Etikett på dop
 

Hej på Er

Vill ha hjälp med lite etikett. Vi ska snart på dop, och min dotter tycker att hon kan ha jeans,
men det tycker inte jag passar.
Det är hennes dotter som ska döpas.

Jag sa att kanske det är jag som är gammalmodig, men kan man verkligen ha jeans på dop.
Och nu har hon också börjat tveka eftersom jag sagt så.
Vad tycker Ni?

Kanske mormor inte hänger med längre:D

Är av samma inställning som du.Ibland passar helt enkelt inte jeans.
Är annars en jeansmänniska, men jag tycker nog att man kan klä upp sig lite när det gäller vissa tillställningar.
Men jag är kanske också lite gammeldags.

Mitt barnbarn döptes i somras, inte ens barnen från andra familjer hade jeans. Damerna var finklädda, dräkter och byxor av finare slag. Vår dotter hade fin kjol och blus som hon hade köpt nytt. Det är ett så högtidligt tillfälle att finare kläder krävs i mitt tycke.

Ja man brukar nog klä upp sig lite grand för att visa det högtidliga tillfället och göra det till en fest.

Det där beror ju så mycket på vem som ordnar, det är ju upp till dem tycker jag.

Sen kan man ju vara uppklädd med jeans också. Ett par välsittande jeans och en snygg överdel kan ju vara hur fint som helst. Kan själv tycka att det är skönt när det inte är för uppklätt utan lite mer avslappnat, men det beror så mycket på.

Tack för svaren.

Hon skulle ha en fin överdel, och höga stövlar så jeansen syns ju inte så mkt.
Men ändå tycker jag att man inte ska ha jeans, det är mera ett vardagsplagg.

Men man hänger inte alltid med i allt, och man måste ju också respektera ungdomarna också.

Min mor o jag hade också såå olika smak.

Hon blir nog fin i vilket som helst för hon är en riktig modetjej.

Jag är nog så omodern att jag tycker att jeans hör till vardagen. Såg en gala på teve nyligen där en uppträdande var klädd i jeans, skjorta som hängde utanpå och kavaj. Inte alls snyggt och jämfört med de andra som uppträdde såg han slafsig ut (i mitt tycke alltså).
det är ju inte så ofta man har chansen att klä upp sig lite så då tycker jag man ska ta den :-))
Sen beror det väl på jeansmodellen också, det finns väl de som är snyggare än andra kanske.

Personligen skulle jag inte ha jeans i ett sådant sammanhang.
MEN, är det hennes barn som ska döpas anser jag att det är hon och barnets far som bestämmer.

Hej

Absolut är det hon som bestämmer.
Men vi kom överens om att jag skulle fråga här och få era smakråd.
Min dotter är också med på denna lista så hon ville veta.
Det är alltid kul med andras åsikter.

Och kul med etikett, för det är för lite av sånt nu för tiden.

När tycker Ni inte absolut inte passar?.

Naemie från ett vindstilla och snöigt Lysekil

För min del finns det inte något sammanhang där det absolut inte passar, OM DET ÄR OK FÖR DEM SOM ANORDNAR DET!
T.ex. när min sambo begravdes var det hans absoluta önskemål att folk skulle komma som de är i vardagslag. Följaktligen fylldes kyrkan (jaja, han ville ha borgerlig begravning, men det gick inte svärmor med på...) med skinnklädda knuttar och vardagsklädda andra vänner.
Många hade innan begravninge lite svårt med tanken att gå dit i vardagskläder (dessutom var köpeblommor förbjudan), men efteråt var den allmänna uppfattningen att det var den "mäktigaste" begravning de varit på, den så otroligt stark avspeglade vem det avlidne var! (Mr Jeans och T-shirt...)
Jag tycker det är mycket viktigt att följa de önskemål som finns, åt ena eller andra hållet.

Här finns mycket kul att läsa. Man kan även ställa en egen fråga, då får man svar till sin epostadress efter ungefär en dag. http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=1035

Hej


Va bra Nu har jag ställt en fråga där ang klädsel på dop.

Tack för tipset.

ska kolla på annat också.

naemie

Är det ett dop i kyrkan så tycker jag inte att jeans är okej, där klär man upp sig (man är ju i Guds hus). Är det däremot ett borgerligt dop hemma i huset så är det en annan femma, då gäller nog en annan etikett.

Kanske skulle sagt att präsetn tyckte det var helt rätt tänkt av oss med vardagsklädsel. Man behöver inte klä upp sig inför Gud, tror jag han sa...

Kan du förklara det där?

Det finns inte något borgerligt dop.
Dopet är ett kristet sakrament.
Om det inte är nöddop är det endast präst som kan förrätta det.

(Är det nöddop kan en konfirmerad - som sista utväg endast döpt person - utföra dopet, och då kvittar klädseln ...)

Dopet har vi fått av Gud för att han älskar oss och vill visa det.


Som svar på ursprungsfrågan: Varför ska man inte klä upp sig när det är stora speciella högtider på gång? Barnet är väl uppklätt i dopklänning?

Det finns jeans och jeans. Jag skulle inte gå på dop i trasiga eller smutsiga byxor. Jeans finns i alla prisklasser och färger.
Så visst kan man ha jeans på dop.

Lena i virkvarn

ettiketsmäsigt är delt HELT FEL att gå kläd i jeans.jeans är ett vardagsplag som ej har not med högtidsklädsel att göra.tycker du skal be din dotter läsa i nogon etiketsbok så att hon ser att det inte fins nogon stans skrivet att det är ok med jeans på dop.tycker du som mormor skal stå på dig i dena sak!!

Bra skrivet Patrik.

Tycker som du. Ska inte jamsa mer här utan stå för min sak--där med basta.

Så här skrev dom på DN http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=1035

Egentligen inte - jeans anses formellt vara ett
fritidsplagg fast det ju inte används så i dag.
Men vill man vara en artig gäst och visa respekt
för de förmodligen äldre släktingar till
dopbarnet som är närvarande så försöker man undvika att ha jeans på dopet.
Magdalena Ribbing

Det gör det och det börjar bli vanligare och vanligare. Det kallas oftast för namngivningscermoni, men ibland lite slarvigare för dop trots att det ligger så mycket mer i ordet dop. Det borgerliga dopet har trots namnet lite liknande inslag som det kristna dopet med att det sjungs visor (ibland psalmer) och det läses dikter och man har kalas, barnet presenteras och tas upp i gemenskapen skulle man kunna säga. Även de som tagit avstånd från vår kristna kultur/religion har behov av ungefär samma riter som finns i den kristna traditionen - och det är ju inte så konstigt.

Därför kan man inte längre vara säker på vad någon avser när man säger dop, utan det kan vara en borgerlig cermoni. Har själv inte bevistat någon namngivningscermoni men flera av de som fick barn samtidigt som vi (senast -05) valde att istället för dop ha en borgerlig cermoni.

Det är dock stor skillnad på namngivningsceremonier och dop. Det finns ingenting som kan vara ett borgeligt dop eftersom dopet handlar om att tas upp i Guds församling - inte om namngivning egentligen.
Ett namn får barnet utan kyrka, det registerar man.

Det är bara nomenklatur det handlar om - men om du gör en sökning på borgerligt dop t ex på google så ser du att det är många som använder det uttrycket. Därför menar jag att det inte är givet vad en person menar när man säger dop.

Om de sedan "får" kalla det för det eller ej, det lägger jag ingen värdering i. Utöver det så sker ju inte namngivningen vid namngivningscermonin heller (vilket jag heller aldrig påstått, ej heller påstod jag att dop har något att göra med namngivningen) eftersom det är en ren pappersexercis mellan föräldrarna och skatteverket.

Ordet DOP har som så många andra ord (språket är en levande organism) värdeförändrats både i betydelse och styrka - och idag är det likställt med att namnge:
"Jag kallas Kajsa men jag är döpt till Karin"
"Vi döpte katten/båten till Miranda"

I och med dopet tas den döpte upp i den kristna gemenskapen.

Ett "borgerligt dop" blir då analogt att man skickar in blanketten med barnets namn till skattemyndigheten så att barnet kan få ett personnummer = ingår i den borgerliga gemenskapen.

Namngivningsceremoni är en namngivningsceremoni och en familjefest. Som du skrev, fylld med både sånger, berättelser, fotografering och fika.

Jag har bevistat en namngivningsceremoni och visst var det högtidligt och fint och trevligt på många sätt. Men det var inget dop.

Eftersom du skriver att hon är en riktig modetjej, så är ju inte jeans och t-shirt (vardagskläder) det hon kommer att dyka upp i.
Nerstoppat i stövlar och med snygg överdel kan jag inte se att det skulle ha någon betydelse. Om jag och mina vänner går på fest är det en stor del av de närvarande som ser sig som uppklädda i jeans och nåt snyggt till det.

Hellre jeans på ett dop än som man ser ibland, män i urtvättade chinos med skjorta och slips till och sen en kavaj som knappt är använd och i ett helt annat skick än byxorna!

Och just klädetikett är väl ändå något man får ta med en nypa salt i många sammanhang. Man ska tex inte bära rött på ett bröllop, för då har man haft ihop det med brudgummen, inga bara axlar i kyrkan... Kom igen! Hur många vackra brudklänningar finns det inte som är axelbandslösa?
Och till exempel till ett vinterbröllop är det ju extremt svårt att köpa festkläder, eftersom mycket av det som erbjuds den säsongen är svart. Så klädetiketten är nog det man mest ska strunta i i det här läget, tycker jag.

Jag tycker att dottern ska gå på magkänslan, stilkänslan och fundera en liten gång till på vad mamma tycker. Men sen bestämma själv!

Nu svarar jag en sista gång och är förhoppningsvis tillräckligt tydlig. Det är helt ovesäntligt om det "är ett dop" eller inte i dina ögon; människor kallar ibland en namngivningscermoni för borgerligt dop (felaktigt eller ej). Och då det är ganska vanligt idag så kan man inte förutsätta vad någon menar då de säger dop.

Hejsan!

Jag kan hålla med om att jeans kanske inte riktigt passar på ett dop. Själv skulle jag nog inte sätta på mej jeans om jag blev bjuden till ett dop, inte för att jag själv inte tycker att jeans är tillräckligt fint, men för att inte stöta mej med nån som eventuellt kunde ta illa upp av min "opassande" klädsel.

MEN!
Enda orsaken till att jag tycker att man behöver hålla sig till klädkoder och etikettsregler är ju väl egentligen för att visa vördnad, artighet osv. till övriga gäster och framförallt värdinnan/värden. Eftersom det är din dotter som är värdinna för dopet så kan jag inte se vem hon skulle kunna stöta sig med om hon bröt klädkoden själv och hade jeans.
Det är väl hon som ordnar tillställningen, så att säga, och om man nu väldigt förenklat säger såhär att 'det är "hennes" fest så hon får klä sig hur hon själv vill'

Ja, kanske inte världens bästa sätt att uttrycka sig på, men jag kom inte på hur jag skulle förklara mej bättre, men kanske du förstår vad jag menar?

måste säga att jag nästan blir förbanad när jag läser sånt du skrev!!
är själv utbildad klädrådgivare(stylist)så området klädetikett är mitt yrke. just sådana som du förstör väldigt mycket av vad etikett är. etiketten fins till för att hjälpa o ge klara linjer för vad som är ok ock ej. det är väldigt nymodigt att inte alls klä upp sig o din instälning till etiketten är väldigt gammalmodig nuförtiden är det etikett som gäller i alla fal i visa kretsar men tyvär fins det ju de som inte tycks förstå sig på det(dålig smak tycker jag)

Hur tycker du att man ska göra då när man vid vissa tillfällen "måste" gå runt dethär med klädetikett? Som att man t.ex. inte ska ha bara axlar i kyrkan, men att väldigt många brudklänningar ändå är baraxlade eller att man inte får ha rött på bröllop osv. Är bara nyfiken.

Jag tycker att det är rätt bra med en viss etikett, för som du säger så ger det ju en lite riktlinjer om vad som är passande och inte. Så att man t.ex. inför en fest inte kommer vare sig för uppklädd eller för vardagsklädd.

Men ändå är jag lite benägen att hålla med Annika. Om jag hade dop till mitt barn så skulle jag strunta i om folk tycker att det är opassande att jag har jeans. Är jag värdinnan för "min egen fest" så är det jag som sätter riktlinjerna för klädseln, så tycker iaf jag.
Skulle jag å andra sidan gå som gäst på ett dop så skulle jag ju absolut följa etiketten vad gäller kläder, såvida det t.ex. inte kommit önskemål om ledig klädsel eller dylikt. Som i det tidigare exemplet med begravningen.

Bara axlar på bröllop trodde jag bara gällde gäster. Eller har jag missat något?

Hittade visst denna artikel som visar att jag trodde fel.

Som Fiffi_S säger så tycker jag att värdinnan för sin egen fest själv kan avgöra hur hon vill sätta klädkoden.

Dessutom är det så att folk umgås och rör sig i olika kretsar, med olika klädkoder. En del kommer i ljus sommarkostym till ett bröllop där det är klädsel kavaj (mörk kostym om jag inte missminner mig), en del tar av slipsen så fort de kan. I vissa kretsar är det okej att ha skinnväst på finare tillställningar, på andra har man frack.
Jag tycker att man ska kunna känna sig bekväm och snygg när man är uppklädd, och inte konstlad och tillgjord.

För egen del följer jag klädkoder när jag blir bortbjuden, men vill att mina gäster ska känna sig fina och struntar i vad de har på sig när de kommer till mig.

Jag tycker som du patrik.

Det säjs att den svenska kvinnan är den sämst klädda i hela europa. Ibland tror jag att många tycker att det är moraliskt fult att klä upp sig.
Ungefär som det är fult att tjäna pengar eller att ha en städerska.
DEt här med jantelagen : man får inte sticka ut och vara speciell och förmer an någon annan.

det fins inget ``måste ``gå runt det här med klädetikett. tex vid dop om det är i kyrkan så är etiketten att man klär sig på vist vis, som nogon tidigare skrev det är i guds hus.
brudar som går baraxlade gör ett etiketsfel när det ej har nogot på axlarna i kyrkan sen är det en annan sak på festen efteråt.
det där med att ha rött på bröllop är ej en etikettsfråga i ordets rätta bemärkelse utan not som kommer från gammla tiders olika seder.
men det är ju väldigt lätt avgjort vem säger att man måste vara kläd i rött??inte går du väl i svart på bröllop heller???om du ej är man förstås!!
sen är det en annan sak om du vill ha dopet nogon anan stans en i kyrkan.Eller om du har fest o vill att folk skal klä sig på ett vist sätt då möste man ange det på inbjudan,o om då gästerna inte klär sig äfter de anvisningarna så gör de ett etikettsfel.

håller helt med dig om det du skriver.fast äftersom jag själv fins i Finland så kan jag ju trösta med att inte är Finska kvinor nogot bätre kläda heller.Ja inte för att glöma inte herrarna heller för den delen;))

det som förvånar mig är att det oftast brukar vara herrarna som inte är så där värst intreserade av vad de säter på sig (eller vad etiketten säger)

Jag bodde i belgium i staden Antwerpen en period för så där ca 24 år sedan.
Där klädde kvinnan och mannen på sig bättre kläder ,så fort man åkte in på stan.
Men när man kom hem bytte man om och hängde in kläderna i garderoben igen.
Jag har faktiskt tagit till mej det. Hemma kan jag slafsa runt i mjukisbyxer och en t-shirt men när jag åker till stan 3,5 mil Då byter jag om till ett par bättre jeans och tröja målar mig
Min man och jag har gjort fredagskvällen till trivsel kväll god mat ,rödvin levande ljus och sitta och prata vi har också tagit för vana att klä upp oss och snygga till oss.

Det är lite trevligt att få klä upp sig ibland :) Jag slafsar gärna runt i mjukisbyxor hemma jag med eller på min stavgångsrunda men om jag ska på stan, affärn eller annanstans så byter jag om till annat (jeans, manchesterbyxor). Naturligtvis beroende på årstid.