i grenen samtidigt som sträckbelastning i sömmarna kan fördelas bättre.

Jag hade en bild av midjesänkning, tagen ur Aldrich W. nämnd ovan. Här har jag lagt diagrammet före sänkning (svart) över efter sänkning (rött) för att tydligt se hela bilden. Det här är en detalj från den bilden där man ser uppklippning av grenlinjen bak efter sänkning av midjelinjen.
Aldrich kallar det för Jeans adaptation eftersom det är typiskt för jeans. Därför de jeanstypiska fickorna som är skissade i diagrammet.
Som sagt, boken är bra. Väl värd priset. Mått i centimeter, inte i tum som i de amerikanska böckerna.

Tack för svaret marie !

Testade det där med uppklippet i grenlinjen. Det verkar funka utmärkt. Nästa problem blir ju att veta hur mycket man ska höja grenlinjen. Jag kanske får testa mig fram.

Jag har sett dessa grenkilar på jeans. De verkar som att de har sänkt grenen på både fram och bakstycket för att få ihop det. Nästan lite som haremsbyxa blir slutresultatet.

På google kollade jag lite i boken. Det verkar som om han arbetar med blocksystem och inte färdiga grundmönster. Vilket kanske är mycket bättre för att skapa kläder efter personliga mått.

Ska fundera på om jag ska köpa den boken.

Hur mycket? Det är väl bara att mäta sig fram :) ?
"Winifred Aldrich is a practising designer who was formerly Professor of Clothing Technology at The Nottingham Trent University. She has written six books ..." alltså en kvinna. Metric Pattern Cutting for Women's Wear
Javisst, grundmönster och kunskapen om hur man sedan ändrar det till att vara mönstret för sin design. Om du läser Kathleens beskrivningar (http://www.fashion-incubator.com) hur man yrkesmässigt hanterar det så bygger man mycket på designade mönster som sedan varieras och kombineras i nya varianter. Kanske lite mer som du - ändra i färdig design, färdiga mönster. För mig är det påtagligt att man förstår bättre vad som ska göras var om man läst grunden. Dessutom innehåller Aldrichs sex böcker mycket information om hur man skapar "ny" design. Efter att ha sett hennes samlingar så inser man att så mycket nytt är det inte. Skillnaden är väl att vi har glömt bort det sedan sist.
När vida byxben blev "revolutionerande mode" på 70-talet konstaterade min farbror att det hade han redan som ung (slutet av 1920) - Pix-pojken kallades det då.
Kilar - enklaste sättet att göra dem är att ta ett mönster utan kil och klippa bort mönsterdelar i grenen och pussla ihop en kil. Du kan då också lägga till lite vidd och få en "baggy" design i haremsstil. Det är bara att se till att sömlinjerna är lika långa efter ändring, eller hur?
Kilar används också i utformningen av kimonoärm för att hindra att allt för stor belastning hamnar i hörnet mellan sidsöm och ärmsöm, samt för lite större vidd. Du hittar det på avsnittet Close fitting kimono block sidan 62 "Gusset Draw a horizontal line; mark points 1 and 2, 13 cm apart. Draw ...." :cool:
Har du tittat på en sewalong som Sherry gjort? The Ready-to-Wear Tailoring Sew Along - i 20 avsnitt. Innehåller många bra tips och tankar plus att den visar hur man gör en kavaj/jacka och fixar fodret så där proffsigt (bagging). http://buzzybeesworld.blogspot.se/p/sew-alongs.html

Kanske får mäta sträckan på grundmönstret och sträckan på de konstruerade byxorna vid mitt bak. På så sätt se differensen. Alternativet är ju att sy en testbyxa.

Sorry, Winifred lät som en kille. Skulle kanske ha skrivit hen istället.

Jag skulle vilja lära mig båda delarna. Tyvärr vet jag inte om böcker räcker för mig. Skulle behöva någon som visar mig också. På skolan jag går har de börjat med mönsterkonstruktion med klassen som började i höstas. Resten får bara sy från burda-mönster. Ångrar många gånger att jag inte gick i Ljusdal istället, de har kopplingar med tillskärarakademin i GBG.

Visst är det så, att mycket av det vi ser idag redan har varit på modet flera gånger om.

Testade att göra en grenkil genom att ta både från fram och bakstycket (mest från bak) och för att få det till en hel kil blev det lite ökning i vidd mellan de två kilarna. Innebenssömmens sträcka är oförändrad.

Att sy från färdigmönster är väl ett bra sätt att dels träna upp sig på syhantverket, dels att få förståelse för var man ska komma då man börjar med grundmönster och konstruktion. De flesta som har tagit sig in på designerbanan verkar ha börjat med att lära sig sy, sedan med tillskärning och i viss mån produktionsteknik för att så småningom, om förmågan finns, komma till design. Det jag har tittat på i kursplaner på tillskärarakademien förutsätter ungefär det här spåret.
Tycker du att du valt fel - prova att byta då om inte kursavgifterna avskräcker.

Vet inte vad det är för utbildning du går, men jag tycker det är tråkigt att ni inte får lära er mönsterkonstruktion.
När jag gick beklädnadsteknisk linje (kallades så då) på gymnasiet för 25 år sedan läste vi mönsterkonstruktion samtidigt som vi lärde oss att sy. Kom ihåg att vår lärare helst såg att vi sydde från egen konstruerade mönster och inte gärna lätt oss sy från färdiga mönster.

Ett sätt att låta "någon" visa
 

Kom att tänka på en variant av "praktisk instruktion". Som du sett har jag tittat på Sherrys anvisning till "bagging" av jackan/kappan i hennes RTW sewalong.
Fotona är bra och texten instruktiv, men -
riktiga prylar är riktigt bra. Därför har jag sprättat upp lite olika konfektionsplagg. Vissa totalt, andra bara öppnat lite och tittat. Yngsta dottern hade en kavaj som var för liten. Typisk damkavaj som var okomplicerad. Sprättad totalt. Tänkte rita av den som mönster men insåg att det är heller inte så lätt. Hon har också en Armanijacka som är sliten. Den fick jag bara öppna ärmen på och titta på axeln inuti.Den är sydd med inprovningar i kullen. Jag har ett mönster som jag ändrar så att det ska bli något liknande den jackan.
Så har jag varit på Myrorna och köpt herrkavajer av bra kvalitet, tagit isär och studerat. Mycket mera komplicerade konstruktioner än Sherrys projekt, de här herrkavajerna. Till skillnad från damkavajer så är det mera mellanlägg, innerfickor, ytterfickor som nästan alltid är passpoalfickor med lock osv. Jag betalade 85 för den billigaste och 135 för den dyrare. Det blir billiga studiebesök i konstruktion. Kanske något för dig att prova på. Du kan säkert hitta någon som har urvuxna kavajer, ännu billigare. Helst fina märken som Oscar Jacobson m.fl. för där är det bra skrädderi i botten. Har du studerat Sherrys beskrivning vet du hur du tar isär kavajen, från att du går in via ärmen, sprättar fodret från ärmhålet, vänder och plockar isär fodersömmen i nedre fållen. Sedan är det bara att titta runt, kolla på material och sömsmåner. Det som irriterar mig mest är de sydda knapphålen för där blir man tvungen att klippa, klippa ut den hårda sömmen. Vill jag återanvända tyget kan det bli problem om inte den delen kan hållas ganska oförändrad. Det går att göra knapphål med passpoal men då måste det bli på samma ställe. Billig praktik blir det även om det inte blir något användbart.

Nu blev jag nyfiken; Vad går du för slags utbildning där ni syr från burdamönster? Folkhögskola?

Jag har på något sätt lyckats med konststycket att aldrig ha sytt något från ett burda-mönster eller annat färdigt mönster. (har läst 1 år sömnad/vävning på folkhögskola, 3 år på textillärar-pr, plus en termin skrädderi).

Då får man hoppas att utbildningen inte heter någonting med design, tillskärning, skrädderi mfl, utan bara som "sömmerske"utbildning där man lär sig hur man syr det andra designat och skapat mönster...

Toppenbok
 

En toppenbok för den som vill ha mönster som passar vanliga människor :)



Betzina, Sandra, Fast Fit : Easy pattern alterations for every figure[/I]. 2003

Helen

Jag önskade nog att vi hade haft med mönsterkonstruktion från början. Burda, tycker jag personligen är det bästa sättet att börja sy på. Jag är en person som måste förstå hela kedjan för att fatta allt som kommer. Nu när jag har börjat (på egen hand) att lära mig mönsterkonstruktion har jag förstått så mycket mer.

Det är på gymnasiet jag går, Hantverksprogrammet textil och design. Den nya klassen som kom in nu i höst får börja med mönsterkonstruktion.

Hursomhelst vill jag gå klart denna utbildning. Tyvärr blev det en rejäl formsvacka innan Jul. Så är sjukskriven för tillfället. Får se om jag får gå om. Tiden jag har just nu går åt till att klura på mönsterkonstruktion och test sy olika detaljer.

Tack för tipset om att sprätta och kolla runt. Gjorde det på en billig HM väst, det var roligt det jag såg. Hastverk om något, fast vad kan man annat räkna med. Det är inte hantverk utan massproduktion.

Tråkigt att höra att du är sjukskriven.

Jag tycker att det är urdåligt att ni inte får lära er mönsterkonstruktion. Det borde vara en självklarhet om man går den utbildning som du går. En självklarhet att ni får kunskap i hela tillverkningskedjan, från mönsterframställning och tillskärning till sömnad och färdigställandet av plaggen. Som du skriver är det lättare att förstå om man har ett helhetsperspektiv.

Ser att det blev lite fel på med det där med burda. Jag menade att jag burda inte är det bästa stället att lära sig sy på. Det blev ganska knas det där.

Ja det är korkat! Förstår inte hur de kan ha fått hålla på och kallat sig en textildesignutbildning. Jag ångrar bittert att jag inte tog Ljusdal. Problemet då hade varit vart jag skulle bo och så vidare.

Planen är iaf att komma ifrån den här skolan nästa år (hoppas hoppas) och sen söka ner till tillskärarakademin och deras mönsterkonstruktion på ett år.

Om jag förstår det hela rätt så kostar utbildningarna på tillskärarakademin ganska mycket. Jag läste mönsterkonstruktion i Borås för ca 20 år sedan, så om den utbildningen finns kvar så kanske det kan vara ett alternativ. Det var en påbyggnaskurs i gymnasieskolans regi och därmed kostnadsfri. Jag tyckte utbilningen då var bra och mycket givande. Vet inget om tillskärarakademin utbildnigar och kan därför inte jämföra de olika utbildningarna.

Jag tycker att ni ska stå på er så ni åtminstonde får lära er grundläggande mönsterkonstruktion.

Här finns allt om akademin
http://www.tillskararakademin.com/te...spx?mspid=5200
T.ex. 1-årig Mönsterkonstruktion 47 000 kr
Sedan finns det Högskolan i Borås t.ex.

Ninnami: Det är bara jag som verkar bli upprörd över att vi inte får mönsterkonstruktion. Resten vill jobba i butik eller läsa vidare till annat. Dessutom, verkar inte lärarna vara så uppdaterade. De är inte säkra på sin sak och lär oss lösningar som inte skulle godkännas till försäljning. Det är tur att jag har börjat själv, nu skulle jag faktiskt kunna göra en hel del plagg. Från mönster, till tillskärning och sömnad.

Jag tror att jag ska ta mönsterkonstruktion på tillskärarakademin och sen läsa vidare i Borås. Först måste jag fixa min gymnasieutbildning.

En stor del att jag gick in i väggen i höstas, var just det, att jag ville utforma plaggen själv. Jag märkte att jag kunde alldeles för lite, blev frustrerad efter 2 år på en textildesign linje inte kunna sätta ihop plagg från egna idéer.

Nu har jag dock mer på benen, vilket känns bra :)

Det är ju synd att vuxen-utbildningen Textil Mode Form Design i Sandviken lades ner i somras. Den hade passat dig perfekt. Jag hade tur som hann gå i den sista klassen. Där fick jag lära mig mönsterkonstruktion från grunden utan att några förkunskaper krävdes och de var fritt hur vi ville designa våra plagg. Men den kanske återuppstår igen. Vore inte första gången den gör det isåfall. Nu går jag på YH Skrädderi i Uddevalla. Du får söka hit också efter Tillskärarakademien :) Det är en trevlig utbildning med bra lärare.

Utbildningens hemsida
http://www.uddevalla.se/barnutbildni...680001430.html

Verkar som programmet är till för de som vill "leka" och sedan jobba med annat. Tråkigt.

gymnasiet
 

Visst är det så. Jag hade praktik på gymnasieskolans Hantverksprogram (design och mode) och min känsla var att tjejerna som gick där inte alls var särskilt intresserade av sömnad, utan gick hantverksprogrammet för att det var lättsamt. När de hade sömnad sydde de flesta efter färdiga mönster fast de hade lektioner i mönsterkonstruktion också.

För övrigt kan man ju fundera över vilka krav man har på de lärare som är anställda på Hantverksprogrammet. Det vore ju önskvärt att de hade gesällbrev i skrädderi och minst 5års yrkeserfarenhet, men så tror jag inte är fallet.

http://www.hsv.se/densvenskahogskola...680008602.html

Kan också vara tråkigt för motsatta hållet, dvs om läraren är har gedigen utbildning och vill lära ut men eleverna bara är där för att leka.

Har jag fattat det hela rätt så handlar det om gymnasieutbildning och då finns det kursplaner att tillgå via nätet och på min tid som lärare delades de alltid ut vid uppstarten av en kurs. Kolla vad det står och finns det med så kräv det och hänvisa till kursplan

Jo jag vet! Planen för mig var att fortsätta där efter jag hade gjort klar den här utbildningen. Jag blev ledsen att de la ner dem, hade hört mycket gott om den utbildningen. Var som ett slag i magen.

Efter tillskärarakademins-mönsterkonstruktionsutbildning hade jag tänkt börja på boråstextilhögskola.Fast inget är ju hugget i sten. Just nu är det viktigaste att få chansen att gå om trean, det ser inte ljust ut för min del. Jag har visst blivit för gammal "/

Det är nog på båda hållen. Lärarna är inte intresserade att lära ut känns det som. Idag var jag upp dit och frågade om mönsterkonstruktion, hittade lite som jag ville kopiera. Frågan blev mer om jag skulle betala för kopiorna än det fanns mera information att tillgå.

En lärare där är så osäker så att hon gör mig osäker. Det känns som det fattas engagemang och framåtanda av lärarna. Jag vore väldigt glad om läraren hade tagit gesällbrev och kan sin sak. Inte velade på frågor.

Fast eleverna är inte bättre, skriker och gnäller. Jag vill så mycket men jag får inte ut information jag skulle behöva. Medan de andra vill göra så lite som möjligt.

Jag har försökt trycka på att det är konstigt att man kan ha en textilutbildning utan mönsterkonstruktion. Tja, det blev inget mer med det.

Det är i så fall en textilutbildning som jobbar med textilkonst och sånt. haha.

Jättetråkigt att det var så för dig på skolan.

Men så har jag haft liknande erfarenheter själv, tyvärr, hoppade runt på 3 olika program sedan tröttnade jag och drog hemåt av stark hemlängtan. (dessutom att det är enda officiella gymnasieskolan i Sverige för döva)
Men nu blev det för mycket åt off-topic-hållet, ber om ursäkt.

Hoppas det ordnar sig för dig och att du får möjlighet att gå färdigt din utbildning, trots att den inte är så bra som du skulle önska.

Tråkigt att lärarna inte är så kunniga, men jag tror att det är svårt att få tag på kunniga lärare. Det finns en liknande utbildning där jag bor och jag vet att omsättningen på lärarna där varit ganska hög, just pga av att det är svårt att hitta välutbildade lärare. Det senaste är dock att de vill lägga ner utbildningen helt, tråkigt :( .

Min erfarenhet av hanterverksprogrammet i sömnad på gymnasiet är tyvärr liknande. Min bild är att mönsterkonstruktionen där bör åtminstone förbereda en för industrin, och faktum är att mönsterkonstruktion faktiskt är ingenjörskonst. Faktum var att läraren ifråga inte ens visste hur man räknade ut en cirkels diameter/omkrest (i betydelsen av att skapa ett cirkelformat hål med en viss omkrets för midjan i en cirkelkjol). Slutade med att jag lärde henne, och jag gör det hela enbart som hobby... Självklart behöver inte alla bli mönstrekonstruktörer men vissa grundkunskaper i hur man skapar mönster från grunden, och hur man utgår från grundmallar bör ju finnas.

Jag har svårt att förstå varför det skulle vara svårt att få tag i kunniga sömnadslärare. Det måste ju finnas mängder av människor som gått textila utbildningar i Borås och lite här och var och som inte har jobb. Alla de som läst mönsterkonstruktion i sthlm, borås, malmö osv lär väl inte ha jobb på H&M som mönsterkonstruktörer? Som jag förstått så tjänar utbildade skräddare (på exempelvis operan) ganska lite, så då skulle väl ett gymnasielärarjobb kunna vara attraktivt för någon av dessa?

En möjlig anledning till att en lärare på Hantverksprogrammet inte har tillräckliga kunskaper, kan bero på att rektorn har anställt en utbildad textillärare. Vi är inte kompetenta att vara lärare på gymnasienivå då vi faktiskt inte har någon mönsterkonstruktion i lärarutbildningen. Detta vet ju naturligtvis inte rektorn om vid anställningen och så länge inte eleverna klagar så är allt frid och fröjd..

Olivia, jag tror att det du säger stämmer väldigt väldigt bra överens med verkligheten. Idag ska lärare vara behöriga. Det innebär att en person med en textillärare utbildning mer eller mindre måste gå före i kön till en plats som lärare i sömnadsämnena. Självklart så är den pedagogiska biten viktig, men om man varken har eller kan tänka sig att skaffa sig relevanta ämneskunskaper inom alla de områden man kommer att undervisa inom så kanske det inte riktigt hjälper.

Själv skulle jag vilja se en utbildning mer anpassad för verklighet. Satsar man på att driva eget i framtiden behövs till exempel grundläggande kunskaper i bokföring och en kurs i företagsekonomi kanske vore lämpligt? Väljer man att specialisera sig i mönsterkonstruktion, vilket man borde kunna göra, kanske man borde läsa en extra mattekurs? Självklart med möjlighet till ett helpraktiskt spår också.

Självklart finns det textilkonst men ibland känner jag att man missar att det här gymnasieoprogrammet till stor del är yrkesförberendande och studieförberedande på ett specifikt område. Och då bör man försöka se till att man åtminstone har möjlighet till alla dessa tre områden, om inte annat genom ett val av spår inom programmet.

Yrkeslärare är undantagna legitimationskravet. Det finns ju en utbildning för yrkeslärare också, och för att bli antagen till den så ska man ha ett yrke, frågan är då vilket yrke som är aktuellt för någon som jobbar på Hantverksprogrammets mode och design-del?

Om man tittar på hsv länken så finns det kurser som hantverk/hantverksteknik men även mönsterkonstruktion inom HV-programmet och där står ju det egentliga kravet för att utbilda i de kurserna. Det blir ju enklare på frisör-inriktningen att veta vad läraren ska ha för kompetens eftersom de utbildar folk till att bli just frisörer. Går man "mode och design" blir man ju ingenting.

Enligt skolverkets hemsida är en slöjdlärare inte behörig att jobba på gymnasiet oavsett hur många poäng man har i ämnet slöjd.

Det skulle vara roligt att veta vilken utbildning de lärare har som jobbar på Hantverksprogrammet idag men det är nog inte så lätt att få tag på den informationen.

Enligt gymnasium.se finns utbildningen bara på 10 skolor i Sverige, men de har inte med alla utbildningar då varken Gävle eller Ljusdal finns med bland de där 10 som kommer upp när man söker på HV och textil design.

En av skolorna har faktiskt lärarnas CV på hemsidan, och det är ju kul att se att de vill gå ut med den informationen.

http://www.sundbyberg.se/barnutbildn...3e8000948.html

Jättebra med lärarnas CV tillgängligt!
Jag tycker att eftersom det är så stark arbetlöshet idag så måste det satsas högre kvalité på skolan så att man kan välja vettigt. Tillgängliga CV och recensioner borde hjälpa till.

Visserligen är döva elever rökta ändå. När jag gick på skolan så var de hörande eleverna som hade första prio. T.ex. när vi skulle sy på symaskinerna så kom en hörande klass och vi fick lämna maskinerna åt dem. Jag bytte som sagt program 3 ggr och det var nästan likadant överallt. De hörande hade PowerPC mac-datorer med stora riktiga proffskärmar medan vi hade gamla 68k-datorer med 11 tum skärmar i mediaprogrammet, i en sal belägen över musiksalen för att vi döva inte hör? Nej jag kunde inte koncentera mig pga det där lilla bank bank i bakgrunden. usch. Jag hoppas verkligen att de har skärpt sig idag men det tror jag faktiskt inte, i alla fall inte för praktiska ämnen. Fy vad jag kan bli väldigt frustrerad och arg över detta här.... Och nu måste jag hålla käft för att inte tråka ut er.