Någon som känner igen sig
 

Så här ser du i mitt syrum nu!
Jag vet inte vad jag vill göra, bara att jag vill och då gör jag så här. Sätter igång med allt. Just nu håller jag på med en svart dräkt och grön skjorta till min diakoniväninna, broderar på några t-shirt, lägger upp byxor till mina barnbarn, lagar pyjamasbyxor till barnbarn m.m. I TV-rummet ligger garnnystan och stickor och där stickar jag barbiekläder på kvällarna. Samtidigt har huvudet fullt med idéer på saker jag vill sy. Som grädde på moset lyssnar jag på en spännande ljudbok. Är det konstigt att jag inte blir färdig med nåt?

Samma här! 1 pulsvärmare klar, mönster till hängelbyxor utklippt, mössa till hälften utklippt.
Mamma var lite förvånad över att jag inte får ihop grejer till att sälja på marknad, trots att jag virkar och syr hela tiden. Ingenting blir nånsin färdigt....

Det måste ligga i luften...

Just nu håller jag på att klippa ut två tröjor till Oskar en tröja till Thomas och två tröjor till Linn.

Sedan sitter jag och tummar på tyg och planerar mönster till två byxor, en tröja, en kjol och kanske en klänning till Linn samt två byxor och två skjortor till Oskar.

Dags att få ihop en del av ungarnas höstgarderob...

Känner delvis igen mig men jag är lite åt det andra hålelt. JAg har tre miljoner ideer i huvudet som jag "ska" göra och känner mig stressad för det emn jag gör bara en sak i taget, kanske beror det på att jag bor i en etta och inte har plats. Om en månad flyttar vi till STORT hus och hur det nu gick till så blev det största rummet sy- och stickrum!

Jaaa! Jag känner igen mig!

Syrummet/tvättstugan svämmar över av tyger. Miljoner idéer i huvudet. Ett antal påbörjade projekt. Ett hus som skulle behöva en storrensning. Och 3 barn och en gubbe som också vill ha sitt...

Var ska man börja...?

Jaaa, jag känner verkligen igen mig. För den oinvigde måste det se ut som ett bombnedslag.
Men på något konstigt sätt har man ändå ording på röran, man vet var grejorna finns. Det är så roligt att börja med något nytt fast man inte avslutat föregående. Tur det finns fler som har likadant.
kramizar :D

Känner verkligen igen mig,mitt syrumm ser ut som ett bombnedslag, barnen syr ochså ,lådorna där tygbitar finns,går inte att stänga,klippbordet ser man inte,det blir väl bättre när skolorna börjar:p

"Nu är mamma hemma igen!" utbrast sonen uppgivet, "Det ligger stickningar överallt!"

Gör det inte det när jag är borta?:confused:

Jaa, det verkar som rummen blir mindre och innehållet större.
Fler special maskiner, och så är man periodare.
Mönsterperioden... då vill jag rita av alla mönster jag hittar.
Tygperioden... då handlar jag tyger, men att kombinera tyg+mönster är svårt när det finns massor att välja på.
Nu har jag hittat min gamla stickmaskin, och stickar 5meters bitar.
Bitarna lägger jag i tvättmaskinen, då blir det 2,5m kvar.
Av dom klipper jag ut väskor och tofflor och annat kul.

För kul måste man ha.

Känner också igen mig, jag har börjat på min vår???(höst)-jacka, har köpt mönster och tyg till två till, har en mängd broderier i datorn som bara vill ut på tyg, massor av t-shirtstyg och gardintyg, samt tre påbörjade och fyra icke påbörjade handbroderier. Sen är det ju huset och fönster som ska städas och ogräs som ska rensas plus en massa tvätt alltid och mat och skjutsning hit och dit...
Sånt är livet för mig, och det är väl underbart!!!

Efter senaste raiden hos Ohlssons tyger och stuvar kom jag över några ljuvliga tyger. Ett av dem har blivit en pösskjorta, men det finns nog med tyg för att kunna göra något annat roligt :) Jag ska sprätta upp en top som blivit för liten och göra en kopia i Hermes-tyget, och vad det rödsvarta kritstrecksrandiga tyget ska bli är ännu en gåta.

Sedan har jag också en lista med typ 13 olika saker att sy, förutom de två jag redan håller på med, och jag har inte ens dokumenterat vinterkappan jag vill sy :) Ojojoj, här har vi sysselsättning på heltid!

syrummet
 

Skönt att man inte är ensam, ett tag todde jag att det bara var jag som lyckades röra till det i syrummet.Man vill ju så mycket men tiden räcker inte riktigt till det är så mycket annat som måste gå före t.ex allt hushållsarbrte och det tar sin lilla tid...........

jag oxå
 

hi hi blev full i skratt när jag läste detta ,,jag känner oxå igen mej,,,egentligen gillar jag ej o sy om de blir för rörigt.Men de blir rörigt så fort jag skall göra något,trots ett stort syrum.Men jag får ju göra nåt ryck då o då så åker allt in i skrubben,,men då får jag riva ut allt igen så fort jag skall göra nåt,,,så e de lika igen!!! å igen !!!!

Idag är en sån dag då allt skall in i skrubben igen ,,måste ju få bort de från golvet om man skall kunna städa,,ååh härligt att läsa att det är flera som är lika.

Åhhh... Det hade kunnat vara mitt sy rum. jag är likadan. Drar igång en massa projekt och så mitt upp i alltihop så kommer barn och vänner med saker som skall lagas. I vardagsrummet står alla mina garaner, för det är ju det jag håller på med på kvällarna. Kan bara inte sitta med händerna stilla och titta på tv. Sambon har döpt min garnväska, som är en gammal symaskinsväska till lattjolaban lådan....

:D :p
Vi är ju lika (hopplösa/idérika) hela gänget ! så skööönt o kul att läsa alla inlägg
kramis från hon som stickar en kofta och en spetshalsduk, just börjat sy på 4 tallriksunderlägg,funderar på höstswapen, planerar kuddar till mamma.....

Har städat precis...
 

Jag har mitt syrum i sovrummet. Just nu är det nystädat, en väninna kommer hit så då måste vi hitta symaskinen och de andra sakerna som vi behöver när vi syr tillsammans...
Jag har under årens lopp lärt mej att ha ett högst 2 projekt i gång annars blir det inte färdigt.
Jätte roligt att läsa och känna igen sig i alla inläggen...
Anne-Lii

Vad skönt att vi är många, vilket härligt kreativt gäng vi är. Jag kanske ska be gubben läsa detta så han ser att det inte bara är jag som har det "stökigt".
Jag kanske ska lägga till att jag håller på och skurar köket också. Det kanske är därför jag har så mycket på gång som bara "måste" bli klart. Det är ju så mycket roligare i syrummet än i köket.

Ja nog är det ett totalt organiserat kaos i syrummet allt :D Men jag hoppas på att kunna få det lite mer överskådligt i framtiden då jag planerar att ställa in ytterligare en byra. Min man har inget emot min röra utan tycker att det är så det ska vara. Han har blivit väl uppfostrad av sin mor :)

Japp, känner igen mig jag med! Men eftersom lägenheten är för liten för att ha ett separat syrum ockuperar jag nu både matbordet och soffan med saker... kanske inte så mycket bättre! Håller för tillfället på med ett stickefodral, en väska, stickar en mössa, har börjat virka en filt och försöker lära mig göra tygblommor. Imorgon ska jag också hämta ett paket på posten som jag beställt. Däri det ligger stickor så att jag kan sticka den andra mössan jag tänkt göra, och en massa garn, delvis till en tröja men också en många andra nystan för "det var ju så billigt och garn är ju alltid bra att ha..." suck...

:D Så mycket Ni har på gång samtidigt! I min lilla skrubb ryms bara ett projekt åt gången.

Jag känner igen mej !
Jag har nygligen fått pengar av min mor till ett par garderober som jag ställde i garaget till alla handarbeten, tidningar,tyger mm.
Jag tror jag måste köpa någon till!
Jag har mer som inte fick rum! Och mer handlar jag!Tihi!:D
Men vad insperation man får av att dra ut en låda med lapptäckstyger och se alla nyanser mm::D

oj då,har just varit och köpt hösttyger till kjolar till det lilla barnet,väl hemma i syrummet,i röran hittade jag tygerna som jag köpt till sommarkjolar opps,ja ja tyger äter ju inte bröd

så
 

summan av kardemumman är att det kanske e bra att jag bara har ett litet skåp att hållas i, Agneta som vet hur allt är ovanpåvarnadra hos mej vet nog vilken kaos vi kan skapa här hemma ibland, men tyvärr måste allt ju bort när man e klar..

Måste erkänna lite att jag skulle med glädje ha stöket om jag kunde.

bara liiite avis
Troll

Hmmm, stöket och påbörjade projekt är liksom min grej. Inte för att jag egentligen vill det, men det tycks visst vara medfött, hihi och suck.

Problemet är att jag liksom härbärgerar i köket vid köksbordet, med allt vad det innebär!
Visselinet ligger nog i den här kassen.....
nähä, nähmen oj! är det här mina nya synålar ligger! Tyll, tyll,tyll... vart kan det ha tagit vägen?
Hoppsan! här ligger ju symaskinsfodralet, och väntar. osv. osv.

Så skönt att jag inte är ensamm om detta fenomen, utan tvärt om tycks vara i väldigt gott sällskap! Kanske att ett syskåp, likt det Trollet har, kan dämpa min spridarglädje lite, men det tror jag nästan inte ens själv på! ;)

KatarinaWidell

Tänk va glad man blir när man läser detta !!!
Mitt sy rum ser ut som kriget själv. grejer överallt.
tyger i högar och masssa projekt på gång samtidigt.
Men tur att man har en dörr att stänga ibland när man blir trött på att se kaoset. såååååååå skönt att se att man inte är ensam om det. Carina och jag har nog samma skrubbsyndrom öppnar man dörren så anfaller tyger och påsar mm man brottas med jämna mellanrum med dom anfallande sakerna. Hahaha.
Milly Axling

Det här var en rolig diskussion. Hög igenkänningsfaktor! :D Speciellt med det där att sprida ut sina saker över hela lägneheten. Min sambo har en ängels tålamod med mina små halvklara projekt som ligger utspridda över hela lägenheten. Dealen var att när jag fick ett eget syrum skulle jag hålla mina projekt därinne, men oj vad lätt det är att de vandrar iväg ;)
Ljudböcker som ni nämnde är också suveränt. Vad mycket jag börjat läsa på sistone när jag kan kombinera sy/sticka/virka/pyssla med att läsa.
Kul att se att det finns så många som är som man själv :) Det gör ju att man känner sig lite mer normal när man håller på och breder ut sig som mest :P

Haha, jag har väl rätt lite att brottas med jämfört med er... men det var deprimerande att få ha garnerna lite hur som helst, och tygerna direkt på golvet i ett hörn av rummet, halvt dolda bakom en byrålåda. Nu snodde jag lådan som dammsugaren kom i och paketerade mina tyger snyggt, och på min födelsedag fick jag en jättefin, svart låda i flätat trä att ha mina sticksaker i :) Man behöver inte ens ha många saker för att det ska bli stökigt... Symaskinerna står dock huller om buller, men det bekymret vägrar jag ta itu med idag - de ska ju ändå fram hela tiden!

Släktdrag eller - inte
 

Haha jag trodde nästan att det var ett släktdrag ett tag, men så läste jag alla inlägg och inser nu att det nog är en del av skapandets baksida....Det är ju bar så att händerna har annat för sig än att städa hela tiden..man skapar så mycket....så hur skulle det då gå om man skulle röja stup i kvarten? Händerna skulle inte få det de behövde i fråga om känslan av materielet mellan fingrarna. De skulle bara bli ledsna o sloka ihop och då skulle INGET bli gjort.
Det funkar ju inte på det viset bland oss "skapare".
Nej - Bättre lite skit i hörnen - än ett rent helvete!
Så har jag också haft det i många år.
Tacka vet jag lite röra o så får man göra det man helst av allt vill.
Jag har också syrummet installerat i sovrummet och den dörren går ju att stänga om det skulle komma ngn som inte behöver se röran.

Det är det mina damer som kallas simultanförmåga! Själv har jag tre projekt som skvalpar omkring mig samtidigt som maken fyller 50 år om 2 veckor med allt vad det innebär, min tygbutik skall inredas, diverse knappar, foder, dragkedjor m.m. skall inköpas. Samtidigt skall man avsluta sitt gamla jobb och få gamla arbetskamrater att nöjda och glada och lämna rent efter sig på arbetsplatsen. Projekten ja, en 1700-talsklänning till festen i oktober, en femtiotalsklänning i knytbar poncho-modell samt festklänning till gubbens 50-års skiva. Tur att man vuxna barn....

Ja nog kännar man igen sig. Min gubbe har belagt mitt syrum med undantagstillstånd. Han städar för jämnan men i mitt syrum sättar han inte sin fot - det är alldeles för stökigt. Glad är jag för det för det värsta som finns är när någon har städat bort saker så man inte hittar.