Någon mer än jag som syr mentalt?!?
 

Jag har fått så mycket sytt de senaste veckorna - ett par vårjackor och bomullsklänning till dottern, ny modell på muddbyxor, tunna sommarjeans och shorts till sonen... En stor beställning till Stoff och stil har jag också skickat iväg...
Tyvärr har det bara blivit av i teorin - i min hjärna istället för en god bok innan jag somnar (alldeles för sent dessutom);).

Någon mer som lider av denna vårsjuka? Alldeles för mycket att göra på jobbet, barnen vill vara uppe och njuta av de härliga, ljumma kvällarna, tvätten, disken, trädgården, släta sommarben och filade fötter...
Så jag syr mentalt, innan jag somnar. Just nu håller jag på med sommarjeans och en kappa i återvunnet påslakan. Bäst av allt är att jag aldrig behöver sprätta :D

Vårhälsningar från Anette.

Jaaa, jag! (hurra, jag känner mej inte ensam om detta längre) :)

Hade ju precis kommit igång igen, mycket tack vare
min nya lätthanterliga Brothermaskin,
när livet gjorde ett par lappkast
(sjukdomar, egen och närståendes) för ca 7-8 veckor sen.

Jag har "sytt" otroligt mycket mentalt under tiden.
Olika väskor, mug rugs, och mycket annat i olika tyg & färgkombinationer ifrån min önske/att-göra-lista.

Har i a f orkat tröstköpa lite reatyger fr Usa
och ett par väskmönster i väntan på bättre tider...;)

Allt är i o f s lite bättre i skrivande stund,
men nu i vårvärmen blir det först trädgårdssysslor
och att röra sej utomhus det som både lockar och behövs
allteftersom jag orkar mera.

Dom flesta av mina projekt genomför jag i huve först ett par gånger innan jag gör det på riktigt. Jag tycker det blir mindre misstag när man väl gör det på det sättet.

Ibland gör skallen det till och med på egen hand. Inte helt sällan har jag drömmar där jag jobbar mig ingeom olika projekt steg för steg. Rysligt praktiskt när det funkar.

Jodå, här är en till.
Ibland till och med ofrivilligt. Min hjärna kan fastna på ett kommande projekt och låter mig inte sova förrän den vridit och vänt och gått igenom alla eventuella problem som kan uppstå. Grymt irriterande om man vet att man skall upp tidigt dagen efter...

Men som sagt det brukar ju gå fort när man väl sätter igång iaf...

/L

Jag måste erkänna att jag blir lite lättad att höra att det finns fler...:D. Det där med att trösthandla känner jag också igen - det är nog det närmaste ett beroende jag kommer. Vin, mat, godis, chips, män;) - allt det fixar jag med måtta, men tyg är min svaga punkt.
Min mamma, som är en flitig stickerska, och jag, pratar ofta om hur det motverkar stress att få göra något med händerna. För mig som är lärare blir det ett sätt att koppla bort tankarna från all känsla av ansvar för eleverna. För mamma är det nog ett sätt att kunna sätta sig och vila en stund, för hon är en så'n där som aldrig sitter på rumpan.

/Anette... som hoppas på en verklig systund ikväll...

Puh! Vilken tur att man inte är ensam om detta fenomen....Trodde ett tag att det var bara jag...;)

Får jag också sälla mig till samligen?? Tycker nästan alltid att mitt huvud syr på något - ibland blir det sedan av i verkligheten men för det mesta stannar det i fantasin!

Skönt att vi är många!

Japp, här har ni en till.

Jag får fantastiskt mycket "gjort" på helgmornar. Oftast vaknar jag tidigt vid halv sex och då börjar tankarna på syprojekten. Jag ligger kvar och har fullt av ideer och brukar så småningom masa mig upp och antingen börja leta i tygförrådet eller bland mina mönster och mönstertidningar.

Inte lika mycket blir sytt!

Jadå här kommer en till som kan sälla sej till den skaran och ALLT blir perfekt och passformen blir ALLTID hundra:p
Dock har jag löst många problem rent mentalt om jag kört fast och funderar på det vid ett senare tillfälle.
Men men heja oss tankesömmerskor, någon gång kanske vi också får tummarna loss och skapar något verkligt annars är det risk att det blir som i kejsarens nya kläder ha ha.

Jag är en blandning av mental sömmerska och en "doare". Den mentala sömnaden är för det mesta allt som jag vill göra till mig själv när jag får tid men tyvärr så har jag glömt vad jag funderat ut när jag får tid till det. Det är klart att jag mentalt även syr många av de uppdrag jag får av mina barn och barnbarn men dessa tankar blir oftast förverkligade.

Haha, det är en utbredd sjuka tydligen. Här är en till som har svårt för att somna ibland för att det far omkring tyger, mönster, knapphål och sömsmåner genom huvudet. Värst är det faktiskt när jag verkligen håller på med något projekt och inte kan jobba med det jämt. Alla nödvändiga uppehåll för att exv. äta, jobba, umgås, handla, sova blir väldigt splittade för huvudet är kvar i symaskinen hela tiden. Allt annat verkar helt meningslöst, jag kan bara tänka på den där kragen... Jag är förmodligen outhärdlig att vara med då. Och så drömmer jag plagg som jag planerar att göra ”nån gång”.
Det är nästan som ett missbruk...

Jag är likadan. Ser allt framför mig steg för steg. Oftast ser jag processen framför mig medan jag syr. Ligger alltid ett par steg framåt mentalt. Konstigt bara att allt inte blir precis som det var tänkt i verkligheten. Det är alltid något som inte stämmer. Jag tror att tankarna luras för att man ska lockas vidare och verkligen ge sig på det. Om det inte hade blivit så bra i tanken, så hade man kanske inte börjat på det.
Jag håller just nu på med ett par Jeans som jag har sett mig själv i, i tanken i ett par månader. Jag har gått igenom allt tusen gånger steg för steg och allt har varit perfekt. Tyvärr det inte lika kul längre. Midjan är konstigt låg bak, och över naveln fram. Minskar jag fram så får jag skaffa ny blixtlås. Orginalet har ingen linning, men det får jag lägga till, för att få den över häcken.Och ändå är mönsterdelarna precis som dom ska vara, och fungerade förra jeansen jag sydde. Projektet vilar just nu tills jag är på bättre humör att ta tag i det. Det blir ett par mugrugs under tiden. Jag ser minst fem olika varianter i tanken. Frågan är om dom ser likadana ut när dom är klara.

Och här är en till, jag fick någon "klipp-bacill"för ett tag sedan, så nu har jag två byxor, klänning, kappa, toppar, cykelbyxor, kjol o en bikini tillklippta. Var så på gó när jag gjorde detta, men jag och tiden är inte så kompatibla. Och allt är sommarkläder (men till vilken sommar????)
Underbart att höra att vi är flera superkreativa.
Trevlig Sommar!

Jag syr också mentalt. I duschen kan jag plötsligt komma på en lösning. Jag syr på buss och tåg. Jag syr massor av saker som jag ser på syrelaterade sidor. Ibland tänker jag: Sitt inte vid datorn och dröm.Det blir inget sytt där. Tiden bara försvinner Bättre att flytta in i syrummet. Väl där vet jag inte alltid vad jag ska ta tag i. Göra färdigt eller börja något nytt?

Oj, det här är ju värre än svininfluensan.
Å, jag är inte heller vaccinerad för den här bacillen.Jag ligger också och tänker på vad jag ska sy och hur fint och bra allt funkar, och som någon tidigare nämnde, inget sprättande.
Trösthandla tyg är himla roligt, man vet ju inte när andan faller på.
:)

Jag ritar kläder hela hela tiden, vill ha ner det på papper innan jag hinner glömma av alla andra ideer:)

Ska jag sy något mer avancerat skriver jag gärna ner ett flödesschema på hur det ska gå till (efter att ha sytt några gånger i huvudet). Just nu är hjärnan full av en jättesöt (fast inte för söt) lila klänning. Är några olika tekniker jag vill inkorporera, då krävs några vändor i huvudet först ju:p

Kul med hur man tänker. Och att vi är så många måste ju betyda att vi är på rätt spår;)

Jadå, jag köper tyg och river ut bilder och favoritmarkerar modeller och mönster. Jag har helt klart för mig hur bra det kommer att bli. Det där med att komma till skott är det värre med.

Men nu måste jag nog börja snart, tyggarderoben håller på att sprängas och jag törs inte komma hem med mer tyg för då sparkar nog min man ut mig...

Hahaha ja det är väl följetråden: "Är det bara jag som smygköper tyg?":p

Det värsta är när man börjar sy men lägger åt sidan och börjar på nästa projekt.
jag har en halvsydd korsett, delar till ytterliga två utklippta samt delar till en Playboy bunnydräkt och en CheongSam och ...

Så vansinnigt roligt det var att läsa det här! Helt plötsligt känner jag mig inte så usel längre.

Jag trodde det bara var jag som sydde i huvudet och att alla andra sydde i verkligheten.

Precis som någon tidigare skrev vaknar jag tidigt, tidigt på helgerna och hjärnan går på högvarv. Brukar kanske hinna med att plocka fram ett tyg och känna på det innan verkligheten (barn, man och hus) pockar på uppmärksamhet.

Vad skönt att vi är flera! :)

Ja, det har jag gjort sedan 1997 året om. Det var då jag
som jag råkade ut för min olycka.

Sy på du och njut.

Jag har gjort detta i hemlighet i flera år. Vad glad jag blir att även andra gör detta. Vi borde starta en stödgrupp!

Jag kommer också ut ur den garderoben! Och oj så många konstruktionsproblem som blivit lösta på det sättet! Många av dem funkar t.o.m. i verkligheten.....

Jag vill också ha klippbacillen! Kan du smitta mig? Jag tycker klippet är det tråkigaste. ;) Ok klippet och att sy i tryckknappar... (såna där små metall som man syr på, folk föredrar det och tycker att kardborre på dockkläder är B men kardborre går ju fortare att sy i då man kan köra det maskinellt...)

Och jo jag syr mentalt ibland också. Designar, syr osv.. och skriver text till min hemsida. Gör det innan jag somnar. Man kan få ihop jättefina och figgia texter i huvudet men när man ska sätta ner det på pränt så blir det inte lika bra...

ad härligt att jag inte är ensam! På kvällarna innan jag somnar brukar jag liga och klura ut små lösningar till bekymmerna jag stött på! Dessutom har jag snart kladdat ner ett helt block med alla geniala saker jag klurat ut innan jag ska sova, i telefonkön, i kön i mataffären osv! Men som ni säger, de veti katten om det fungerar i verkligheten!

Hehe, jag lägger tyger i högar tillsammans med mönster med tanken att det ska vara "nästa projekt". Sen har jag syhörnan översvämmad med högar och vet inte var jag ska börja ...

En ganska bra grej om man vill bli sådär tråkigt realistisk är att göra små mood boards av sina idéer, skisser med tygbitar och beskrivningar. När man har gjort några såna inser man att man omöjligen kan göra alla dessa som "nästa projekt".

Min last är nog att jag köper så många mönster, en riktig mönsterknarkare är jag. Det blir nog en bytesannons här på sysidan snart ...

Nej. Det finns fler som smygköper tyg. Jag finns. Några påsar ligger kvar på jobbet för jag inser att jag inte kan komma hem med mer. ”Du har inte köpt MER TYG???!!!” utbrister min man ibland som tycker det är ofattbart att ha en hel garderob full och ändå vilja ha mer. Likheterna med missbruk blir tyvärr fler och fler. Nu gömmer jag tygpåsarna...

Vilket underbart uttryck! Jag lider av alla beskrivna symtom. Vågar inte längre köpa mer tyg utan har en deal med min tygförsäljerska att jag bara skall klappa tygerna, som hon visar upp. Lådorna i källaren får inte bli fler. Dessutom 3 påbörjade kavajer,bara 5 år gamla, men rekordet är väl en oklar barnklänning från 80-talet till en släkting.

syr mentalt
 

har funderad under vilken rublik .bröt benet den 23,10 gipsad jättelänge, mars rygg operation, men tänk vilka enorma krafter min sy maskin har på det mentala planet, drömde om att äntlig få fädigt den jäkla kavaijen som åker jojo och försöker glömma hela hemska saken, den blir aldrig gjord men allt annat så mycket , ideer, sä mycket jag ska sy, sy .åter skapa nytt, drömmar
mentala eller på annat sätt så vi som är intreserade av att skapa något med egna händer.. jag har redan börjat sy lite. går som en annka men det går åt rätt håll 6st. skruvar i ryggen det tar lite tid, att mentalt , och fysiskt att återkomma.
tänk att det ska göra sen bara kunna göra det
dom flesta av oss bara drömmer om att kunna göra något som duger
därför är sy- sidan att vi ska våga, fråga, mentala blackout eller att vi är lyckliga över att har gjort något vi trodde var omöiligt kram helena

Jag med!
 

med en klängig 4-åring och en 4-månadersbebis så blir det inte mycket sytt i verkligheten... Har sytt en hel del mentalt på sistone :-) och jag har såååå många bra idéer - någon som vill ha???:D

nykomling som också syr i huvudet
 

Här är en till som syr mentalt, jag har sytt på min klänning nu i flera veckor tror jag igår fick jag veta att mina tyger är på väg (hade lite beslutsångest med val av tyg) så nu hoppas jag det blir verklighet, kanske redan till helgen :D